Institutet för mänskliga rättigheter

FN-kommitté: Sverige behöver stärka skyddet för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

Dela
Flyttkartonger med nedpackade leksaker står på ett golv. Rutiga sängkläder ligger bredvid på golvet.
FN-kommittén menar att Sverige behöver göra mer för att motverka diskriminering inom arbetslivet, på bostadsmarknaden och inom hälso- och sjukvården. Scandinav bildbyrå/Stina Gränfors

Den 21–22 februari granskade FN:s kommitté för den Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) hur Sverige uppfyller sina folkrättsliga förpliktelser. Inför granskningen lyfte Institutet för mänskliga rättigheter i sin rapport till kommittén fram flera brister i ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i Sverige.

Institutet har tagit del av en preliminär sammanfattning av kommitténs slutsatser:

– FN:s experter uttrycker oro för den svaga ställning som den här typen av rättigheter har i Sverige och vi menar att det är hög tid att regeringen genomför en översyn av överensstämmelsen mellan svensk rätt och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, vilket inte gjorts sedan 1970-talet, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter.

Precis som institutet, anser kommittén att mer behöver göras för att:

  • motverka diskriminering inom arbetslivet, på bostadsmarknaden och inom hälso- och sjukvården. 
  • minska skillnaderna mellan elevgrupper och skolor i Sverige. Kommittén konstaterar att skillnaderna har ökat under en längre tid och skolan förmår i allt lägre grad att kompensera för elevers skilda förutsättningar.
  • motverka effekterna av att den ekonomiska utsattheten har ökat och att människor, och då inte minst asylsökande och irreguljära migranter, inte får sin rätt till en adekvat levnadsstandard tillgodosedd.

Kommittén anser också att Sverige bör göra det möjligt för människor att rättsligt kunna kräva av svenska myndigheter att bli behandlade enligt de grundläggande ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Som ett led i detta rekommenderar kommittén att Sverige tillträder konventionens tilläggsprotokoll, som slår fast en rätt för individuella klagomål till FN-kommittén. Kommittén anser också att domare, advokater och offentliganställda behöver få ökad kunskap och medvetenhet om konventionens rättsliga innehåll.  

Kommittén lyfter även upp Sveriges ovilja att verka för ett EU-rättsligt regelverk som säkerställer företags ansvar för mänskliga rättigheter i hela värdekedjan.  

Kommittén understryker flera områden där diskriminering är vanligt förekommande och där människor i praktiken har olika möjligheter att få sina rättigheter fullt ut tillgodosedda. Kommittén lägger särskilt vikt vid tre områden där Sverige förväntas återrapportera till kommittén inom 24 månader om vilka steg man tagit för att förbättra skyddet.  

  1. Säkerställ ett effektivt genomförande av lagen om en konsultation i frågor som rör det samiska folket, bland annat genom att tillhandahålla adekvat utbildning för anställda i statliga myndigheter, kommuner och regioner om bestämmelser och vikten av meningsfull dialog och konsultation med samer.
  2. Vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa alla former av exploatering i arbetslivet, särskilt vad gäller migrantarbetare och asylsökande, samt erbjuda migrantarbetare och deras familjer ett effektivt skydd mot våld och trakasserier, inklusive de som arbetar i den informella ekonomin.
  3. Se till att det sociala skyddet, inklusive den grundläggande arbetslöshetsersättningen och dagersättningen för asylsökande, indexeras efter faktiska levnadskostnader och fastställs på nivåer som garanterar en tillräcklig levnadsstandard. 

Kommittén uppmuntrar Sverige att etablera en nationell mekanism för att samordna och följa upp kommitténs rekommendationer och fortsätta engagera civilsamhället och andra aktörer, inklusive institutet, i denna process.  

Det finns också en del positiv kritik i dokumentet. Bland annat välkomnas att FN:s barnkonvention blivit del av svensk lag, regeringens fem åtgärdsprogram mot olika former av rasism, inrättandet av sanningskommissionen för det samiska folket, och etableringen av Institutet för mänskliga rättigheter.  

Institutet följde granskningen på plats och vår närvaro välkomnades av både kommittén, civilsamhället och regeringens delegation. Kommittén trycker i sina rekommendationer på att regeringen behöver vara tydligare när det gäller resurstilldelningen till institutet. I förlängningen kommer det innebära en starkare nationell bevakning av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

– Nu inväntar vi regeringens reaktion på kommitténs rekommendationer och därefter hoppas vi på en konstruktiv dialog med berörda departement och myndigheter, liksom kommuner, regioner och det svenska civilsamhället, säger Fredrik Malmberg. Institutet kommer att stödja spridning, samordning och uppföljning av rekommendationerna, utifrån vårt oberoende mandat.

Här kan du ta del av FN-kommitténs rekommendationer i sin helhet

På institutets webbplats hittar du Institutets rapport till FN-kommittén

För mer information, kontakta:
Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Om institutet:

Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Följ Institutet för mänskliga rättigheter

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter

Över 300 rekommendationer till Sverige i FN-granskning – rasism och samers rättigheter i fokus6.5.2025 15:25:53 CEST | Pressmeddelande

Tidigare i veckan granskades Sverige i FN:s råd för mänskliga rättigheter inom ramen för den återkommande process där medlemsstater granskar varandras efterlevnad av mänskliga rättigheter. Sverige tog emot omkring 320 rekommendationer från 101 länder. Flera medlemsstater uttryckte att Sverige behöver göra mer för att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Bland rösterna hördes oro över fortsatt rasism, diskriminering och otillräcklig tillgång till rättigheter för urfolket samer och andra nationella minoriteter. De områden inom vilka Sverige fick flest rekommendationer var: förekomsten av rasism, hatbrott och diskriminering våld mot kvinnor och våld i nära relation migranters och flyktingars rättigheter barns rättigheter urfolket samers rättigheter nationella minoriteters rättigheter människohandel ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter religionsfrihet – 320 rekommendationer från 101 länder visar att mycket återstår att göra, inte minst när det gäller rasism, urfolks rättighete

FN:s människorättsråd tar viktigt steg mot en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter3.4.2025 14:06:26 CEST | Pressmeddelande

Institutet för mänskliga rättigheter välkomnar att FN:s människorättsråd idag har beslutat att ta nästa avgörande steg mot att förverkliga en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter. – Sverige bör ta en aktiv i roll i att ta fram en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. Beslutet fattades enhälligt, och innebär att en arbetsgrupp kommer att tillsättas för att ta fram ett förslag på konvention. Syftet med en konvention är att främja och skydda äldre personers mänskliga rättigheter. – Det är ett mycket positivt besked. Både en konvention och vägen dit är viktigt för att synliggöra situationen för äldre personer, exempelvis ålderism, diskriminering, brister i rätten till hälsa och delaktighet, säger Fredrik Malmberg. FN:s människorättsråd bjuder i resolutionen in FN:s medlemsstater att bidra till arbetsgruppens arbete. Institutet för mänskliga rättigheter har vid flera tillfällen rekommend

Ny årsrapport: Sverige behöver stärka skyddet av mänskliga rättigheter i en orolig tid31.3.2025 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

Det finns ett mycket starkt stöd för mänskliga rättigheter i Sverige, men många anser att regeringen behöver göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna. Rätten till social trygghet, bostad och hälsa anses vara särskilt hotade i Sverige, visar en ny årsrapport från Institutet för mänskliga rättigheter. Rapporten lämnas över till regeringen och ansvarig minister Paulina Brandberg idag. – Vi ser en mycket allvarlig utveckling i flera delar av världen där mänskliga rättigheter, rättsstat och folkrätt är satta under hård press. Det understryker vikten av att Sverige står upp för mänskliga rättigheter i en orolig tid, både här hemma och internationellt. Mot den mörka bakgrunden är det positivt att mänskliga rättigheter har ett brett folkligt stöd i Sverige, men samtidigt behöver den oro många uppger sig känna för ekonomiska och sociala rättigheter tas på allvar, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. I årsrapporten beskriver vi ett Sverige som risk

Viktig dom i Högsta förvaltningsdomstolen: Ung man med funktionsnedsättning får rätt till bostadsanpassningsbidrag21.3.2025 12:15:06 CET | Pressmeddelande

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat dom i ett mål om rätten till bostadsanpassningsbidrag för en ung man med funktionsnedsättning. Målet gäller rätten att få bidraget för att kunna välja sin bostad och vem man vill bo med på jämlika villkor som andra. Institutet för mänskliga rättigheter lämnade in ett amicus-yttrande för att belysa de mänskliga rättigheternas betydelse i målet. – Ytterst handlar det här målet om att personer med funktionsnedsättning har rätt till självbestämmande över sin boendesituation på jämlika villkor som andra. Det är därför glädjande att Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att bostadsanpassningsbidrag ska beviljas för att den unge mannen ska kunna leva det självbestämda liv han har rätt till, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Vi välkomnar också att Högsta förvaltningsdomstolen har tillämpat lagens ordalydelse. Det gäller särskilt tillämpningen av reglerna om undantag ifrån rätten till bostadsanpassningsbidraget v

Institutet uppmanar regeringen att inte sänka straffbarhetsåldern från dagens 15 år28.1.2025 15:16:20 CET | Pressmeddelande

– Det finns inget sätt för regeringen att sänka straffmyndighetsåldern utan att gå emot FN:s barnrättskommittés tydliga rekommendationer till Sverige, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Idag tog regeringen emot slutbetänkandet från utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare. Utredaren föreslår bland annat att sänka straffbarhetsåldern till 14 år för den som begått ett allvarligt brott. Det handlar om brott med ett minimistraff på fängelse fyra år eller mer. Institutet för mänskliga rättigheter är kritiska till detta förslag som inte är förenligt med rekommendationerna till Sverige från FN:s experter i barnrättskommittén och riskerar att stå i strid med Sveriges folkrättsliga förpliktelser. – Att riva upp straffbarhetsåldern som varit 15 år sedan 1864 innebär ett brott mot en lång svensk tradition att med utgångspunkt i kunskap om barns utveckling arbeta långsiktigt med förslag som är förankrade i barns rättigheter och kunskap om vad som är

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye