SBAB Bank

Bostadsägarnas besked till Riksbanken: ”Sänk räntan i maj”

Dela

8 av 10 bostadsägare anser att Riksbanken bör sänka räntan redan i maj. Av dem anger dock endast 16 procent att de bör göra det för att räntekostnaderna blivit för höga. De främsta skälen anges i stället vara oro för fördjupad lågkonjunktur och att inflationsmålet har nåtts. Samtidigt som oron för höga räntekostnader verkar vara begränsad, uppger relativt många hushåll att de kommer att behöva använda sparmedel till räntebetalningarna i sommar. På frågan vad de skulle göra vid en räntesänkning svarar de flesta att de skulle spara pengarna.

Om räntan sänks och man får lägre räntekostnader uppger cirka 70 procent att de skulle spara de pengarna. Ytterligare 16 procent skulle använda dem för att amortera. Endast 6 procent uppger att de skulle öka sin konsumtion.
Om räntan sänks och man får lägre räntekostnader uppger cirka 70 procent att de skulle spara de pengarna. Ytterligare 16 procent skulle använda dem för att amortera. Endast 6 procent uppger att de skulle öka sin konsumtion.

Åtta av tio anser att styrräntan bör sänkas i maj - men inte främst av det skäl man kan tro

SBAB har i sin halvårsvis återkommande undersökning Boägartempen låtit fråga 1 000 personer som äger sitt boende, om hur de ser på sin ekonomi och vad de tror om räntan framöver. Av den senaste undersökningen framgår att 8 av 10 bostadsägare tycker att Riksbanken borde sänka styrräntan i samband med sitt möte i början av maj. Bland de som svarat att räntan borde sänkas i maj uppger nästan 4 av 10 att den borde sänkas för att de är rädda för att lågkonjunkturen annars fördjupas med stigande arbetslöshet som följd. En lika stor andel uppger att Riksbanken borde sänka räntan för att de tror att vi har nått, eller snart når, inflationsmålet. Endast 16 procent tycker att Riksbanken främst borde sänka räntan för att räntekostnaderna är höga.

– Bostadsägarnas besked är tydligt: Riksbanken bör sänka räntan i maj. Skälet anges dock inte vara det som man kanske lite fördomsfullt skulle kunna tro, nämligen att man vill se lägre räntekostnader för egen del utan för att de tror att det vore bäst för svensk ekonomi i stort, eller mer precist för att motverka ökad arbetslöshet och för låg inflation, säger Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom.

2 av 10 bostadsägare tycker samtidigt inte att räntan borde sänkas i maj. De främsta skälen är att man är rädd att det skulle bidra till ökad inflation, vilket 36 procent svarar, samt att man är rädd att det skulle leda till en svagare krona, vilket 31 procent uppger. En fjärdedel av dem som inte tycker att styrräntan borde sänkas i maj gör det för att de tror att det skulle leda till ökad skuldsättning bland hushållen.  

Skillnad på vad man tycker att Riksbanken ska göra och vad man faktiskt tror att den gör

På frågan vad man tror att Riksbanken faktiskt kommer att göra, tror 9 av 10 bostadsägare att styrräntan kommer att sänkas i år. 4 av 10 tror att Riksbanken kommer att sänka i samband med mötet i maj. Ytterligare 3 av 10 tror att det kommer att ske i juni. Den återstående delen tror att det kommer att ske i augusti eller senare i höst (se diagram 1).

– Det är stor skillnad mellan vad man tycker att Riksbanken borde göra och vad man tror att de kommer att göra. 8 av 10 tycker att räntan borde sänkas i maj men bara hälften så många tror att det kommer att ske då. Samtidigt är det fortfarande fler som tror på en första räntesänkning redan i maj än som tror att det dröjer till juni. Sammantaget är det tydligt att en övervägande majoritet ändå förväntar sig en räntesänkning lagom till semestern, säger Linda Hasselvik.

En stor majoritet skulle spara pengarna som frigörs vid en räntesänkning

Om räntan sänks och man får lägre räntekostnader uppger cirka 70 procent att de skulle spara de pengarna. Ytterligare 16 procent skulle använda dem för att amortera. Endast 6 procent uppger att de skulle öka sin konsumtion.

– Bostadsägarna tycks ha dragit lärdom av de senaste åren som för många varit väldigt tuffa rent ekonomiskt. Om räntekostnaderna nu minskar så är det sparande och amortering som står i fokus, inte ökad konsumtion. Det har i debatten argumenterats för att en sänkt ränta, eller stora förväntningar om sänkt ränta, skulle leda till ökad konsumtion. Den hypotesen ger vår undersökning inget starkt stöd för, säger Linda Hasselvik.

Många behöver ta av sparpengar för att betala ränteutgifterna i sommar

Det är fler bostadsägare som upplever att deras ekonomi är sämre idag jämfört med för sex månader sedan, än vad som upplever att deras ekonomi blivit bättre under samma period. En fjärdedel av bostadsägarna är oroliga över att de inte kommer att klara sina månatliga utgifter. En ungefär lika stor andel uppger också att de kommer eller kanske kommer att behöva använda sina sparpengar för att kunna betala boräntorna i sommar. Andelen som oroas över sin ekonomi och som svarar att de kommer eller kanske kommer att behöva ta av sparpengarna för att betala räntorna i sommar är påtagligt större hos kvinnor än män, men även hos åldersgruppen 18–34 år jämfört med bland de som är äldre.

– Trots att en övervägande majoritet tror på sänkt styrränta före semestern tror 1 av 4 att de kommer eller kanske kommer att behöva ta av sparpengarna för att betala räntorna i sommar. Det tyder på att utgångspunkten idag rent ekonomiskt är så pass tuff för många att en mindre sänkning inte är tillräckligt för att minska oron här och nu. Det tyder också på realistiska förväntningar och att man är införstådd med att en räntesänkning på till exempel 25 punkter inte kommer att ge vare sig en direkt eller en markant skillnad i plånboken. Man måste också komma ihåg att det inte bara är den stora ränteuppgången som påverkat hushållens ekonomi negativt, utan också att en lång tid av hög inflation har urholkat hushållens reala disponibla inkomster och köpkraft, säger Linda Hasselvik.

 

null

Om undersökningen:

Enkätundersökningen Boägartempen genomförs två gånger om året av Verian, f.d.Kantar på uppdrag av SBAB. Den senaste undersökningen genomfördes den 19–22 april 2024. Drygt 1 000 individer som äger sitt boende deltog.

Nyckelord

Kontakter

Dokument

Om SBAB

SBAB:s affärsidé är att med nytänkande och omtanke erbjuda lån och sparande samt andra tjänster till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB bildades 1985 och ägs av svenska staten. Bostadssajten Booli och mäklarguiden Hittamäklare är en del av SBAB:s trygga och enkla tjänster för bolån och boendeekonomi utan krångel. Antal bolånekunder uppgår till 287 000 och 634 000 privatpersoner har sparkonto (per den 31 mars 2024). Antal medarbetare (FTE) är 957. SBAB prioriterar fyra av FN:s globala hållbarhetsmål (8, 11, 12 och 13) inom ramen för Agenda 2030. Målen utgör en integrerad del av SBAB:s hållbara styrmodell och dagliga arbete. Läs mer på: sbab.se, booli.se, hittamaklare.se, facebook.com/sbabbank, twitter.com/sbabbank, linkedin.com/company/sbab-bank.

Följ SBAB Bank

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från SBAB Bank

Oförändrad temperatur på bostadsmarknaden i Sverige som helhet men stigande i Skåne och Malmö9.1.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande

SBAB/Booli:s indikator Bomarknadstempen – som mäter hur lätt det är att sälja en bostad – visar på en i stort sett oförändrad temperatur på bostadsmarknaden som helhet i december. I Göteborg och Stockholm sjönk temperaturen tillbaka något. Skåne län samt Malmö kommun och innerstad var positiva undantag. Innerstads-områdena i samtliga tre storstäder ligger nu för första gången sedan april 2022 på eller relativt nära normala temperaturer. De faktorer som alltjämt tynger marknaden mest är det stora antalet återpublicerade bostäder och utbudet. Försäljningstiderna är också fortsatt långa. Budpremierna är den faktor som stigit mest påtagligt på senare tid.

Fallande bostadspriser avslutade året2.1.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande

Bostadspriserna sjönk med 1,2 procent i december i Sverige som helhet. Störst prisfall på lägenheter var det i Storstockholm och på villor i Norra Sverige. I två av sex regioner steg villa- och lägenhetspriserna (men i olika regioner för villor respektive lägenheter). Trenden, där normala prisfall i december och andra tillfälliga effekter rensats bort, pekar mot helt stillastående priser. Under hela 2024 steg bostadspriserna med 4,2 procent för Sverige som helhet. Med det ligger bostadspriserna ändå drygt 11 procent under maxnoteringarna från våren 2022. Detta visar SBAB Booli Housing Price Index (HPI) för december.

Ljusnande framtid och lättade bolånekrav bra enligt mäklarna23.12.2024 07:00:00 CET | Pressmeddelande

53 procent av mäklarna bedömer att bostadspriserna stiger första kvartalet nästa år. 45 procent att de står stilla. En tydlig majoritet tror att utbudet av bostäder kommer att fortsätta öka. Den andelen har dock gått ner markant jämfört med bedömningen inför innevarande års sista kvartal. En majoritet av mäklarna tror samtidigt att även efterfrågan kommer att öka, även om denna andel inte ökade lika mycket som den minskade för utbudet. En majoritet av mäklarna spår att försäljningstiderna kommer att sjunka. Drygt 7 av 10 mäklare bedömer därtill att höjt bolånetak och sänkta amorteringskrav skulle underlätta för förstagångsköpare. 13 procent tror att det inte har någon avgörande betydelse medan 15 procent menar att de negativa aspekterna överväger i form av höjda bostadspriser och/eller skulder.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye