Ny rapport från Brå om hatbrott mot samer
Hatbrott mot samer liknar på många sätt hatbrott mot andra minoritetsgrupper i Sverige, men samtidigt finns flera tydliga skillnader. Brotten sker oftare i en lokal kontext, och riktas även mot renar och rennäringen. Det visar en ny rapport från Brå.
Hatbrott mot samer förekommer i många olika miljöer och sammanhang, som exempelvis i skolan, i hemmiljö, på arbetsplatser och inte minst på nätet. Kränkande uttryck och fördomar om vad som är påstådda samiska karaktärsdrag är återkommande, och riktas mot enskilda samer men även mot samer generellt.
– För en del av brotten finns många likheter med hatbrott riktade mot andra minoriteter. Brotten sker där man rör sig i vardagen även om andra kränkande ord används när det handlar om samer, säger Lisa Wallin som varit projektledare för studien.
Många av de polisanmälda hatbrotten avser renar som skjutits eller som blivit påkörda av bil eller skoter. Brottsplatsen är ofta skogen och vittnen saknas. I studiens intervjuer framkommer att personer inom rennäringen även blir utsatta för både hot och trakasserier, något som sällan polisanmäls.
– Ofta känner man den som hotar och man vill inte göra situationen värre genom att göra en polisanmälan. Ord står mot ord och förtroendet för polisen är inte alltid så högt, säger utredare Lou Huuva.
En del av hatbrotten som drabbar rennäringen tar avstamp i konflikter med markägare, jägare och bönder som inte vill att renar vistas på vissa områden, eller som känner sig begränsade av renskötselrätten. Flera upplever även ett ökat hat i samband med olika rättsprocesser som behandlar samiska rättigheter.
Renskötare i vissa samebyar uppger att utsatthet och oro för brott bidrar till en otrygghet som påverkar dem i vardagen. Hatbrotten skapar inte bara oro för de som direkt drabbas utan för alla som vill uttrycka sin samiska identitet öppet. Flera beskriver hur de undvikit att bära samiska klädesplagg eller att berätta om sitt samiska ursprung i vissa sammanhang, av rädsla för att utsättas.
För att brotten ska anmälas och identifieras i större utsträckning behövs åtgärder för att öka kännedomen om hatbrott både bland samer och inom polisen. Polisen behöver även arbeta med förtroendehöjande åtgärder riktade mot framför allt samer inom rennäringen, och hatbrott mot samer behöver inkluderas i lokala och regionala lägesbilder.
För att öka kunskapen om samers utsatthet för hatbrott och rasism behövs även ytterligare studier. Till exempel har det gjorts flera studier som undersökt attityden till och fördomar om andra minoritetsgrupper i Sverige, men ingen av dessa har inkluderat frågor om samer.
– Det är en tydlig brist, då hatbrott utgår från fördomar och negativa föreställningar. Att öka kunskapen om samer är med andra ord grundläggande för att motverka hatbrotten. Här är till exempel skolan en viktig aktör, säger Lisa Wallin.
Om studien
Brå har haft i uppdrag av regeringen att göra en fördjupad studie av hatbrott mot samer. I uppdraget ingick att särskilt belysa hatbrottslighetens karaktär samt att åskådliggöra specifika uttryck för hatbrott mot samer, inklusive gärningar som involverar renar. Studien bygger på intervjuer, polisanmälningar och förundersökningar.
Rapporten Hatbrott mot samer (2024:5) finns att ladda ned på Brås webbplats.
Kontakter
Lisa WallinProjektledare
Tel:08-527 58 437lisa.wallin@bra.seLou HuuvaUtredare
Tel:08-527 58 413lou.huuva@bra.seBrottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten ska minska och tryggheten öka i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. www.bra.se
Följ Brå
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Brå
Det dödliga våldet sedan 199016.5.2024 08:30:00 CEST | Pressmeddelande
Två av tre fall av dödligt våld sker inte i kriminell miljö. Jämfört med Europa i stort, ligger Sverige på en högre nivå gällande dödligt våld mot unga män, däremot på en lägre nivå avseende dödligt våld mot kvinnor inom familjen. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.
Få anmäler utsatthet för våld i nära relationer6.5.2024 08:30:00 CEST | Pressmeddelande
Både kvinnor och män utsätts för våld i nära relation men utsattheten bland kvinnor är mer omfattande. Psykiskt våld, till exempel i form av kränkningar och förödmjukelser, är vanligare än att bli utsatt för fysiskt våld. En större andel bland yngre utsatta polisanmäler, men anmälningarna är totalt sett få. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.
Kraftig ökning av antalet anmälda antisemitiska hatbrott hösten 20232.5.2024 08:30:00 CEST | Pressmeddelande
Under perioden 7 oktober till 31 december 2023 identifierade Brå totalt 110 hatbrott med antisemitiska motiv. Det är närmare fem gånger så många som motsvarande period året innan. Det visar ny statistik från Brå.
Unga gängkriminella, bedrägerier samt kommuners brottsförebyggande i fokus på Råd för framtiden10.4.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Finns det någon koppling mellan barn som utsätts för våld i hemmet och senare involvering i gängkriminalitet? Hur kan man minska risken för privatpersoner att utsättas för bedrägerier? Det är några programpunkter som lyfts på Brottsförebyggande rådets årliga konferens. Den 10–11 april samlas drygt 1 100 av landets brottsförebyggare på Råd för framtiden, digitalt och på plats i Umeå.
Pressinbjudan – Råd för framtiden – nationell brottsförebyggande konferens3.4.2024 10:26:01 CEST | Pressinbjudan
Välkommen till 2024 års upplaga av Råd för framtiden – Brottsförebyggande rådets, Brå, årliga nationella konferens om lokalt brottsförebyggande arbete. Årets konferens äger rum den 10–11 april på Umeå Folkets Hus. Justitieminister Gunnar Strömmer inledningstalar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum