I dag släpper vi Skräprapporten 2024 – senaste nytt om nedskräpningen i Sverige

Rapporten inleds med krönikan: Har vi glömt bort konsumenten på vägen? Där Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent, ställer sig frågande till de bristande kommunikationsinsatserna i skiftet från engångs till flergångs. 

Hela rapporten finns från och med i dag tillgänglig i Håll Sverige Rents pressrum, på hsr.se och bifogad i det här pressmeddelandet. Citera gärna, men ange källan.

Välkommen att lyssna till höjdpunkterna i rapporten under en digital presentation, 13 maj kl. 12.30–13.10.

Registrera dig här »

________________________________________

Här är några höjdpunkter ur rapporten

Trenden pekar på att fimparna minskar samtidigt som övrigt skräp inte gör det 

Fimpar är det överlägset vanligaste skräpet i stadsmiljö, och även i de flesta andra miljöer där Håll Sverige Rent gör skräpmätningar. Som ett led i att implementera EU:s engångsplastdirektiv har Sverige satt mål om att nedskräpningen av fimpar ska ha minskat med 50 % 2030 jämfört med 2023. Redan nu ser vi en minskande trend i våra skräpmätningar när det kommer till fimpar.  

2023 var det 28 större tätorter som mätte skräpet med Håll Sverige Rent. Diagrammet nedan visar hur utvecklingen för antal fimpar respektive för övrigt skräp per 10 kvm har sett ut 2018–2023 i tätorterna. Det är viktigt att ha med sig att det kan vara olika kommuner som mäter skräpet olika år, men trenden att fimparna minskar samtidigt som övrigt skräp inte gör det är ganska tydlig.   

Varför minskar fimparna som skräp då?  
Det är förstås svårt att veta säkert, men vi tror att olika saker kan ha spelat in: 

• Andelen som röker dagligen har minskat i Sverige sedan 2004 

• Möjligen går en del av rökarna över till vape och snus 

• Sociala normer kring både rökning och kring att fimpa på gatan har börjat förändras 

• Förbudet att röka på offentlig plats kom i juli 2019

• Sedan den 1 januari 2022 omfattas fimpar av böter för nedskräpningsförseelse

• Medvetenheten om att det är förbjudet att slänga sin fimp på allmän plats har ökat 

Ta del av mer statistik och analyser kring trenden om fimpar på sida 6–9 i Skräprapporten 2024.  

Rekordmånga bötfälls för nedskräpning  

Under 2023 bötfälldes 339 personer för nedskräpning. Det är en ökning med 17 % mot året innan, en tredubbling jämfört med fem år sen och det högsta antalet utdelade böter sedan skräpboten infördes år 2011. 

Läs mer om skräpboten på sida 39 i Skräprapporten 2024.  

Nationella skräpmätningen visar att det finns skräp nästan överallt 

2023 fick Håll Sverige Rent i uppdrag av Naturvårdsverket att genomföra en nationell skräpmätning. Den nationella mätningen ska genomföras vartannat år och ligga till grund för uträkningen av hur mycket pengar som vissa producenter ska ersätta kommunerna med för att de städar upp produkterna. Skräpmätningarna ska även användas för att följa upp målet om att nedskräpningen av vissa engångsplastprodukter ska ha minskat med 50 % från och med år 2030 jämfört med år 2023. 

Av alla utslumpade koordinatpunkter där skräpet mättes i stadskärnorna, totalt 2376 punkter, var det bara 2,6 % som var skräpfria. Skräpet består till 90 % av engångsprodukter och det absolut vanligaste skräpet är cigarettfimpar. 

För att förstå hur mycket skräp det handlar om har vi räknat om det till ett fiktivt exempel.  

Så många skräp passerar du på väg till jobbet 

Tänk dig att du har 1 km till jobbet och att du går den sträckan längs med en trottoar eller gångbana som är cirka 2 meter bred. Längs den sträckan skulle du baserat på resultaten från den nationella mätningen passera nästan 1000 (973) skräpföremål, alltså ungefär ett skräpföremål per meter.  

Vilket typ av skräp skulle du se då? Jo, du skulle du passera 466 fimpar, 170 snusprillor, 84 godispapper eller andra mjuka omslag av plast, 14 lösa korkar eller kapsyler, 8 sugrör, 7 engångsmatlådor och lock till dessa, 3 engångsmuggar och lock till dessa, 2 plastpåsar, 2 pantburkar och 2 våtservetter. Av de nästan 1000 skräp du passerar skulle över 600 av dem vara engångsplastprodukter. 

Läs mer om resultatet från den nationella skräpmätningen på sida 20–24 i Skräprapporten 2024.

Vad har hänt med det förbjudna och reglerade skräpet? 

I Sverige har ett tiotal plastprodukter förbjudits de senaste åren, bland annat plastmuggar, bomullspinnar och sugrör i plast. 

Skräpmätningar på ett par platser visar att exempelvis plastsugrör verkar ha minskat de senaste åren. Däremot hittar Håll Sverige Rent fortfarande en del sugrör, av både plast och papper, i de skräpmätningar som görs.  

I skräpmätningar som gjorts i Sälen, Åre och Vemdalen kan vi se en stor skillnad mellan 2022 och 2023 då sugrör/omslag till sugrör av plast minskat med 87 %. Papperssugrören har inte ökat i motsvarande grad som plastsugrören har minskat, de har snarare blivit färre. Vad det beror på kan vi bara gissa. Kanske hinner papperssugrören upplösas i snön innan vårstädningen? Används sugrör i mindre utsträckning nu? Eller har folk blivit bättre på att slänga sugrören i papperskorgen? Det är svårt att veta, men det är i alla fall glädjande att sugrören av plast har minskat så mycket. 

Att byta ut plast mot papper löser inte nedskräpningsproblemet 

Papper bryts ner lättare än plast i naturen, men det är fortfarande en miljökostnad att tillverka något som bara ska användas några minuter för att sedan slängas. Dessutom har nedskräpning inte bara miljömässiga konsekvenser, utan även sociala och ekonomiska. Att byta ut plastprodukter mot ett annat material men fortsätta med samma beteende är inte hållbart. 

Läs mer om de förbjudna och reglerade skräpet – sugrör, konfetti, bomullspinnar, korkar, muggar, matlådor och plastpåsar – på sida 12–19 i Skräprapporten 2024.