Regeringen tar inte chansen att satsa på klimat och biologisk mångfald
Resurser till miljö och klimat lyser i stort sett med sin frånvaro i vårändringsbudgeten. Förra årets stora neddragningar inom natur i budgeten för 2024 har lett till många negativa konsekvenser. Regeringen hade chansen att rätta till en del av misstagen i dagens vårbudget, men väljer bara att göra småsatsningar, menar WWF.
– Anslaget för åtgärder av värdefull natur måste öka med minst 1,8 miljarder för att vi ska kunna sköta värdefull natur i landet. Ändå väljer regeringen att bara gå in med 30 miljoner extra. FN, EU och naturen kräver långsiktiga och kraftfulla investeringar och i förhållande till detta är regeringens satsning fickpengar säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.
Efter att regeringen bantat biståndsbudgeten föreslås nu knappt 1,4 miljarder kronor läggas tillbaka för genomförandet av regeringens reformagenda. Pengarna kommer från att asylkostnaderna blev lägre än förväntat förra året.
–WWF ser positivt på återföringen av pengar som regeringen gör inom biståndet men anser att det så snart som möjligt bör återgå till 1 procent av BNI för att möta de ökande behoven i världen.
För frågor, kontakta:
Gustaf Lind, generalsekreterare WWF, 08-624 74 02.
Em Petersson, senior sakkunnig policyfrågor, 08-624 7419.
Marie von Zeipel, senior pressekreterare, 070-629 10 77
Om oss
Världsnaturfonden WWF är med sina sex miljoner supportrar en av världens ledande ideella natur- och miljöorganisationer. Vi arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer - genom att bevara den biologiska mångfalden, använda förnybara naturresurser på ett hållbart sätt samt minska föroreningar och ohållbar konsumtion.
Följ WWF
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från WWF
Så påverkas älgen, igelkotten och fåglarna av de mildare vintrarna30.1.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Vintrarna nu är annorlunda mot hur de var för trettio år sedan. De vilda djuren, som är anpassade för att klara vintern, kan få det tuffare när det töar eller är plusgrader. Förra året var globalt sett det varmaste som någonsin uppmätts. WWFs Jessica Ångström förklarar hur djuren påverkas.
WWF bjuder in till webbinarium: Regeringen kan sätta naturrestaureringslagen ur spel – Vilka blir effekterna?27.1.2025 15:38:33 CET | Pressinbjudan
Europa är en av världens mest intensivt exploaterade kontinenter. För att skydda arter och ekosystem räcker det inte att bevara det som är kvar. Vi behöver också återskapa natur genom att restaurera olika livsmiljöer. EU:s nya restaureringslag, som klubbades i somras, ska se till att detta görs. Sverige ska ta fram ett förslag till restaureringsplan, men nu försöker regeringen sänka ambitionerna radikalt och vill frångå de vetenskapliga modellerna för att bedöma hur det går för naturen. Vi tror att journalister kan ha frågor om detta till våra politiker. Välkommen till ett webbinarium där du får koll på vad som är på gång!
Europas sista ur- och naturskogar i Sverige och Finland hotade trots EU-beslut om skydd23.1.2025 08:56:08 CET | Pressmeddelande
Trots att Finland och Sverige har den största andelen av Europas återstående ur- och naturskogar är de hotade. En ny rapport från WWF visar att länderna inte lever upp till sina åtaganden för att skydda dessa skogar enligt EU:s gröna giv och strategin för biologisk mångfald.
Resultat av WWFs igelkottsräkning: vanligast på Gotland15.1.2025 15:14:55 CET | Pressmeddelande
I somras genomförde WWF tillsammans med Nordens Ark sin första "Igelkottsveckan" där fler än 50 000 rapporter kom in från hela Sverige. Nu har SLU Artdatabanken analyserat resultaten som visar var igelkottarna är vanligast och ovanligast – se hela listan.
WWF om vargjakten: satsa på förebyggande åtgärder30.12.2024 06:05:00 CET | Pressmeddelande
Den 2 januari startar 2025 års vargjakt. Trots kraftig inavel och bristande satsningar på alternativa åtgärder, får 30 vargar skjutas. WWF menar att jakten som enda åtgärd inte är en effektiv lösning på att minska konflikter mellan rovdjur och människor, utan det krävs också ökade insatser på förebyggande åtgärder.