Forskning som bidrar till kunskap om återhämtning efter operation
23.4.2024 10:00:00 CEST | Universitetssjukhuset Örebro | Pressmeddelande
Sedan tidigare har det varit känt att patientens ämnesomsättning ändras på cellnivå efter en operation. Men inte vad det beror på. ”Vi ville se om kroppens inflammation hade något med saken att göra. Går det att påverka dessa system för att minska riskerna med kirurgi vid tarmcancer?”, säger forskaren Bayar Baban vid Universitetssjukhuset Örebro.

I sin avhandling har Bayar Baban kartlagt djupgående hur kroppens inflammation och ämnesomsättning reagerar på kirurgi. Han ville veta om det kan vara systemen i kroppen och rubbningarna som blir vid en operation som ger komplikationer. Det är viktig kunskap att få fram eftersom förändringar tidigare har visats vara kopplade till risk för komplikationer och fördröjd återhämtning samt läkning efter operation.
– När det gäller inflammationen har vi särskilt undersökt hur det så kallade inflammasomet aktiveras. Detta proteinkomplex spelar en nyckelroll i vårt primära inflammatoriska svar, men vår kunskap om dess roll vid kirurgiska ingrepp är fortfarande mycket begränsad, säger Bayar Baban, överläkare och sektionschef inom verksamhetsområde kirurgi i Region Örebro län samt tidigare doktorand vid Örebro universitet.
Bayar Baban blev överraskad av resultatet som visade att inflammasomets aktivitet minskade under det kirurgiska ingreppet.
– Det kan bero på att vi har mätt i celler som är i blodet och inte i såret och det kanske är därför inflammasomet inte reagerar lika starkt, att kroppen inte vill öka inflammasome aktiviteten i blodet utan bara där skadan skett, förklarar han.
Påverkar val av operationsmetod kroppens reaktionsmönster?
– Vi ville även undersöka om det är någon skillnad på de två olika operationsmetoderna, titthålskirurgi och öppen kirurgi när det kommer till graden av inflammation och så kallad insulinresistens, vilket innebär förändrad ämnesomsättning, i kroppen efter en operation.
Forskningen visade att titthålskirurgi ger en lägre grad av inflammation. Däremot visade resultatet ingen skillnad mellan operationsmetoderna i det metabola systemet, när det gäller kroppens känslighet för insulin, som spelar en avgörande roll för återhämtningen.
– Vidare fann vi att den så kallade clamp-metoden är det bästa sättet att mäta kroppens insulinkänslighet. Det är en komplex metod som inte är så vanlig i Sverige, säger han.
Resultaten från forskningen är värdefulla bitar i kartläggningen av kroppens reaktion vid en operation.
– Det ger en fingervisning i hur vidare forskning inom området kan riktas. Förhoppningen är att man ska hitta ytterligare sätt att kunna förbättra återhämtningen efter operation, avslutar han.
Faktaruta
Clamp-metoden – en metod som mäter kroppens insulinkänslighet. Det är ett mått på kroppens sockeromsättning och dess möjlighet att reagera på hormonet insulin.
Inflammasomer – är ett proteinkomplex i immunsystemet som spelar en nyckelroll i kroppens primära inflammatoriska aktivitet, som svar på skador eller infektioner.
Nyckelord
Kontakter
Bayar BabanÖverläkare och sektionschef inom verksamhetsområde kirurgiUniversitetssjukhuset Örebro
Tel:073 - 634 45 11bayar.baban@regionorebrolan.seElin AbelsonKommunikatörHälso- och sjukvårdsförvaltningen
Tel:072 - 146 49 95elin.abelson@regionorebrolan.seBilder


Länkar
Det personliga universitetssjukhuset
Som universitetssjukhus vill vi erbjuda våra patienter en modern och tillgänglig sjukvård på bästa möjliga vetenskapliga grund. Du som bor i Örebro län kan vara trygg i att ha tillgång till specialistsjukvård i din närhet. Flera specialiteter är uppmärksammade utanför landets gränser och forskning bedrivs inom många områden. USÖ har ca 550 vårdplatser och är ett av landets sju universitetssjukhus. Det är också en av länets största arbetsplatser med mer än 3 500 anställda.
Tillsammans med Örebro universitet utvecklar vi medicinsk forskning och utbildning. Samarbetet har bland annat lett till att en komplett läkarutbildning erbjuds i Örebro från och med 2011. Den nya läkarutbildningen medverkar till att lösa den nationella bristen på läkare och bidrar till att förbättra tillgängligheten i vården. För USÖ innebär läkarutbildningen stora möjligheter för fortsatt utveckling som universitetssjukhus, inte bara beträffande undervisning, utan också vad gäller forskning och högspecialiserad vård.
Följ Universitetssjukhuset Örebro
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Universitetssjukhuset Örebro
DNA-teknik kan korta väntan på diagnos vid svåra infektioner3.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Örebroforskaren David Nestor visar att det kan vara möjligt att snabbare upptäcka bakterier i blodet genom att analysera DNA direkt i patientprover. ”Vi ser att metoden har stor framtida potential, men kräver fortsatt utveckling innan den kan användas som en del av sjukvårdens rutinmässiga diagnostik”, säger han.
Sepsis utmanar sjukvården – ny forskning kan bidra till mer träffsäker behandling22.4.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Ny Örebroforskning visar att förbättrad diagnostik och mer individanpassad antibiotikabehandling kan spela en avgörande roll för att förbättra vården vid sepsis. Genom att studera variationer i patienters tidiga sjukdomsförlopp bidrar specialistläkaren Karolina Liljedahl Prytz med ny kunskap om hur behandling kan optimeras i akuta skeden.
Nytt formulär ska fånga cancerpatienters uppfattning av vårdkvalitet13.4.2026 08:20:00 CEST | Pressmeddelande
Trots avancerade behandlingar saknas fortfarande ett tydligt sätt att mäta vårdkvalitet ur cancerpatienters perspektiv. Med stöd från Benny Frengens stiftelse på 245 000 kronor testas nu ett patientbaserat frågeformulär. ”Vi vill kunna mäta vad patienterna själva upplever bidrar till vårdkvalitet i sin cancerdagvård”, berättar Jeanette Kittang, forskningssjuksköterska vid Universitetssjukhuset Örebro.
18 miljoner till lokal forskning25.3.2026 08:08:00 CET | Pressmeddelande
Nu är det klart vilka forskare som får medel från Nyckelfonden 2026. I år beviljar fonden över 18 miljoner kronor till 21 forskningsprojekt i Örebro län. Ett av projekten handlar om små partiklar som orsakar stort lidande, sjukdom och förtida död när de tar sig in i lungorna. Men tack vare ny forskning kan ett friskare liv vara inom räckhåll.
Forskning ska bana väg för skonsammare respiratorbehandling20.3.2026 08:10:36 CET | Pressmeddelande
Ventilatorbehandling räddar liv varje dag inom intensivvården men kan samtidigt belasta både lungor och andningsmuskulatur. Forskaren Alexander Otterbeck vid Universitetssjukhuset Örebro får 200 000 kronor från Kungliga Vetenskapsakademien. Pengarna ska användas för att undersöka om elektrisk stimulering av diafragman kan göra respiratorbehandling mer skonsam och minska risken för komplikationer.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum