Pandemiåren minskade antalet långtidssjukskrivna – framför allt inom psykiska diagnoser

När siffrorna för de 1,4 miljoner privatanställda tjänstemän som ingår i projektet jämförs med data ur Alectas bestånd av 1 miljon sjukförsäkrade tjänstemän för åren fram till 2023 blir det tydligt att även den totala andelen personer med nya sjukskrivningsfall minskade under åren 2020 och 2021. Sjukskrivningsfallen i diagnoserna ångest, depression, utmattning och övriga stressrelaterade sjukdomar blev alla något kortare mellan 2019-2020, för att sedan öka något i längd 2021.

- Tvärtemot vad man kanske skulle kunna tro visar data från Alecta att andelen nya sjukfall över 90 dagar minskade under pandemiåren, och Karolinska Institutets forskning visar att sjukskrivningsdagarna i psykiska diagnoser minskade under samma period, säger Fredrik Palm, analys och produktchef på Alecta.

Studien visar även att det finns ett samband mellan näringsgren och lön och sjukskrivning i COVID-19.

- Den näringsgren där störst andel personer hade sjukskrivning redan år 2019 var ’utbildning, vård, omsorg och sociala tjänster’. Detta var också den näringsgren som hade större ökning av andel sjukskrivna under pandemiåren 2020 och 2021 jämfört med 2019, säger Kristin Farrants, biträdande lektor vid avdelningen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Alectas statistik visar en tydlig minskning av andelen nya sjukfall längre än 90 dagar år 2020. Detta gäller i samtliga åldersgrupper över 30 år. En uppdelning i lönegrupper visar dock en ökning bland de med de lägsta lönerna. Andelen långa sjukfall bland de med lägst löner har dessutom fortsatt stiga även efter pandemin. (Se bild andel nya sjukfall per lön och andel nya sjukfall per ålder) 

Under lanseringsseminariet, som hölls hos Alecta, diskuterades frågan om vad man kan ta med sig av forskningen:

- Vad gäller den psykiska ohälsan ser vi att det är flera unga som lider av psykiska diagnoser, och sedan faktiskt kraschar redan när de kommer in på arbetsmarknaden. Hur löser vi då kompetensförsörjningen? Det behövs mer förebyggande åtgärder från skolhälsa och vården redan i tidig ålder och det behövs fler tidiga insatser och tydliga planer för återgång till arbete från arbetsgivare, sa Åsa Eriksson (S), Riksdagsledamot och ledamot av Socialförsäkringsutskottet.

- Diskussionen vi har haft här idag visar verkligen att det behövs mer kunnande och mindre tyckande vad gäller sjukfrånvaro och sjukskrivningar, och det ska vi från politiken ta med oss, sa Ulrika Heindorff (M), Riksdagsledamot och ledamot av Socialförsäkringsutskottet

Huvudresultat från studien

• Tidigare sjukskrivning, lägre inkomst, högre ålder, att arbeta inom ’utbildning, vård, omsorg och sociala tjänster’ samt att vara född utanför EU27 hade samband med att få ett nytt sjukskrivningsfall i covid-19/covidrelaterad diagnos under 2020 respektive under 2021.
• Generellt sett skedde endast små förändringar i andel personer med sjukskrivning och i antal sjukskrivningsdagar mellan dessa tre år, trots de stora omställningar som covid-19-pandemin innebar. I vissa diagnoser minskade till och med sjukskrivningen.
• De allra flesta personerna (82,5 %) hade inte någon sjukskrivning alls under de tre åren, och ingen Sjuk- och aktivitetsersättning (99,3 %).
• Andelen personer med sjukskriving i covid-19 och i covidrelaterade diagnoser var betydligt mindre än andelen personer med övrig sjukskrivning. Andelen personer med sjukskrivning minskade under 2020 och 2021 i de flesta andra diagnosgrupper, med några få undantag.
• Den näringsgren där störst andel personer hade sjukskrivning redan år 2019 var ’utbildning, vård, omsorg och sociala tjänster’. Detta var också den näringsgren som hade större ökning av andel sjukskrivna under pandemiåren 2020 och 2021 jämfört med 2019.
• Sjukskrivningarna var generellt något kortare år 2020, men längre 2021.
• En större andel av kvinnorna än männen var sjukskrivna, samtidigt som det inte fanns några större könsskillnader i sjukskrivningslängd bland de som faktiskt var sjukskrivna.

Rapporten i sin helhet finns att läsa här: 

https://www.alecta.se/om-alecta/var-syn-pa-saken/sjukforsakring/rapporter-och-pagaende-projekt/ 

*Om studien

Studien ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning och sjuk- och aktivitetsersättning bland de 1,3 miljoner personer som år 2012 var privatanställda tjänstemän (kohort 2012) respektive bland de 1,4 miljoner personer som år 2018 var privatanställda tjänstemän i Sverige (kohort 2018). I denna sammanfattning presenteras resultat från den senare, det vill säga, kohort 2018. Resultaten för dem som var privatanställda tjänstemän i Sverige år 2012 var mycket likartade och presenteras i huvudrapporten1.

Samtliga resultat gäller för sjukskrivningsfall som blev längre än (>) 14 bruttodagar. Projektet har finansierats av Alecta.