Svenskarna efterlyser klimatledarskap

Det är viktigt att klimatpolitiken är förankrad i forskning och vetenskap, anser 86 procent av de svarande. Nästan lika många, 76 procent, uttrycker att politiker bör lyssna på experter även om de åtgärder som föreslås skulle vara impopulära bland väljarna.

–  I en tid när fakta relativiseras och manipuleras är det viktigare än någonsin att politik baseras på forskning och vetenskap. Det här ser vi också ett starkt stöd för hos allmänheten, säger Petra Malm Danielson, samhällspolitisk chef på Naturvetarna.

Av undersökningen framgår även att två tredjedelar anser att svenska politiker ska ta en ledande roll i klimatfrågan inom EU. Mest positiva är kvinnor, yngre och de som sympatiserar med ett oppositionsparti.

Så jobbar makthavarna

Naturvetarna har också frågat riksdagens ledamöter vilka källor de använder sig av för att fatta relevanta klimatstrategiska beslut. I topp hamnar forskning och experter följt av näringslivet. Knappt tre av tio värdesätter rapporter från miljöorganisationer.

Sex av tio ledamöter uppger att de lyssnar mest på experter när politiska förslag är impopulära men forskarna är överens om vad som krävs. Men två av tio lyssnar mer på de egna väljarna. Detta är vanligare bland män, yngre och de som tillhör regeringsunderlaget.

–  Vi måste värna vetenskapen. Många av Naturvetarnas medlemmar arbetar som specialister inom klimat, miljö och grön omställning. Deras kompetens bygger på kunskap, inte personliga åsikter, säger Petra Malm Danielson.

De flesta riksdagsledamöter anser att klimatomställningen hanteras mest effektivt genom internationellt samarbete i EU och FN. Relativt få, två av tio, anser att klimatstrategiska beslut fattas mest effektivt på nationell nivå. Och endast fem procent ser kommunerna, som ansvarar för att genomföra klimatpolitiken, som den mest effektiva nivån för att hantera klimatomställningen.

Om undersökningen

Enkäten riktad till folkvalda genomfördes via mejl den 22 februari–9 mars och besvarades av 202 av riksdagens 349 ledamöter. Syftet var att undersöka makthavarnas syn på forskning, vilka källor de använder sig av för att fatta relevanta klimatstrategiska beslut och vilken nivå de anser är viktigast för att fatta effektiva beslut och hantera klimatomställningen.

Undersökningen riktad till allmänheten genomfördes digitalt den 19–26 januari 2024 och besvarades av 1 092 personer.