DIK

Sifoundersökning: Göteborgarna tror på 30 timmars arbetsvecka

Dela

Göteborgarna är än mer positiva till sänkt arbetstid än svenskarna generellt. Bara 52 procent av dem som idag arbetar heltid i göteborgsområdet tror att de kommer att fortsätta orka göra det hela vägen till pensionen om arbetstiden är 40 timmar per vecka. Det visar en ny Sifo-undersökning gjord på uppdrag av fackförbundet DIK.

Kvinna som går med en cykel i en gångtunnel.
Kvinna som går med en cykel i en gångtunnel.

Nästan sex av tio i Västsverige (57 procent) tror att vi kommer att arbeta mindre än 40 timmar per vecka i framtiden och 35 procent tror att det kommer att ske redan inom fem till tio år visar Sifo-undersökningen.

Carolina Dennisdotter som är lokalfacklig representant för DIK i Göteborg tycker det är glädjande att göteborgarna är så positiva till att korta arbetstiden.

– Nu är det dags att lyssna på göteborgarna, och det svenska folket. Vi vill ha sänkt arbetstid. Produktiviteten har mer än fördubblats sedan vi senast kortade arbetstiden 1973. Det är tid att justera arbetstiden för att få ner stressrelaterade sjukskrivningar och för att människor ska få mer balans mellan arbete och fritid, säger Carolina Dennisdotter.

Sverige har idag högst veckoarbetstid i Norden – men nu rör det sig snabbt i frågan. 

– Norge, Danmark och Island har redan kortat arbetstiden utan att samhällsekonomin tagit skada. Varför skulle inte Sverige kunna göra samma sak? Det här är vad svenskarna vill. Det skulle dessutom göra att fler skulle orka jobba längre, säger Anna Troberg, förbundsordförande i DIK.  


Majoriteten vill ha 30 timmarsvecka
 
Det är över 50 år sedan nuvarande lagstiftning om 40 timmars arbetsvecka infördes. Idag vill majoriteten av svenskarna enligt Sifo-undersökningen ha 30 timmars arbetsvecka och en majoritet är övertygad om att vi kommer att arbeta mindre än 40 timmar per vecka i framtiden. En av tre tror att det kommer att ske redan inom fem till tio år.

Undersökningen visar också att intresset för att sänka arbetstiden har ökat de senaste två åren. Unga i åldern 20–29 är mer positiva till 30 timmars arbetsvecka än genomsnittet och är de som i högst grad ändrat uppfattning i frågan under de senaste två åren.

 
Mindre stress och ökad livskvalitet väger tyngst  
De vanligaste skälen till att vilja sänka arbetstiden är för att få ökad livskvalitet, bättre balans mellan arbete och privatliv eller minskad stress. För männen väger det tyngst med ökad livskvalitet medan minskad stress är kvinnornas vanligaste orsak.  

– Det är dags att modernisera arbetslivet. I och med teknikutvecklingen har möjligheterna att sänka arbetstiden aldrig varit större. Det behövs i en tid när sjukskrivningarna är högre än någonsin, särskilt bland kvinnor, och vi dessutom förväntas jobba allt längre upp i åldrarna. DIK vill se en justering i arbetstidslagen som ger alla rätt till sänkt arbetstid med bibehållen lön, säger Anna Troberg. 

Utvalda lokala siffror för Göteborg och övriga Västsverige

  • 65 procent av den yrkesverksamma befolkningen i Göteborg vill se 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön. 
  • I resterande Västsverige tror 57 procent av invånarna att vi kommer arbeta mindre än 40 timmar per vecka i framtiden. 35 procent tror att det kommer att ske inom 5–10 år.

 

Utvalda nationella siffror 

  • 64 procent av hela den yrkesverksamma allmänheten vill se 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön. 
  • 68 procent av 20–29-åringarna vill ha 30-timmarsvecka med bibehållen lön. 
  • 82 procent av kvinnorna, i åldern 30–49 år, vill ha 30-timmarsvecka. 
  • 44 procent av kvinnorna och 56 procent av männen som idag arbetar heltid tror att de kommer fortsätta orka göra det hela vägen till pensionen om arbetstiden fortsätter vara 40 timmar per vecka. 
  • 53 procent i hela den yrkesverksamma befolkningen tror att vi kommer arbeta mindre än 40 timmar per vecka i framtiden, och 32 procent tror att det kommer ske redan inom 5–10 år. 


Se nationellt pressmeddelandet för hela rapporten här.

Läs rapporten i sin helhet här. 


Om rapporten
 

Rapporten baseras på en undersökning som Verian (tidigare Kantar Public och Sifo) genomfört på uppdrag av fackförbundet DIK. Undersökningen gjordes i januari 2024 genom webbintervjuer i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen. Antalet respondenter var 2 030 personer i den svenska allmänheten i yrkesverksam ålder (20–66 år). 

Kontakter

Länkar

Om DIK

DIK är facket för alla som arbetar eller studerar inom kultur, kommunikation och kreativ sektor. DIK har cirka 20 000 medlemmar runt om i landet och ingår i Saco, Sveriges akademikers centralorganisation. DIK är partipolitiskt obundet. 

Följ DIK

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från DIK

Ny statistik från DIK visar på stor brist på teckenspråkstolkar17.10.2024 06:00:00 CEST | Pressmeddelande

Ny statistik som fackförbundet DIK sammanställt visar att över 4 500 tolkuppdrag för döva och hörselskadade inte kunde tillsättas förra året på grund av brist på teckenspråkstolkar. Bristen får stora konsekvenser för de människor som står utan tolk och deras möjlighet att delta i samhället och påverkar tolkarnas arbetsmiljö. DIK varnar för att bristen kan komma att förvärras om inte fler utbildas och mer resurser avsätts till tolktjänsten.

Språkbranschen påverkas kraftigt av AI – ny rapport från DIK24.9.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

I en ny enkät från fackförbundet DIK svarar sex av tio i språkbranschen att deras arbetsuppgifter har förändrats av AI. Var tredje egenföretagare upplever att AI-utvecklingen har gjort det svårare för dem att få uppdrag och 46 procent avöversättarna uppger att ersättningarna för deras arbete har blivit lägre. DIK uppmanar branschen att använda AI ansvarsfullt och se till att texter och översättningar fortsätter hålla hög kvalitet.

Sämre akademisk frihet för forskare inom humaniora och samhällsvetenskap4.6.2024 06:01:00 CEST | Pressmeddelande

En ny rapport från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) visar att forskare inom samhällsvetenskap och humaniora i högre grad än andra ämnesområden upplever att deras akademiska frihet är utmanad. Konsekvenserna är stora – forskarna byter forskningsfokus och undviker ämnen som kan uppfattas som kontroversiella. Fackförbundet DIK ser stora risker för det öppna demokratiska samhället och samtalet.

Anmälningsplikt - vad innebär det i praktiken?22.5.2024 06:01:00 CEST | Pressmeddelande

Vad skulle anmälningsplikten innebära i praktiken? Välkomna till ett seminarium i Riksdagen den 29 maj med syfte att vrida och vända på den lagstiftning som nu utreds. Under en förmiddag i riksdagens andrakammarsal kommer politiker, civilsamhälle, fackförbund och internationella gäster vrida och vända på anmälningsplikten och dess påverkan på samhället, professionerna och tilliten till våra myndigheter.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye