Akademiska sjukhuset

Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården

Dela

Akut sjuka patienter ska snabbare få rätt diagnostik och behandling genom ny testteknik och dataöverföring från ambulans till sjukhus. Det är målet för en EU-finansierad studie där ambulanssjukvården och avdelningen för klinisk kemi och farmakologi vid Akademiska sjukhuset medverkar.

Akut sjuka patienter ska snabbare få rätt diagnostik och behandling genom ny testteknik och dataöverföring från ambulans till sjukhus. Det är målet för en EU-finansierad studie där ambulanssjukvården och avdelningen för klinisk kemi och farmakologi vid Akademiska sjukhuset medverkar.
Akut sjuka patienter ska snabbare få rätt diagnostik och behandling genom ny testteknik och dataöverföring från ambulans till sjukhus. Det är målet för en EU-finansierad studie där ambulanssjukvården och avdelningen för klinisk kemi och farmakologi vid Akademiska sjukhuset medverkar. Akademiska sjukhuset

– Studiens främsta syfte är att med ny teknik förkorta tiden till behandling och förbättra kliniska resultat. Här i Uppsala ska vi utveckla nya tester lämpade för användning i ambulanser men även för exempelvis hemsjukvård som specifikt kan upptäcka vad patienten lider av och möjliggöra kommunikation av realtidsdata med olika informationssystem inom sjukvården för att snabbare kunna triagera (prioritera) patienter till rätt vård, säger Anders Larsson, överläkare och professor inom klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Triage inom sjukvården handlar om att göra rätt bedömning av den medicinska allvarlighetsgraden i en patients tillstånd utifrån sjukdomshistoria, symtom och parametrar såsom bland annat blodtryck, puls och andningsfrekvens.

Jämte stroke är kardiorespiratoriska sjukdomar (sjukdomar som påverkar hjärt- och andningsfunktionen) bland de fyra främsta dödsorsakerna inom EU. Ofta krävs vårdinsatser redan i ambulansen för att rädda patientens liv.

Det pågående EU-finansierade forskningsprojektet POC4TRIAGE har som mål att utveckla robust och noggrann teknik som möjliggör kommunikation via mobilnätet, så kallade POC-enheter. Konkret handlar det om att kunna testa viktiga parametrar och överföra data till plattformar som är kapabla att snabbt diagnostisera och effektivt överföra data till olika sjukvårdssystem.

– Vi ska utveckla och kliniskt validera fem olika tester, som ger svar inom tio minuter. Enheterna ska vara enkla att använda, kompakta, kostnads- och energieffektiva samt kunna användas i ambulans- och akutmiljöer, förklarar Anders Larsson och fortsätter:

– De flesta av oss är vana vid att se EKG-kurvor. EKG-apparater kombinerat med olika typ av larmfunktioner används ofta för övervakning av patienter. Liknande tekniker kan använda för att övervaka hjärnaktiviteten eller muskelrörelser. Typiskt för strokepatienter är att de ofta har påverkan på hjärnaktiviteter och muskelfunktion.

Projektet handlar om prehospital diagnostik, med stort fokus på ambulansverksamheten. Därför har ambulanssjukvården vid Akademiska sjukhuset en central roll i Uppsala. Verksamheten kommer att delta i den vetenskapliga utvärderingen av flera POC-enheter under den tid projektet pågår.

Enligt David Smekal, medicinskt ledningsansvarig läkare inom ambulanssjukvården, har tekniken potential att förkorta tiden till insatt behandling.

–Till exempel skulle säkrare identifiering av stroke prehospitalt kunna innebära att man ännu tidigare skulle kunna aktivera all involverad personal som idag hanterar patienter med misstänkt stroke vilket i sin tur skulle kunna leda till ännu kortare tid till adekvat behandling. På sikt skulle metodiken även kunna användas för att skicka en del av patienterna direkt till enheter inom exempelvis infektion, kardiologen och neurologen i stället för att skicka alla till den centrala akutmottagningen, framhåller han.

Eftersom marknaden för POC-enheter, beräkning och AI växer snabbt, bedömer projektansvariga att de nya enheterna, med realtidsdataanalys och säkra beräkningar, även kommer att ge positiva ekonomiska effekter.

Ambulanssjukvård innebär bland annat handläggning och behandling av akuta medicinska tillstånd och triagering och patientstyrning till adekvat vårdnivå. Prehospital forskning som fokuserar på att optimera och förbättra de första momenten av vården kan vara avgörande för patientens överlevnad och långsiktiga resultat.

– Med rätt styrning kan vi hjälpa till att optimera sjukvårdens resurser förutom att korrekt prioritering och behandling kan innebära skillnaden mellan liv och död. Vi har redan pågående AI-forskning som fokuserar på den initiala bedömningen på Sjukvårdens larmcentral. Detta nya projekt är viktigt då det har potential att förbättra och anpassa ambulanssjukvården för att möta de krav och utmaningar som uppstår innan patienten når sjukhuset. Vad vi gör prehospitalt har en direkt inverkan på överlevnad och möjligheter till rehabilitering, säger David Smekal.

FAKTA: Forskningsprojektet POC4TRIAGE

  • Projektet ingår Horizon health 2023 och pågår från hösten 2024 till hösten 2028.
  • Projektpartnerna är från Finland, Sverige (Uppsala), Holland, Spanien, Österrike och Israel.
  • De nya enheterna som ska utvärderas inkluderar tester för realtidsövervakning av data om hjärt- och andningsfunktionen, en ny metod för snabb strokediagnostik baserad icke-invasiv EEG (undersökning av hjärnans elektriska aktivitet) och en blodcellsavbildare med klinisk nytta för olika tillstånd.
  • POC-enheterna ska integreras i en ny sjukhusansluten plattform (DHCP) som visualiserar data, använder AI från flera enheter för triagering och integreras sömlöst med sjukhusets system och kliniska arbetsflöden. Både enheterna och plattformen kommer att valideras kliniskt.
  • I projektet medverkar några av Europas ledande POC-enhetsutvecklare, medicinska yrkesverksamma och kliniker, patientrepresentanter, etikexperter, datavetare och hälsoekonomer.



Nyckelord

Kontakter

Anders Larsson, överläkare/professor inom klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
018-6114271
anders.larsson@akademiska.se

David Smekal, ambulansöverläkare/docent, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
070-6117150

Bilder

David Smekal, medicinskt ledningsansvarig läkare inom ambulanssjukvården, Akademiska sjukhuset
David Smekal, medicinskt ledningsansvarig läkare inom ambulanssjukvården, Akademiska sjukhuset
Ladda ned bild

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande

Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.

Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter

I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).

Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande

Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.

Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye