Akademiska sjukhuset

Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska

Dela

Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.

Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020.
Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020.

– Det är glädjande att Akademiska får bättre betyg på nästan alla punkter, att drygt sex av tio tillfrågade ger sjukhuset högt helhetsbetyg. Särskilt positivt är att personalen får betydligt högre betyg av patienter än i mätningen för tre år sedan. Det visar att engagemanget och nya arbetssätt bär frukt, säger Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset. 
 
Attitydmätningar genomförs vart tredje år av Provos Research på uppdrag av universitetssjukhusen. Det övergripande syftet är att undersöka hur väl medborgare känner till sjukhusen, men också att undersöka hur patienter och anhöriga upplever vården. Mätningen ger också en bild av vilka förväntningarna är på ett universitetssjukhus med högspecialiserad vård.  
 
Den aktuella undersökningen utfördes hösten 2023 och baseras på webbintervjuer med 3263 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 18-79 år. Av dessa har 328 svarat explicit på frågor om sitt senaste besök på Akademiska sjukhuset. 
 
Attitydmätningen visar att den viktigaste faktorn när man väljer vård är att sjukhuset har hög medicinsk standard. På andra plats tankas specialistkompetens och på tredje plats att man före eller efter behandlingen kan få kontakt med ansvarig personal via telefon. Information är en av de faktorer som ökar mest i betydelse. Medan omdömen i sociala rankas lägre än tidigare ökar betydelsen av journal på nätet/kontakt via 1177/Vårdguiden kraftigt. 
 
– Merparten av de svarande är nöjda med väntetiderna, även om det går att skönja en långsam negativ förflyttning både bland patienter och anhöriga. Kötiden till operation och annan behandling är en fråga vi arbetar intensivt med och där långsiktigt hållbar bemanning är helt central, säger Marianne van Rooijen. 
 
Mätningen speglar även patientströmmar. Här framgår att andelen patienter i åldersgruppen 18-24 år i Svealand, som väljer Akademiska sjukhuset i första hand, ökar kraftigt. Likaså att Akademiska fortfarande är det i särklass främsta förstahandsvalet i Dalarna och Gävleborg. Jämfört med de andra sjukhusen har Akademiska bara lägst resultat inom ett område; parkeringsmöjligheter. 
 
 

Nyckelord

Kontakter

Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 13 42, e-post: sjukhusdirektor@akademiska.se

Bilder

Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset
Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset
Ladda ned bild

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Tio år med banbrytande immunterapi firas på slottet13.5.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

För tio år sedan fick den första patienten i Europa banbrytande immunterapi, så kallade CAR T-celler, på Akademiska sjukhuset. Idag används CAR T-celler som behandling av flera cancersjukdomar såsom lymfom och akut lymfatisk leukemi samt vid återfall av maligna lymfom. Behandlingen har även visat effekt hos patienter med myelom och inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras att starta i Sverige. Idag uppmärksammas framstegen på ett symposium förlagt till Uppsala slott.

Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande

Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.

Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter

I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye