Arenagruppen

Sveriges investeringsbehov kräver mer statlig lånefinansiering

Dela

Idag släpper tankesmedjan Arena Idé den första delrapporten i en skuggöversyn av det finanspolitiska ramverket. Rapporten är en unik sammanställning av Sveriges offentliga investeringsbehov. Kommande rapporter behandlar implikationerna för ramverket. Arena Idés utredning löper parallellt med riksdagens egen översyn av det finanspolitiska ramverket som kommer att presenteras i höst.

Klimatförändringar, avstannat bostadsbyggande, behov av stärkt civil beredskap, och rekordmånga förseningar i tågtrafiken på grund av bristfälligt underhåll. Sveriges investerings- och upprustningsbehov har inte gått någon obemärkt förbi den senaste tiden. Men hur mycket kostar det att möta behoven, och kan de bli av utan offentlig lånefinansiering? Under året pågår Arena Idés skuggöversyn av det finanspolitiska ramverket, med anledning av den parlamentariska kommitténs översyn. Delrapport 1 fokuserar på Sveriges investeringsbehov kopplat till bland annat bostäder, infrastruktur och försvar.

"Diskussioner om ramverket blir för ofta en teoretisk övning om vad som vore en rimlig skuldnivå, snarare än vad skulden behöver finansiera. Den här rapporten kartlägger hur mycket det skulle kosta att möta Sveriges offentliga investeringsbehov." säger Elinor Odeberg, chefsekonom på tankesmedjan Arena Idé.

Rapporten visar att de mest grundläggande investeringarna som det råder bred politisk konsensus om – elförsörjning, vatten och avlopp, väg- och järnvägsnätet med mera – utifrån ett scenario med låg nivå av offentlig medfinansiering kräver årliga utgiftsökningar på ungefär 49 miljarder, och utifrån ett scenario med hög nivå av offentlig medfinansiering kräver årliga utgiftsökningar på ungefär 171 miljarder kronor. Det motsvarar årliga utgiftsökningar mellan 0,8 procent till 2,7 procent av BNP – som mest 3,5 procent av BNP under en begränsad tidsperiod.

Om investeringar av den här storleksordningen ska rymmas inom ramen för det nuvarande ramverket skulle investeringarna behöva finansieras av skattehöjningar, avgiftshöjningar eller på bekostnad av andra offentliga utgifter, som vården, skolan och omsorgen. Om ramverket blir mer flexibelt kan de lånefinansieras i större utsträckning. 

"Det kan låta som mycket pengar – samtidigt är det investeringar som kommer flera generationer till del och företrädesvis är tillfälliga till sin natur. Alternativkostnaden för att inte genomföra investeringarna är högre. Om den politiska viljan finns kan vi klara av den gröna omställningen, få helt nya stambanor, bygga nya vattenledningar, trygga livsmedelsförsörjningen, stötta Ukraina och bygga bort bostadsbristen", sammanfattar Elinor Odeberg.

Rapporten lanseras på ett seminarium där Elinor Odeberg, chefsekonom Arena Idé, Vilgot Österlund, statistiker Arena Idé, Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, Laura Hartman, nationalekonom, tidigare chefsekonom LO och David Ljung, chef för utlåning och rådgivning på Kommuninvest, medverkar.

Kontakter

Bilder

Länkar

Om tankesmedjan Arena Idé

Arena Idé är en progressiv och partipolitiskt obunden tankesmedja. Tankesmedjans fokus ligger på arbetsmarknaden, ekonomisk politik, välfärd och demokrati. Arena Idé ger ut rapporter och böcker, producerar poddar samt ordnar seminarier och samtal. Arena Idé genomför egna utredningar och analyser, men samarbetar också med forskare, utredare och andra skribenter. Arbetet finansieras av fackföreningsrörelsen. Arena Idé är en del av den ideella föreningen Arenagruppen.

Följ Arenagruppen

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Arenagruppen

Aida Badeli blir ny rektor för Arenaakademin15.5.2024 07:30:00 CEST | Pressmeddelande

För nionde året samlas unga progressiva opinionsbildare i den politiska spetsutbildningen Arenaakademin. Bakom utbildningen står tankesmedjan Arena Idé och nytt för 2024 är att Aida Badeli tar över som rektor. Badeli har en lång bakgrund som ung opinionsbildare, bland annat som språkrör för Grön Ungdom under fyra år. Hon har också arbetat som politisk sakkunnig i Europaparlamentet för Miljöpartiet samt var initiativtagare till politikens #metoo-upprop.

Uppvidinge och Jokkmokk – här är kommunerna med störst och minst inkomstskillnader mellan kvinnor och män8.3.2024 07:00:00 CET | Pressmeddelande

Män har högre inkomst än kvinnor i hela Sverige, men skillnaderna varierar kraftigt mellan olika kommuner. Detta visar en ny sammanställning av tankesmedjan Arena Idé, som rankat alla Sveriges kommuner utifrån inkomstskillnader baserat på kön. Uppvidinge kommun i Kronobergs län är den kommun i Sverige där skillnaden är störst i inkomst mellan kvinnor och män. I Jokkmokk i Norrbotten är skillnaderna minst.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye