Förbättrad prehospital diagnostik målet för EU-studie inom ambulanssjukvården
Akut sjuka patienter ska snabbare få rätt diagnostik och behandling genom ny testteknik och dataöverföring från ambulans till sjukhus. Det är målet för en EU-finansierad studie där ambulanssjukvården och avdelningen för klinisk kemi och farmakologi vid Akademiska sjukhuset medverkar.
– Studiens främsta syfte är att med ny teknik förkorta tiden till behandling och förbättra kliniska resultat. Här i Uppsala ska vi utveckla nya tester lämpade för användning i ambulanser men även för exempelvis hemsjukvård som specifikt kan upptäcka vad patienten lider av och möjliggöra kommunikation av realtidsdata med olika informationssystem inom sjukvården för att snabbare kunna triagera (prioritera) patienter till rätt vård, säger Anders Larsson, överläkare och professor inom klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Triage inom sjukvården handlar om att göra rätt bedömning av den medicinska allvarlighetsgraden i en patients tillstånd utifrån sjukdomshistoria, symtom och parametrar såsom bland annat blodtryck, puls och andningsfrekvens.
Jämte stroke är kardiorespiratoriska sjukdomar (sjukdomar som påverkar hjärt- och andningsfunktionen) bland de fyra främsta dödsorsakerna inom EU. Ofta krävs vårdinsatser redan i ambulansen för att rädda patientens liv.
Det pågående EU-finansierade forskningsprojektet POC4TRIAGE har som mål att utveckla robust och noggrann teknik som möjliggör kommunikation via mobilnätet, så kallade POC-enheter. Konkret handlar det om att kunna testa viktiga parametrar och överföra data till plattformar som är kapabla att snabbt diagnostisera och effektivt överföra data till olika sjukvårdssystem.
– Vi ska utveckla och kliniskt validera fem olika tester, som ger svar inom tio minuter. Enheterna ska vara enkla att använda, kompakta, kostnads- och energieffektiva samt kunna användas i ambulans- och akutmiljöer, förklarar Anders Larsson och fortsätter:
– De flesta av oss är vana vid att se EKG-kurvor. EKG-apparater kombinerat med olika typ av larmfunktioner används ofta för övervakning av patienter. Liknande tekniker kan använda för att övervaka hjärnaktiviteten eller muskelrörelser. Typiskt för strokepatienter är att de ofta har påverkan på hjärnaktiviteter och muskelfunktion.
Projektet handlar om prehospital diagnostik, med stort fokus på ambulansverksamheten. Därför har ambulanssjukvården vid Akademiska sjukhuset en central roll i Uppsala. Verksamheten kommer att delta i den vetenskapliga utvärderingen av flera POC-enheter under den tid projektet pågår.
Enligt David Smekal, medicinskt ledningsansvarig läkare inom ambulanssjukvården, har tekniken potential att förkorta tiden till insatt behandling.
–Till exempel skulle säkrare identifiering av stroke prehospitalt kunna innebära att man ännu tidigare skulle kunna aktivera all involverad personal som idag hanterar patienter med misstänkt stroke vilket i sin tur skulle kunna leda till ännu kortare tid till adekvat behandling. På sikt skulle metodiken även kunna användas för att skicka en del av patienterna direkt till enheter inom exempelvis infektion, kardiologen och neurologen i stället för att skicka alla till den centrala akutmottagningen, framhåller han.
Eftersom marknaden för POC-enheter, beräkning och AI växer snabbt, bedömer projektansvariga att de nya enheterna, med realtidsdataanalys och säkra beräkningar, även kommer att ge positiva ekonomiska effekter.
Ambulanssjukvård innebär bland annat handläggning och behandling av akuta medicinska tillstånd och triagering och patientstyrning till adekvat vårdnivå. Prehospital forskning som fokuserar på att optimera och förbättra de första momenten av vården kan vara avgörande för patientens överlevnad och långsiktiga resultat.
– Med rätt styrning kan vi hjälpa till att optimera sjukvårdens resurser förutom att korrekt prioritering och behandling kan innebära skillnaden mellan liv och död. Vi har redan pågående AI-forskning som fokuserar på den initiala bedömningen på Sjukvårdens larmcentral. Detta nya projekt är viktigt då det har potential att förbättra och anpassa ambulanssjukvården för att möta de krav och utmaningar som uppstår innan patienten når sjukhuset. Vad vi gör prehospitalt har en direkt inverkan på överlevnad och möjligheter till rehabilitering, säger David Smekal.
FAKTA: Forskningsprojektet POC4TRIAGE
- Projektet ingår Horizon health 2023 och pågår från hösten 2024 till hösten 2028.
- Projektpartnerna är från Finland, Sverige (Uppsala), Holland, Spanien, Österrike och Israel.
- De nya enheterna som ska utvärderas inkluderar tester för realtidsövervakning av data om hjärt- och andningsfunktionen, en ny metod för snabb strokediagnostik baserad icke-invasiv EEG (undersökning av hjärnans elektriska aktivitet) och en blodcellsavbildare med klinisk nytta för olika tillstånd.
- POC-enheterna ska integreras i en ny sjukhusansluten plattform (DHCP) som visualiserar data, använder AI från flera enheter för triagering och integreras sömlöst med sjukhusets system och kliniska arbetsflöden. Både enheterna och plattformen kommer att valideras kliniskt.
- I projektet medverkar några av Europas ledande POC-enhetsutvecklare, medicinska yrkesverksamma och kliniker, patientrepresentanter, etikexperter, datavetare och hälsoekonomer.
Nyckelord
Kontakter
Anders Larsson, överläkare/professor inom klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
018-6114271
anders.larsson@akademiska.se
David Smekal, ambulansöverläkare/docent, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
070-6117150
Bilder
Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Tio år med banbrytande immunterapi firas på slottet13.5.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
För tio år sedan fick den första patienten i Europa banbrytande immunterapi, så kallade CAR T-celler, på Akademiska sjukhuset. Idag används CAR T-celler som behandling av flera cancersjukdomar såsom lymfom och akut lymfatisk leukemi samt vid återfall av maligna lymfom. Behandlingen har även visat effekt hos patienter med myelom och inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras att starta i Sverige. Idag uppmärksammas framstegen på ett symposium förlagt till Uppsala slott.
Gunilla Wahlström blir ny biträdande sjukhusdirektör på Akademiska2.5.2024 09:34:30 CEST | Nyheter
Gunilla Wahlström blir ny biträdande sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset, med övergripande ansvar för produktionsfrågor. Hon börjar sin tjänst den 19 augusti. Gunilla kommer senast från Capio S:t Göran där hon för närvarande är verksamhetschef för medicin- och infektionskliniken.
Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande
Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.
Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter
I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).
Biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för njursjuka26.3.2024 10:00:23 CET | Pressmeddelande
En nationell njurmedicinsk biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för patienter med njursjukdomar så att diagnostik och behandling kan anpassas mer individuellt. En förhoppning är att patienterna helt ska slippa genomgå njurbiopsi, att det ska räcka med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov för att ställa diagnos och styra behandlingen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum