Institutet för mänskliga rättigheter

FN-kritik kräver stor omställning i Sveriges arbete med funktionsrätt

Dela
En rullstolssymbol syns på asfalten på en mörk parkeringsplats.
Rekommendationerna från FN visar att Sverige behöver ta sig an funktionsrättskonventionen på ett annat sätt, till exempel i lagstiftning, budget och handlingsplaner.

Den 11–12 mars i år granskades Sverige av FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Nu har kommittén publicerat sina sammanfattande slutsatser och rekommendationer till Sverige. Bland annat rekommenderar kommittén Sverige att förbjuda användningen av tvång och begränsningsåtgärder i olika former av institutionsmiljöer.

Kommittén uttrycker oro över situationen för rättigheterna på olika områden. Det gäller till exempel den gradvisa återgången till den medicinska modellen av funktionshinder inom många områden, särskilt inom socialförsäkringen och stödsystemen för personer med funktionsnedsättning. Kommittén välkomnar bland annat Sveriges antagande av en strategi för uppföljning av funktionshinderspolitiken (2021) och införandet av barnkonventionen i svensk lag. 

Kommittén anser att Sverige behöver:

  • Göra en systematisk översyn av de nationella lagarna och systemen för att säkerställa att de stämmer överens med funktionsrättskonventionens krav.  
  • Anta en människorättsbaserad handlingsplan som innehåller åtgärder för att främja, skydda och fullgöra rättigheterna i funktionsrättskonventionen. 
  • Anta en plan för avinstitutionalisering genom att anta relevanta riktlinjer för att stänga befintliga institutioner för personer med funktionsnedsättning, samt säkerställa oberoende övervakning av institutioner tills de stängs. 
  • Säkerställa jämlik tillgång till personlig assistans över landet, inklusive för de som förlorat insatsen under åren 2015–2022, och till personer över 66 år. 
  • Anta en nationell strategi för att övergå från segregerad utbildning till inkluderande utbildning, samt förbättra tillgängligheten och individuella lösningar utifrån alla typer av funktionshinder i skolan. 
  • Göra mer för att stärka systemet för stöd för barn med funktionsnedsättning att leva med sina familjer eller växa upp i familjemiljöer i stället för på institutioner. 

Rekommenderar Sverige att förbjuda användningen av tvång
Kommittén rekommenderar även Sverige att förbjuda användningen av tvång och begränsningsåtgärder i olika former av institutionsmiljöer och att vidta åtgärder för att stärka befintliga mekanismer för tillsyn. 

– Vi är oroade över den tillbakagång vi ser i Sverige, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Rekommendationerna visar att Sverige behöver ta sig an konventionen på ett annat sätt, till exempel i lagstiftning, budget och handlingsplaner. Institutet önskar föra en dialog med regeringen och funktionsrättsrörelsen om hur rekommendationerna kan följas upp. 

Funktionsrättskommittén lämnade även rekommendationer till Institutet för mänskliga rättigheter vad gäller aktiv involvering i övervakningen av funktionsrättskonventionen. 

–  Vi instämmer i kommitténs rekommendation om att förstärka aktiv involvering av personer med funktionsnedsättning och deras representativa organisationer i vårt arbete med att övervaka funktionsrättskonventionen. Vi ser fram emot att detta arbete kan ta fart nu när vi har slutfört rapporteringen till kommittén och kommit längre i uppbyggnaden av institutet. I det arbetet tar vi med oss erfarenheter från de dialoger vi hittills har haft, bland annat i samband med att vi tog fram vår alternativrapport till FN, fortsätter Fredrik Malmberg.

Rekommendationer från FN:s granskningskommittéer är ett viktigt stöd i staternas arbete med att stärka genomförandet av konventionerna och det är av vikt att de tas på allvar. Institutet har i sin Årsrapport 2024 rekommenderat regeringen att förbättra uppföljningen av rekommendationer från internationella övervakningsorgan genom att skapa en nationell mekanism för omhändertagande av rekommendationer från internationella granskningsorgan. 

På vår webbplats kan du ta del av institutets rapport till FN-kommittén.

För mer information och intervjuförfrågningar, kontakta:
Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Om institutet:

Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Följ Institutet för mänskliga rättigheter

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter

Allvarliga brister i äldreomsorgen normaliseras – det handlar om ålderism visar ny rapport från institutet30.9.2024 07:20:00 CEST | Pressmeddelande

Ålderism normaliserar brister i äldreomsorgen och möjligheter till delaktighet, självbestämmande och egenmakt är begränsade för äldre personer som bor på särskilda boenden. Dessa brister innebär att grundläggande mänskliga rättigheter åsidosätts just för att man är äldre. Institutets nya rapport ”Hemma är någon annanstans”, som publiceras inför den internationella äldredagen den 1 oktober, utgår från äldre personers erfarenheter av hur de mänskliga rättigheterna skyddas och respekteras på särskilt boende. Rapporten ger också rekommendationer till regeringen och kommunerna för att bättre skydda äldre personers mänskliga rättigheter i äldreomsorgen. – Med denna rapport vill vi bidra till att stärka äldre personers mänskliga rättigheter och främja ett människorättsbaserat arbetssätt inom äldreomsorgen. Det är dags för ett perspektivskifte som ställer äldre personer och deras mänskliga rättigheter i centrum, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. Det finns

Institutet avvisar förslag om ny myndighet mot ungdomskriminalitet17.9.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Rättsosäkert, oproportionerligt och oklar gränsdragning mot det straffrättsliga systemet och socialtjänst. Institutet för mänskliga rättigheter ser stora risker med regeringens förslag att inrätta en ny statlig myndighet mot ungdomskriminalitet. – Utredningens förslag är mycket problematiska utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv och det finns en överhängande risk för diskriminering. Det saknas dessutom en effektutvärdering av det danska systemet med ungdomskriminalitetsnämnder som förslaget bygger på, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Inspirationen till den nya myndigheten, Myndigheten mot ungdomskriminalitet (MUK), har hämtats från Danmark där man införde så kallade ungdomskriminalitetsnämnder 2019. Nu har en utredning tittat på hur ett liknande system skulle kunna införas i Sverige. Förslaget går dock längre än den danska modellen och omfattar barn som varken misstänks eller dömts för brott. Det finns heller ingen undre åldersgräns för barn som kan

Allt ifrågasätts — en ny rapport om ojämlika levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning och rättighetskränkningar i vardagen4.9.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande

Det finns en utbredd upplevelse av stor ojämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning och allvarliga rättighetskränkningar pågår. Det visar institutets nya rapport ”Allt ifrågasätts”, som bygger på enkätsvar från drygt 1 800 personer med funktionsnedsättning om deras kunskap och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige. – Den här rapporten visar att funktionsrättskonventionen på många sätt inte efterlevs i Sverige idag. Deltagarna i enkäten vittnar om upplevelser av att känna sig misstrodda, misstänkliggjorda och som en belastning när de försöker utkräva sina rättigheter i ett system som i många fall kräver omfattande medicinsk bevisning för att få rätt till stödinsatser. Många uttrycker också en rädsla för repressalier om man överklagar ett myndighetsbeslut, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Många känner inte till funktionsrättskonventionen Rapporten visar att många inte känner till funktionsrättskonventionen; 59 procent s

Yttrande i Auroramålet tillåts av Högsta domstolen4.7.2024 12:00:00 CEST | Pressmeddelande

Institutet för mänskliga rättigheter skickade i maj in ett amicus curiae-yttrande (amicusyttrande) till Högsta domstolen för att belysa sambandet mellan mänskliga rättigheter och klimatförändringarna i Auroramålet. Högsta domstolen meddelade den 3 juli 2024, i ett unikt beslut, att tillåta institutets yttrande i Auroramålet. I svenska domstolar är det ännu ovanligt med amicusyttranden, men i många andra länder och i Europadomstolen är det relativt vanligt. -Det är glädjande och av stor betydelse att Högsta domstolen tillåter institutets amicusyttrande i Auroramålet. Nu ser vi fram emot att Högsta domstolen fattar beslut om Auroras talan ska tillåtas eller inte, säger Charlotte Palmstierna som är ställföreträdande direktör på Institutet för mänskliga rättigheter. Högsta domstolen skriver i sitt beslut att institutets yttrande tillåts eftersom det innehåller beskrivningar av och synpunkter på rättsliga frågor som tas upp i målet. Innehållet i institutets yttrande rör sådana frågor som Hö

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye