Akademiska sjukhuset

Inflammationsdämpande läkemedel utvärderas mot hjärt-kärlssjukdom kopplad till kronisk njursjukdom

Dela

Kronisk njursjukdom medför ofta en kraftigt ökad risk för hjärt-kärlkomplikationer. Kan en målinriktad behandling med inflammationsdämpande läkemedel minska hjärtsjukligheten och den förhöjda dödligheten? Det ska utvärderas två internationella multicenterstudier där Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkar.

Kronisk njursjukdom ökar ofta risken för hjärt-kärlkomplikationer. I två internationella multicenterstudier, där Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkar, ska en målinriktad behandling med inflammationsdämpande läkemedel utvärderas. I en av studierna, som startar inom kort kommer 2 100 dialyspatienter att involveras.
Kronisk njursjukdom ökar ofta risken för hjärt-kärlkomplikationer. I två internationella multicenterstudier, där Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkar, ska en målinriktad behandling med inflammationsdämpande läkemedel utvärderas. I en av studierna, som startar inom kort kommer 2 100 dialyspatienter att involveras. Akademiska sjukhuset/MOD


– Trots de senaste decenniernas omfattande försök att komma till rätta med den ökande risken för hjärtsjuklighet och dödlighet vid svår kronisk njursjukdom, bland annat med statiner, har inga banbrytande behandlingsförbättringar skett. Därför är dessa studier mycket angelägna. Fokus är om inflammation kan vara ett framgångsrikt behandlingsmål, säger Bengt Fellström, senior professor i njurmedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, nationell koordinator och ledamot i styrkommittén för en av studierna.

Kronisk njursjukdom är ett allvarligt tillstånd, som innebär att kroppen inte gör sig av med restprodukter och vatten i tillräcklig mängd. Många patienter behöver dialys. Dessutom leder kronisk njursjukdom ofta till en kraftigt ökad risk för hjärt-kärlkomplikationer. Risken ökar gradvis ju längre dialysbehandlingen pågår. De största riskfaktorerna är högt blodtryck, diabetes, rubbningar i viktiga fetter (dyslipidemi), avvikelser i kalcium-fosfat-PTH, tid i dialys och systemisk inflammation, dvs inflammation i flera organ samtidigt.

I flera studier de senaste åren har man prövat läkemedelskandidater som blockerar effekterna av interleukin-6, ett protein som är viktig budbärare mellan immunsystemets celler, där man sett positiva effekter på biomarkörer relaterade till inflammation och hjärtsjukdom.

En större internationell multicenterstudie har startat på 6 200 patienter med nedsatt njurfunktion, där man utvärderar en monoklonal antikropp mot just interleukin-6.

– Det handlar om ett målinriktat läkemedel mot proteinet interleukin-6, som används av immunförsvaret för att bekämpa vissa främmande ämnen. Den studien går ut på att undersöka om behandlingen faktiskt minskar förekomsten av hjärt-kärlsjukdom. Patienterna ska följas under tre år, säger Maria Eriksson Svensson, överläkare och professor i njurmedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tillika huvudprövare i Uppsala.

Inom kort startar ytterligare en internationell, randomiserad studie som ska inkludera cirka  2 100 dialyspatienter. Det är en så kallad fas III-studie, som startar i USA vid halvårsskiftet och därefter successivt i Europa och Sverige. Patienterna slumpas in i två grupper där den ena får den nya läkemedelskandidaten, en annan IL6-blockerare. Patienterna kommer att rekryteras på närmare 200 dialyskliniker, däribland Akademiska sjukhuset. Tidigare har en fas II-studie visat på mycket goda effekter på biomarkörer kopplade till hjärtsjukdom. Resultaten publiceras i den ansedda medicinska tidskriften Nature Medicine.

– Vi ska utvärdera ett inflammationsdämpande läkemedel, en monoklonal antikropp/IL6 hämmare, på patienter med kronisk njursjukdom och högriskpatienter i dialys. Patienterna kommer att följas upp under fyra till fem år för att fånga upp effekten på hjärt-kärlkomplikationer. Dessutom kommer vi att kartlägga säkerhetsaspekter eftersom dialyspatienter har ökad infektionsbenägenhet, säger Maria Eriksson Svensson.

FAKTA: Monoklonala antikroppar

  • Målinriktade läkemedel som baseras på proteiner som används av immunförsvaret för att bekämpa vissa främmande ämnen.
  • Benämningen monoklonal innebär att antikropparna/proteinerna härstammar från en enda klon och alltså är riktade mot samma målämne.
  • Läkemedlen verkar unikt mot just de ämnen eller strukturer som man vill blockera.
  • Monoklonala antikroppar har använts i behandling av cancer sedan slutet av 90-talet. Idag används cirka olika 25 monoklonala antikroppar rutinmässigt vid behandling av cancer.

Nyckelord

Kontakter

Maria Eriksson Svensson, överläkare och professor i njurmedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
072-212 17 19
maria.eriksson.svensson@akademiska.se eller maria.k.svensson@medsci.uu.se

Bengt Fellström, senior professor i njurmedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet; 070-548 31 70, bengt.fellstrom@medsci.uu.se

Bilder

Maria Eriksson Svensson, överläkare i njurmedicin på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet
Maria Eriksson Svensson, överläkare i njurmedicin på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet
Ladda ned bild
Bengt Fellström,  seniorprofessor i njurmedicin, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Bengt Fellström, seniorprofessor i njurmedicin, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Ladda ned bild

Länkar

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Fler patienter ska erbjudas epilepsikirurgi på Akademiska17.6.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

För drygt ett år sedan tilldelades Akademiska sjukhuset/Region Uppsala tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för epilepsikirurgisk utredning och behandling både för barn och vuxna. I och med beslutet koncentreras vården till tre i stället för sex sjukhus. Detta förväntas ge ökad efterfrågan när tillståndet börjar gälla 1 juli. På Akademiska räknar man med en fördubbling av barn som erbjuds operation det närmaste året. Enligt Socialstyrelsen kan volymerna öka till 100 operationer per år, varav 30 på Akademiska sjukhuset, inkluderande både barn och vuxna.

Akademiska får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid sällsynta njursjukdomar12.6.2024 17:25:26 CEST | Pressmeddelande

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid sällsynta njursjukdomar hos barn och vuxna, exempelvis medfött nefrotiskt syndrom, ovanliga polycystiska njursjukdomar och cystinos, ärftliga sjukdomar som ofta debuterar under första levnadsåren och bland annat kan leda till kronisk njursvikt, dialys och transplantation. Beslutet att koncentrera vården till fyra sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 12 juni.

Tio år med banbrytande immunterapi firas på slottet13.5.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

För tio år sedan fick den första patienten i Europa banbrytande immunterapi, så kallade CAR T-celler, på Akademiska sjukhuset. Idag används CAR T-celler som behandling av flera cancersjukdomar såsom lymfom och akut lymfatisk leukemi samt vid återfall av maligna lymfom. Behandlingen har även visat effekt hos patienter med myelom och inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras att starta i Sverige. Idag uppmärksammas framstegen på ett symposium förlagt till Uppsala slott.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye