Akademiska sjukhuset

Ny inflygningsteknik ska ge säkrare helikopterlandningar på Akademiska

Dela

Ambulanshelikoptrar ska kunna landa med högre precision på Akademiska sjukhuset även i mycket dåligt väder och mörker. Sjukhuset inför en ny tekniskt avancerad inflygningsteknik PinS (Point in space) som möjliggör mer patientsäkra transporter och en kapacitetshöjning genom att patienter kan transporteras direkt till och från Akademiska dygnet runt utan omlastning på annan flygplats.

Ambulanshelikoptrar ska kunna landa med högre precision på Akademiska sjukhuset även i mycket dåligt väder och mörker. Sjukhuset inför en ny tekniskt avancerad inflygningsteknik PinS (Point in space) som möjliggör mer patientsäkra transporter  direkt till och från Akademiska dygnet runt
Ambulanshelikoptrar ska kunna landa med högre precision på Akademiska sjukhuset även i mycket dåligt väder och mörker. Sjukhuset inför en ny tekniskt avancerad inflygningsteknik PinS (Point in space) som möjliggör mer patientsäkra transporter direkt till och från Akademiska dygnet runt Rickard Gillberg Får användas i media.

– Främsta fördelen med den nya inflygningstekniken är att vi kan flyga med högre exakthet, även vid ogynnsamma väderförhållanden och i mörker, då vi tidigare varit hänvisade till Ärna flygplats/ Upplands flygflottilj. Tekniken kan liknas vid hur flygplan använder inflygningshjälpmedel för säkra inflygningar och landningar, säger Per Bondegård, chef för Luftburen intensivvård på Akademiska sjukhuset.

Med dagens regelverk för väder och mörker har vissa uppdrag inte kunnat genomföras till/från Akademiska sjukhusets helikopterflygplats. Det har krävts omlastning på en alternativ instrumentflygplats. I och med införandet av den nya inflygningstekniken blir det möjligt att genomföra patientsäkra transporter i sämre väder eftersom regionens intensivvårdshelikopter och andra ambulanshelikoptrar ges bättre förutsättningar.

– Tekniken medför en påtaglig kapacitetsökning i och med att patienter kan transporteras direkt till och från Akademiska dygnet runt utan omlastning på en alternativ flygplats. Vi räknar med att PinS-proceduren kommer användas på ett 70-tal transporter per år, säger Per Bondegård.

Han berättar att ett gediget arbete gjorts inför uppstarten av den nya inflygningstekniken PinS med hög precision (RNP0.3) till helikopterflygplatsen på Akademiska, med säkerhetsbevisning, hindermätning och procedurdesign. Detta har skett i nära samarbete med Upplands flygflottilj (F16), Arlanda och Akademiskas egna organisation för helikopterflygplatsen. Man har också haft ett gott samarbetet med Västra Götalandsregionens helikopterorganisation som varit pionjärer med PinS i Sverige samt med Region Uppsalas flygoperatör Avincis.

– Operatören är förberedd och alla våra piloter har genomgått simulatorträning under hösten på Akademiska sjukhusets procedur. I början av mars genomfördes en flygvalidering och nu är de sista underlagen inskickade till Transportstyrelsen. Vi inväntar ett godkännande inom kort för att börja använda tekniken, avrundar Per Bondegård.

Kontakter

Per Bondegård, chef för Luftburen intensivvård (LIV), Akademiska sjukhuset;
070-325 85 85
per.bondegard@akademiska.se

Bilder

Per Bondegård, chef Luftburen intensivvård (LIV), Akademiska sjukhuset
Per Bondegård, chef Luftburen intensivvård (LIV), Akademiska sjukhuset
Ladda ned bild

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Tio år med banbrytande immunterapi firas på slottet13.5.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

För tio år sedan fick den första patienten i Europa banbrytande immunterapi, så kallade CAR T-celler, på Akademiska sjukhuset. Idag används CAR T-celler som behandling av flera cancersjukdomar såsom lymfom och akut lymfatisk leukemi samt vid återfall av maligna lymfom. Behandlingen har även visat effekt hos patienter med myelom och inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras att starta i Sverige. Idag uppmärksammas framstegen på ett symposium förlagt till Uppsala slott.

Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande

Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.

Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter

I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye