Ny rapport från Ratio: Begränsa rätten till sympatiåtgärder och inför ett proportionalitetskrav

När ett kollektivavtal har ingåtts gäller normalt sett fredsplikt, utom för sympatiåtgärder. Sympatiåtgärder är stridsåtgärder – olika former av strejker, lockouter eller blockader - som vidtas av en arbetsmarknadspart (oftast den fackliga sidan) för att stödja en tillkomsten av ett annat kollektivavtal, antingen i samband med avtalsförhandlingar eller vid blockad av oorganiserade företag.

Rapporten undersöker både de direkta och indirekta kostnaderna av sympatiåtgärder samt deras långsiktiga effekter på arbetsmarknadens funktionssätt med utgångspunkt i deras historia, logik och praktik samt i fallstudier av konflikten om Öresundstågen 2014, avtalsrörelsen 2023, och konflikterna med Klarna och Tesla under 2023 och 2024.

Genomgången visar att sympatiåtgärder kan leda till betydande kostnader för utanförstående företag som redan tecknat avtal om fredsplikt, med exempel på företag som tappat upp till 70% av sin omsättning till följd av åtgärderna. Men åtgärderna kan även drabba de anställda genom uteblivna löner, risk för uppsägningar och försämrade relationer, och samhället i stort. I vissa fall gynnas dessutom företag som saknar kollektivavtal.

Långsiktigt måste den svenska modellen bidra till en väl fungerande lönebildning med rimliga villkor för såväl arbetsgivare som löntagare, villkor som dessutom värnar sysselsättning, välståndsutveckling och internationell konkurrenskraft. Rapporten föreslår därför följande åtgärder:

1. Införande av en proportionalitetsprincip i svensk konflikträtt: Denna princip skulle säkerställa att stridsåtgärder är rimliga och riktade mot relevanta parter, inte utomstående som saknar relevans för den primära konflikten. En sådan princip kan inspireras av den danska modellen och utvecklas genom praxis i Arbetsdomstolen och framtida huvudavtal. Proportionalitetskravet begränsar möjligheten till stridsåtgärder som kostar lite för den egna organisationen men orsakar stora kostnader för motparten och tredje man.
2. Stridsåtgärder som sista utväg: Lagstadga att stridsåtgärder ska vara en sista utväg (ultima ratio), och kan endast vidtas när förhandlingsvägen är uttömd.
3. Tydligare krav på god sed som begränsar missbruk av stridsåtgärder bör införas genom partsuppgörelser.

Nils Karlson, rapportens författare, kommenterar: "Sympatiåtgärder medför betydande kostnader och konsekvenser för alla inblandade parter. Med dagens globaliserade och sammankopplade ekonomi är det nödvändigt att vi omprövar och anpassar regelverket för att säkerställa svensk konkurrenskraft."