Institutet för mänskliga rättigheter

Institutet för mänskliga rättigheter har skickat ett amicus-yttrande till Högsta domstolen i Auroramålet

Dela

Institutet har inkommit med ett amicus-yttrande till Högsta domstolen i det så kallade Auroramålet. Syftet med yttrandet är att utan partsintresse klargöra målets betydelse för de mänskliga rättigheterna och belysa rätten till domstolsprövning utifrån ett människorättsperspektiv.

Svart rök kommer ur fabriksskorsten, fotografi

Auroramålet är en domstolsprocess där ungdomar har ansökt om stämning i tingsrätten mot den svenska staten eftersom de anser att staten inte gör tillräckligt för att motverka klimatförändringarna.

Tingsrätten har ställt frågan till Högsta domstolen om talan kan och ska tillåtas. Målet i tingsrätten är vilandeförklarat till dess att Högsta domstolen svarat. Högsta domstolen meddelade prövningstillstånd den 25 april 2024 och parterna har beretts tillfälle att slutföra sin talan skriftligen.

Institutet är oberoende och har ett brett mandat att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Syftet med amicus-yttrandet är att bidra till att tydliggöra rätten till domstolsprövning i ett så principiellt viktigt mål som Auroramålet.

— Institutet har en viktig uppgift att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige, säger Fredrik Malmberg, direktör. Vi bedömer att rätten till domstolsprövning i klimatmål är en viktig människorättsfråga. Därför har vi lämnat in yttrandet till Högsta domstolen.

Institutet framför till Högsta domstolen att svaret på frågan om talan kan och ska tillåtas i Auroramålet ska vara ja på grund av att:

  • Rätt till domstolsprövning i klimatmål tillkommer sammanslutningar och enskilda enligt Europadomstolens praxis om staternas ansvar att motverka klimatförändringar för att säkerställa rätten till privatliv och rätten till en rättvis rättegång, enligt artiklarna 8 och 6 i Europakonventionen.
  • Barnkonventionen, Århuskonventionen och uttalanden från barnrättskommittén ger tydligt besked om vikten av att barn och unga får tillgång till nationella rättsprocesser när de framställer påståenden om att deras rättigheter överträtts.
  • Välunderbyggda, svåra och banbrytande klimatprocesser har tillåtits i flera andra länder utifrån rättsstatliga och människorättsliga grunder där de nationella domstolarnas befogenheter har en central roll för att upprätthålla rättsstatens krav i en demokrati.

— Internationell rätt är tydlig med att välgrundade klimatmål kan och ska prövas nationellt, säger Anna Rosenmüller Nordlander, jurist. Det är viktigt att talan som väckts i Auroramålet inte avvisas utan prövas i sak för att Europakonventionen och annan internationell rätt ska få genomslag i Sverige.

Fakta

Amicus curiae betyder "vän till domstolen". Aktörer utan partsställning kan lämna amicusyttranden i ett mål för att belysa olika rättsfrågor som stöd till domstolen. De som lämnar amicusyttranden är varken parter i målet eller på en parts sida. I svenska domstolar är det ännu mycket ovanligt med amicusyttranden, men det är relativt vanligt i många andra länder och i Europadomstolen.

Europakonventionen skyddar centrala mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i Europa. De 47 länder som är medlemmar av Europarådet, av vilka 27 är EU-medlemmar, är bundna av konventionen. Europadomstolen prövar ansökningar om att en medlemsstat har brutit mot en eller flera av de mänskliga rättigheterna som räknas upp i konventionen eller dess frivilliga protokoll som en medlemsstat är part i. En processförutsättning för att Europadomstolen ska ta upp ett mål är att den enskilde uttömt nationella rättsmedel först. Europakonventionen är svensk lag. Övrig internationell rätt har annan ställning i svensk rätt.

Nyckelord

Dokument

Om oss

Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Följ Institutet för mänskliga rättigheter

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter

Historisk dom i Europadomstolen: stater har ett ansvar att skydda sina invånare mot klimatförändringar9.4.2024 14:35:44 CEST | Pressmeddelande

I ett historiskt avgörande har Europadomstolen i dag kommit fram till att stater har ett ansvar att skydda mänskliga rättigheter mot klimatförändringar. Schweiz har dömts för att inte ha vidtagit tillräckliga klimatåtgärder i målet KlimaSeniorinnen mfl mot Schweiz. – Det här är en milstolpe i skyddet för den enskildes mänskliga rättigheter. Domstolen bekräftar att klimatförändringarna utgör ett hot mot rätten till privatliv och att staterna måste ha ett tillräckligt bra ramverk för att skydda mot klimatförändringar, vilket bland annat inkluderar koldioxidbudget och begränsningar av utsläpp av växthusgaser, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Europadomstolen har i dag avgjort tre ärenden. Två mål, Careme mot Frankrike och Duarte Augostino mot Portugal, blev avvisade på processuella grunder. Målet Verein KlimaSeniorinnen Schweiz and Others v. Switzerland, rör ett klagomål från äldre kvinnor och en klimatförening som hävdar att Schweiz bryter mot skyldig

FN-kritik kräver stor omställning i Sveriges arbete med funktionsrätt27.3.2024 13:44:34 CET | Pressmeddelande

Den 11–12 mars i år granskades Sverige av FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Nu har kommittén publicerat sina sammanfattande slutsatser och rekommendationer till Sverige. Bland annat rekommenderar kommittén Sverige att förbjuda användningen av tvång och begränsningsåtgärder i olika former av institutionsmiljöer. Kommittén uttrycker oro över situationen för rättigheterna på olika områden. Det gäller till exempel den gradvisa återgången till den medicinska modellen av funktionshinder inom många områden, särskilt inom socialförsäkringen och stödsystemen för personer med funktionsnedsättning. Kommittén välkomnar bland annat Sveriges antagande av en strategi för uppföljning av funktionshinderspolitiken (2021) och införandet av barnkonventionen i svensk lag. Kommittén anser att Sverige behöver: Göra en systematisk översyn av de nationella lagarna och systemen för att säkerställa att de stämmer överens med funktionsrättskonventionens krav. Anta en människorät

Ny årsrapport från MR-institutet: Regeringen behöver stärka skyddet av mänskliga rättigheter i Sverige25.3.2024 09:00:00 CET | Pressmeddelande

Idag överlämnar Institutet för mänskliga rättigheter sin årsrapport till regeringen och jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg. Institutet ser flera tecken på att mänskliga rättigheter utmanas i Sverige. Rapporten visar att rättighetsskyddet är otillräckligt och att kunskapen om mänskliga rättigheter behöver stärkas. För att stärka försvaret av mänskliga rättigheter i Sverige, ger institutet regeringen följande rekommendationer: Ta fram en ny strategi och handlingsplan med konkreta åtgärder för mänskliga rättigheter. Stärk det rättsliga skyddet bland annat genom en förbättrad lagstiftningsprocess och översyn av hur svensk rätt stämmer överens med internationella konventioner. Stärk det institutionella skyddet genom att bland annat stärka skyddet för domstolarnas opartiskhet och genom att ge enskilda förbättrade möjligheter att utkräva sina rättigheter. Förbättra uppföljningen av rekommendationer från internationella övervakningsorgan. Vidta åtgärder för

Regeringen bör utreda en ny rekryteringsmodell för nämndemän14.3.2024 11:12:19 CET | Pressmeddelande

Institutet för mänskliga rättigheter föreslår att regeringen tillsätter en utredning om hur ett nytt rekryteringssystem för nämndemän kan utformas utan inblandning av de politiska partierna. I en skrivelse till justitieminister Gunnar Strömmer framför institutet att även den Europeiska kommissionen rekommenderat Sverige att säkerställa att processen som utser nämndemännen garanterar deras oberoende. – Det svenska nämndemannasystemet med lekmannadomare som utses av de politiska partierna har aktualiserats i olika sammanhang de senaste åren. För att säkerställa att nämndemännen agerar självständigt i förhållande till de politiska partierna menar vi att regeringen behöver se över rekryteringsmodellen av nämndemän, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Ett effektivt rättsskydd av oberoende och opartiska domstolar räknas som en av de mest grundläggande beståndsdelarna i en rättsstat. I sin årliga rapport om rättsstatens principer 2023, framförde Europeiska k

FN-kommitté: Sverige behöver stärka skyddet för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter7.3.2024 10:11:00 CET | Pressmeddelande

Den 21–22 februari granskade FN:s kommitté för den Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) hur Sverige uppfyller sina folkrättsliga förpliktelser. Inför granskningen lyfte Institutet för mänskliga rättigheter i sin rapport till kommittén fram flera brister i ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i Sverige. Institutet har tagit del av en preliminär sammanfattning av kommitténs slutsatser: – FN:s experter uttrycker oro för den svaga ställning som den här typen av rättigheter har i Sverige och vi menar att det är hög tid att regeringen genomför en översyn av överensstämmelsen mellan svensk rätt och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, vilket inte gjorts sedan 1970-talet, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Precis som institutet, anser kommittén att mer behöver göras för att: motverka diskriminering inom arbetslivet, på bostadsmarknaden och inom hälso-

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye