Akademiska sjukhuset

Expert på Akademiska: Alltför många med allergisk matstrupe går obehandlade

Dela

Alltför många med allergisk matstrupe går odiagnostiserade och får inte rätt hjälp vilket leder till onödigt lidande, bland annat sväljningssvårigheter. Specialistläkare  inom gastroenterologi på Akademiska sjukhuset anser att sjukdomen behöver uppmärksammas mer.

Bilden visar typiska symtom vid allergisk matstrupe för olika åldersgrupper.
Bilden visar typiska symtom vid allergisk matstrupe för olika åldersgrupper. Illustration: Timo Käppi, barnläkare på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.

– Det är lite av en paradox att så pass många personer med allergisk matstrupe går odiagnostiserade och utan adekvat behandling trots att kunskapen och intresset ökar både bland forskare och inom sjukvården, säger Marie Carlson, överläkare och professor inom gastroenterologi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Inom gastroenterologi hanterar man sjukdomar i mag-tarmkanalen och i lever, gallvägar och bukspottkörtel. Allergisk matstrupe (Eosinofil esofagit) är en inflammatorisk sjukdom i matstrupen som bland annat orsakar svårigheter att svälja och att maten kan fastna i matstrupen.

– I likhet med andra allergiska sjukdomar ökar förekomsten av allergisk matstrupe. Exakt vad som orsakar sjukdomen är inte helt klarlagt, men i cirka åtta av tio fall triggas inflammationen i gång av allergener, det vill säga ämnen i födan och luften som framkallar allergi. Symtomen skiljer sig och beror mycket på patientens ålder, förklarar Marie Carlson.

För vuxna över 18 år är svårigheter att svälja det vanligaste symtomet. Man har en känsla av att maten har svårt att passera matstrupen. För vissa kan maten till och med fastna där. Andra symptom hos vuxna patienter är bröstsmärtor, uppstötningar (reflux) men även problem med kräkningar.

– Om matbitar fastnar i strupen är det vanligt att man försöker pressa ned den med vatten. Om inte det fungerar försöker man kräkas upp den. Fungerar inte det behöver personen uppsöka sjukvård akut. Då sövs patienten och matbiten tas ut via gastroskop, säger Marie Carlson.

Hon konstaterar att vardagen påverkas avsevärt för flertalet drabbade.

– Det är vanligt att man vänjer sig vid symtomen och utvecklar strategier för att undvika besvär. Vissa väljer att endast äta hemma. Man undviker att äta tillsammans med kollegor eller på restaurang av rädsla för att mat ska fastna och måltiden behöva avbrytas. Somliga undviker också att äta den sortens mat som ofta fastnar såsom kyckling, kött och ris. Man planerar måltiden noga och börjar med att dricka vatten för att underlätta passagen.

Att så många går utan diagnos och behandling ser hon som mycket bekymmersamt. Om man väntar för länge med behandling finns risken att drabbas av bestående komplikationer, till exempel ärrvävnad och förträngningar.

– Behandlingen syftar till att dämpa inflammationen, förebygga risken för ärrutveckling och att minska symtom. Den består vanligtvis av lokalt verkande kortison, ibland i kombination med protonpumpshämmare, men även av kostbehandling, biologiska läkemedel och utvidgning/dilatation av matstrupen, säger Marie Carlson.

– Kunskap om sjukdomen behöver spridas och bli ännu mer känd så att fler får diagnos och rätt behandling. Vid misstanke om allergisk matstrupe ska patienter remitteras till specialistläkare för utredning och diagnostik, avrundar hon.

FAKTA: Allergisk matstrupe (Eosinofil esofagit) 

  • En kronisk inflammatorisk sjukdom som påverkar matstrupen och kan orsaka sväljningsbesvär, uppstötningar (reflux) och magbesvär.
  • De vanligaste symtomen hos vuxna patienter är att det gör ont när man sväljer, att det är svårt att svälja och att maten går långsamt ner i matstrupen.
  • Sjukdomen har varit känd sedan cirka 10–20 år. För upp till 80 procent av de drabbade finns även annan allergi/atopi.
  • I Sverige drabbas 0,5–1 procent av befolkningen. Sjukdomen är vanligast i 20-40 års åldern och är tre gånger vanligare hos män. Efter refluxsjukdom (Gastro-esofagal reflux) är det den vanligaste inflammatoriska sjukdomen i matstrupen.

Nyckelord

Kontakter

Marie Carlson, överläkare och adjungerad professor inom gastroenterologi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
018-611 42 49
marie.carlson@akademiska.se

Bilder

Marie Carlson, överläkare och professor inom gastroenterologi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Marie Carlson, överläkare och professor inom gastroenterologi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande

Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.

Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter

I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).

Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande

Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye