Institutet för mänskliga rättigheter

FN-kommitté: Sverige behöver stärka skyddet för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

Dela
Flyttkartonger med nedpackade leksaker står på ett golv. Rutiga sängkläder ligger bredvid på golvet.
FN-kommittén menar att Sverige behöver göra mer för att motverka diskriminering inom arbetslivet, på bostadsmarknaden och inom hälso- och sjukvården. Scandinav bildbyrå/Stina Gränfors

Den 21–22 februari granskade FN:s kommitté för den Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) hur Sverige uppfyller sina folkrättsliga förpliktelser. Inför granskningen lyfte Institutet för mänskliga rättigheter i sin rapport till kommittén fram flera brister i ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i Sverige.

Institutet har tagit del av en preliminär sammanfattning av kommitténs slutsatser:

– FN:s experter uttrycker oro för den svaga ställning som den här typen av rättigheter har i Sverige och vi menar att det är hög tid att regeringen genomför en översyn av överensstämmelsen mellan svensk rätt och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, vilket inte gjorts sedan 1970-talet, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter.

Precis som institutet, anser kommittén att mer behöver göras för att:

  • motverka diskriminering inom arbetslivet, på bostadsmarknaden och inom hälso- och sjukvården. 
  • minska skillnaderna mellan elevgrupper och skolor i Sverige. Kommittén konstaterar att skillnaderna har ökat under en längre tid och skolan förmår i allt lägre grad att kompensera för elevers skilda förutsättningar.
  • motverka effekterna av att den ekonomiska utsattheten har ökat och att människor, och då inte minst asylsökande och irreguljära migranter, inte får sin rätt till en adekvat levnadsstandard tillgodosedd.

Kommittén anser också att Sverige bör göra det möjligt för människor att rättsligt kunna kräva av svenska myndigheter att bli behandlade enligt de grundläggande ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Som ett led i detta rekommenderar kommittén att Sverige tillträder konventionens tilläggsprotokoll, som slår fast en rätt för individuella klagomål till FN-kommittén. Kommittén anser också att domare, advokater och offentliganställda behöver få ökad kunskap och medvetenhet om konventionens rättsliga innehåll.  

Kommittén lyfter även upp Sveriges ovilja att verka för ett EU-rättsligt regelverk som säkerställer företags ansvar för mänskliga rättigheter i hela värdekedjan.  

Kommittén understryker flera områden där diskriminering är vanligt förekommande och där människor i praktiken har olika möjligheter att få sina rättigheter fullt ut tillgodosedda. Kommittén lägger särskilt vikt vid tre områden där Sverige förväntas återrapportera till kommittén inom 24 månader om vilka steg man tagit för att förbättra skyddet.  

  1. Säkerställ ett effektivt genomförande av lagen om en konsultation i frågor som rör det samiska folket, bland annat genom att tillhandahålla adekvat utbildning för anställda i statliga myndigheter, kommuner och regioner om bestämmelser och vikten av meningsfull dialog och konsultation med samer.
  2. Vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa alla former av exploatering i arbetslivet, särskilt vad gäller migrantarbetare och asylsökande, samt erbjuda migrantarbetare och deras familjer ett effektivt skydd mot våld och trakasserier, inklusive de som arbetar i den informella ekonomin.
  3. Se till att det sociala skyddet, inklusive den grundläggande arbetslöshetsersättningen och dagersättningen för asylsökande, indexeras efter faktiska levnadskostnader och fastställs på nivåer som garanterar en tillräcklig levnadsstandard. 

Kommittén uppmuntrar Sverige att etablera en nationell mekanism för att samordna och följa upp kommitténs rekommendationer och fortsätta engagera civilsamhället och andra aktörer, inklusive institutet, i denna process.  

Det finns också en del positiv kritik i dokumentet. Bland annat välkomnas att FN:s barnkonvention blivit del av svensk lag, regeringens fem åtgärdsprogram mot olika former av rasism, inrättandet av sanningskommissionen för det samiska folket, och etableringen av Institutet för mänskliga rättigheter.  

Institutet följde granskningen på plats och vår närvaro välkomnades av både kommittén, civilsamhället och regeringens delegation. Kommittén trycker i sina rekommendationer på att regeringen behöver vara tydligare när det gäller resurstilldelningen till institutet. I förlängningen kommer det innebära en starkare nationell bevakning av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

– Nu inväntar vi regeringens reaktion på kommitténs rekommendationer och därefter hoppas vi på en konstruktiv dialog med berörda departement och myndigheter, liksom kommuner, regioner och det svenska civilsamhället, säger Fredrik Malmberg. Institutet kommer att stödja spridning, samordning och uppföljning av rekommendationerna, utifrån vårt oberoende mandat.

Här kan du ta del av FN-kommitténs rekommendationer i sin helhet

På institutets webbplats hittar du Institutets rapport till FN-kommittén

För mer information, kontakta:
Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Om institutet:

Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Följ Institutet för mänskliga rättigheter

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter

Historisk dom i Europadomstolen: stater har ett ansvar att skydda sina invånare mot klimatförändringar9.4.2024 14:35:44 CEST | Pressmeddelande

I ett historiskt avgörande har Europadomstolen i dag kommit fram till att stater har ett ansvar att skydda mänskliga rättigheter mot klimatförändringar. Schweiz har dömts för att inte ha vidtagit tillräckliga klimatåtgärder i målet KlimaSeniorinnen mfl mot Schweiz. – Det här är en milstolpe i skyddet för den enskildes mänskliga rättigheter. Domstolen bekräftar att klimatförändringarna utgör ett hot mot rätten till privatliv och att staterna måste ha ett tillräckligt bra ramverk för att skydda mot klimatförändringar, vilket bland annat inkluderar koldioxidbudget och begränsningar av utsläpp av växthusgaser, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Europadomstolen har i dag avgjort tre ärenden. Två mål, Careme mot Frankrike och Duarte Augostino mot Portugal, blev avvisade på processuella grunder. Målet Verein KlimaSeniorinnen Schweiz and Others v. Switzerland, rör ett klagomål från äldre kvinnor och en klimatförening som hävdar att Schweiz bryter mot skyldig

FN-kritik kräver stor omställning i Sveriges arbete med funktionsrätt27.3.2024 13:44:34 CET | Pressmeddelande

Den 11–12 mars i år granskades Sverige av FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Nu har kommittén publicerat sina sammanfattande slutsatser och rekommendationer till Sverige. Bland annat rekommenderar kommittén Sverige att förbjuda användningen av tvång och begränsningsåtgärder i olika former av institutionsmiljöer. Kommittén uttrycker oro över situationen för rättigheterna på olika områden. Det gäller till exempel den gradvisa återgången till den medicinska modellen av funktionshinder inom många områden, särskilt inom socialförsäkringen och stödsystemen för personer med funktionsnedsättning. Kommittén välkomnar bland annat Sveriges antagande av en strategi för uppföljning av funktionshinderspolitiken (2021) och införandet av barnkonventionen i svensk lag. Kommittén anser att Sverige behöver: Göra en systematisk översyn av de nationella lagarna och systemen för att säkerställa att de stämmer överens med funktionsrättskonventionens krav. Anta en människorät

Ny årsrapport från MR-institutet: Regeringen behöver stärka skyddet av mänskliga rättigheter i Sverige25.3.2024 09:00:00 CET | Pressmeddelande

Idag överlämnar Institutet för mänskliga rättigheter sin årsrapport till regeringen och jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg. Institutet ser flera tecken på att mänskliga rättigheter utmanas i Sverige. Rapporten visar att rättighetsskyddet är otillräckligt och att kunskapen om mänskliga rättigheter behöver stärkas. För att stärka försvaret av mänskliga rättigheter i Sverige, ger institutet regeringen följande rekommendationer: Ta fram en ny strategi och handlingsplan med konkreta åtgärder för mänskliga rättigheter. Stärk det rättsliga skyddet bland annat genom en förbättrad lagstiftningsprocess och översyn av hur svensk rätt stämmer överens med internationella konventioner. Stärk det institutionella skyddet genom att bland annat stärka skyddet för domstolarnas opartiskhet och genom att ge enskilda förbättrade möjligheter att utkräva sina rättigheter. Förbättra uppföljningen av rekommendationer från internationella övervakningsorgan. Vidta åtgärder för

Regeringen bör utreda en ny rekryteringsmodell för nämndemän14.3.2024 11:12:19 CET | Pressmeddelande

Institutet för mänskliga rättigheter föreslår att regeringen tillsätter en utredning om hur ett nytt rekryteringssystem för nämndemän kan utformas utan inblandning av de politiska partierna. I en skrivelse till justitieminister Gunnar Strömmer framför institutet att även den Europeiska kommissionen rekommenderat Sverige att säkerställa att processen som utser nämndemännen garanterar deras oberoende. – Det svenska nämndemannasystemet med lekmannadomare som utses av de politiska partierna har aktualiserats i olika sammanhang de senaste åren. För att säkerställa att nämndemännen agerar självständigt i förhållande till de politiska partierna menar vi att regeringen behöver se över rekryteringsmodellen av nämndemän, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Ett effektivt rättsskydd av oberoende och opartiska domstolar räknas som en av de mest grundläggande beståndsdelarna i en rättsstat. I sin årliga rapport om rättsstatens principer 2023, framförde Europeiska k

Sverige får inte bli en bromskloss när det gäller företagens ansvar för mänskliga rättigheter7.2.2024 13:40:38 CET | Pressmeddelande

På fredag ska EU:s medlemsländer rösta om ett regelverk som ska säkerställa att företag tar ansvar för mänskliga rättigheter i hela värdekedjan. Det europeiska nätverket för nationella institutioner för mänskliga rättigheter uppmanar alla länder att rösta för förslaget, men den svenska regeringens hållning är oklar in i det sista. –Jag är oroad över att ett banbrytande regelverk som skulle kunna skydda de mest utsatta människorna i produktionskedjan stoppas i sista stund. Sverige får inte bli en bromskloss i sammanhanget, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter. Institutet för mänskliga rättigheter har i likhet med andra oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter vänt sig till regeringen i frågan. De senaste åren har EU arbetat med ett direktiv om företagens ansvar för mänskliga rättigheter, EU:s Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD). Det riktar in sig på stora företag som får ett tydligt ansvar att respektera mänsk

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye