Biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för njursjuka
26.3.2024 10:00:23 CET | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande
En nationell njurmedicinsk biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för patienter med njursjukdomar så att diagnostik och behandling kan anpassas mer individuellt. En förhoppning är att patienterna helt ska slippa genomgå njurbiopsi, att det ska räcka med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov för att ställa diagnos och styra behandlingen.

– I biobanken samlar vi in, bevarar och forskar på biologiskt material. Genom att använda våra resultat är målet att varje patient ska kunna erbjudas en mer individualiserad diagnos och behandling, säger Inga Soveri, överläkare och docent i njurmedicin på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tillika projektkoordinator från Uppsala för det nationella projektet Svensk njurmedicinsk biobank.
Forskningsprojektet initierades 2016 och insamlingen av prover startade 2018 med praktiskt stöd från Biobank Sveriges provservicekoordinatorer (PSK). Nu pågår studien runt om i Sverige i Uppsala, Göteborg, Umeå, Skåne, Kronoberg, Värmland, Gävleborg och Östergötland.
– Idag har vi hundratals prover i biobanken. Om vi fortsätter att växa kan vi inom ett par tre år börja göra uttag och analysera markörer. Dessutom har vi bra patientuppföljning via Svensk Njurregister, berättar Inga Soveri.
Forskarna samlar löpande in biologiskt material i form av urin, plasma, serum och helblod från patienter som på klinisk indikation genomgår en njurbiopsi. Patienterna följs upp via Svensk Njurregisters biopsimodul där man bland annat registrerar uppgifter om tidigare behandlingar.
För att kunna ställa diagnos tas vanligtvis vävnadsprov från njuren (njurbiopsi). Eftersom många njursjukdomar är väldigt sällsynta behöver man i samarbete med andra regioner samla ihop en kritisk massa av prov för att kunna besvara forskningsfrågor och därigenom öka kunskapen om njursjukdomar.
Enligt Inga Soveri finns fortfarande kunskapsluckor.
– Hur patienter med samma diagnos svarar på behandling skiljer sig mycket, likaså prognos vid samma sjukdom. Exakt varför det är så, det vet vi inte, förklarar hon.
Njurbiopsi är en invasiv undersökning som fortfarande ses som nödvändig, men Inga Soveri och hennes forskarkollegor hyser förhoppning om att detta ska kunna ändras i framtiden.
– Det vore bra om patienter kunde slippa göra en njurbiopsi överhuvudtaget, att det skulle räcka med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov som kan användas för att ställa diagnos och styra behandlingen, framhåller hon.
För att material ska kunna förvaras i biobanken krävs patienternas samtycke. Innan man samlar in prover i projektet tillfrågas patienterna om detta. Det sker innan själva biopsitillfället. Patienterna får då frågan om de är villiga att, utöver rutinprover, lämna ytterligare prov i forskningssyfte.
Forskarna använder sig av så kallad sjukvårdsintegrerad biobankning, en nationell modell där prov tas av vårdpersonal och hanteras via vårdens befintliga rutiner. Det ses som ett kostnadseffektivt upplägg som har gjort det möjligt att samla in prover för framtida biobankning, det som sker inom projektet idag. Enligt forskarna är det en stor vinst att till exempel kunna beställa biobanksprov för forskning via journalsystemen i samband med att prov tas av diagnostiska skäl.
– Infrastruktur har byggts upp och fortsätter att växa tack vare stöd från regionerna, regionala biobankerna, Njurfonden och alla patienter som donerat prover, säger Inga Soveri.
– På längre sikt möjliggör infrastrukturen en mer jämlik vård eftersom även de som har en mindre vanlig sjukdom kan delta i forskning, utan att för den skull behöva ta sig till ett universitetssjukhus. Vår målsättning är att studien ska bidra till ökad kunskap och i förlängningen bättre vård för patienter med njursjukdomar, avrundar hon.
Nyckelord
Kontakter
Inga Soveri, överläkare och docent i njurmedicin på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tillika projektkoordinator från Uppsala för det nationella projektet Svensk njurmedicinsk biobank;
018-611 43 40 eller 0738-682 27 14
Inga.Soveri@medsci.uu.se
Bilder

Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Studie fokuserar på säkrare utskrivningar av äldre patienter från sjukhus7.4.2026 14:11:05 CEST | Pressmeddelande
Övergångar mellan olika vårdenheter, till exempel när äldre, multisjuka patienter skrivs ut från sjukhus, innebär en ökad risk för att läkemedel tas på fel sätt. En studie på Akademiska sjukhuset fokuserar på att göra utskrivningarna säkrare och tryggare, bland annat med tydligare och individanpassad kommunikation.
Akademiska medverkar i nationellt nätverk för mer effektiv och jämlik cancersjukvård18.3.2026 10:47:40 CET | Nyheter
Nu stärks samarbetet mellan universitetssjukhusens Comprehensive Cancer Centres (CCC) genom att ett nationellt nätverk bildas. Respektive centers högspecialiserade vård, spetsforskning och utbildning flätas samman för att kunna bidra till att göra cancersjukvården mer jämlik och effektiv i hela landet och samtidigt korta tiden till klinisk rutin.
Hälsan hos levande njurdonatorer ska undersökas i ny studie12.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Hur mår levande njurdonatorer och mottagare psykiskt före och efter transplantation? Detta ska undersökas i en ny nationell studie ledd från Akademiska sjukhuset som startar idag på världsnjurdagen. Alla personer i Sverige, som under perioden 2026- 2028 donerat en njure för transplantation, bjuds in att delta i studien.
Akademiska får bedriva nationell högspecialiserad vård vid analcancer11.3.2026 14:42:44 CET | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid analcancer, med inriktning på botande behandling med radiokemoterapi, det vill säga strålbehandling och cytostatika samtidigt. Beslutet att koncentrera vården till fyra sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 11 mars och innebär att Akademiska sjukhuset nu har 24 NHV-tillstånd.
Akademiska öppnar ny behandlingsavdelning för cancerpatienter i Norduppland10.3.2026 13:00:00 CET | Pressmeddelande
Tisdagen den 10 mars öppnar Akademiska sjukhuset en ny behandlingsavdelning på Tierps vårdcentral. Målgruppen är patienter i Norduppland med blod- och tumörsjukdomar. Syftet är framför allt att göra vården mer tillgänglig för patienterna, som erbjuds behandlingar på avdelningen och på sikt även via ett mobilt team i hemmet. Satsningen är ett led i Akademiska sjukhusets och Region Uppsalas strävan att flytta specialistvården närmare invånarna. Regionstyrelsen fattade beslut om satsningen 25 november 2025 inom ramen för Kraftsamling för sjukvården.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum