Nu ska alla Sveriges kommuner rapportera in notan för skräpet

227 av Sveriges 290 kommuner rapporterade tillsammans in 430 miljoner kronor i kostnader för nedskräpningen förra året. Kommunerna kommer från och med i år att få ersättning för en del av sina städkostnader. Det är producenter av vissa engångsplastprodukter som kommer att stå för den kostnaden. Producenterna av vanliga engångsplastföremål som fimpar får betala mer, och det skräp som är mindre vanligt kommer generera en mindre kostnad för producenten. 

Kostnaden är underskattad

Men variationen i de svar som kom in förra året indikerar att kostnadsberäkningarna inte är heltäckande eller enhetliga. Några kommuner rapporterade in noll kronor i kostnad för att ta hand om skräpet. 

–Vi tror att en mer korrekt beräkning av kostnaderna för att städa skulle visa en betydligt högre nota för skräpet än vad som kom fram förra året. Förhoppningsvis blir systemet mer stabilt över tid och därmed mer korrekt, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.  

Inom bara några dagar är det dags för kommunerna att återigen rapportera in till Naturvårdsverket och de kan då inkludera kostnader för exempelvis uppstädning, transport och behandling av det avfall som städats upp, administrationskostnader och informationsspridning. Om uppgifterna inte rapporterats in kan Naturvårdsverket komma att förelägga kommunen med vite. 

Inrapporteringen ska senast ske 31 mars varje år. På grund av röda dagar är inrapporteringsmöjligheten förlängd till 2 april 2024.

Pengarna hade kunnat användas till annat 

Många är nog överens om att dyra kostnader för att ta hand om skräp är en tråkig utgift och anser att pengarna hade kunnat användas till bättre saker. Den kostnad som rapporteras in är enbart för att ta hand om skräp som hamnat fel, inte för att exempelvis tömma papperskorgar. 

–Det betyder att om ingen hade skräpat ner skulle vi spara minst 430 miljoner kronor årligen, säger Johanna Ragnartz.  

430 miljoner kronor skulle exempelvis räcka till att betala årslöner för över 1000 förskolelärare eller brandmän, eller nästan 1400 vårdbiträden. *  

*baserat på Statistikmyndigheten SCB:s genomsnittliga månadslön för respektive yrkesgrupp

                                                                                     

BAKGRUND 

Nedskräpningen kostar de svenska kommunerna flera hundra miljoner varje år. Men sedan EU:s engångsplastdirektiv klubbades 2021 kommer principen om förorenaren betalar att gälla i Sverige. Den 1 januari 2023 trädde förordningen om nedskräpningsavgifter (2021:1002) i kraft. 

Det betyder att kommuner kan få ersättning från producenterna av engångsplastprodukter årligen, för att täcka kostnader för uppstädning och tillhörande kostnader. Producenterna av vanliga engångsplastföremål som fimpar får betala mer, och det skräp som är mindre vanligt kommer generera en mindre kostnad för producenten. 

Producenter ska bland annat bekosta städningen av plastförpackningar för godis, glass eller snacks, matlådor och muggar i engångsplast samt fimpar och filter. 

Avgifterna kommer sedan att fördelas ut till kommunerna baserat på rapporteringen, samt befolkningsmängd. Det är Naturvårdsverket som tar in kommunernas rapportering, avgifter från producenter och fördelar pengarna ut till kommunerna. 

Läs mer om nedskräpningsavgifter och producentansvar på Naturvårdsverkets hemsida.