Nya lagändringar möjliggör att fler barn i utsatthet vräks

Sommaren 2022 tillsattes en utredning med uppdrag att se över hur hyresgäster som begått brott kan sägas upp. Under våren 2023 utökades uppdraget till att omfatta att ett barn i familjen har begått brott. Bris var tidigt starkt kritiska  och ifrågasatte på vilket sätt brott förebyggs genom att familjer riskerar att bli av med sin bostad.

Hösten 2023 överlämnades utredningen till regeringen, som i sin tur valde att gå vidare med förslagen. Onsdagen den 22 maj röstade en majoritet i riksdagen för lagändringarna som nu kommer att träda i kraft den 1 juli 2024. De nya lagändringarna betyder bland annat att hyresavtal kan sägas upp om hyresgästen har begått brott som försämrar närmiljön för dem som bor i området. Uppsägningen ska även gälla om det är ett barn i familjen som har begått ett brott.

Bris är skarpt kritiska till hur utredningen genomförts och de kommande lagändringarna. Vi vill särskilt lyfta tre perspektiv:

1. Konsekvenserna för barn
Trots att utredningen hade ett specifikt uppdrag att utreda en fråga som direkt påverkar barn har det inte gjorts en ordentlig barnkonsekvensanalys. Utredningen menar att barnets bästa har prövats, men redogör inte vilka intresseavvägningar som har gjorts. Dessutom har inte barn konsulterats i utredningen. Att barns agerande kan leda till att familjen blir av med sin bostad innebär att man lägger ett utökat ansvar på föräldrar. Detta kan i sin tur leda till en ökad press på familjerna och skapa konflikter eller utsatthet i hemmet, något som inte ens nämns i utredningen.

2. Barns rätt till bostad
Bris bedömning är att dessa lagändringar varken är förenliga med intentionen i barnkonventionen eller grundlagen, då rätten till bostad är grundläggande i båda. Tillgången till bostad är dessutom en förutsättning för att barn ska kunna tillgodogöra sig sina andra rättigheter såsom rätten till utbildning, social trygghet och frihet från våld. Flera statliga utredningar bland annat Jämlikhetskommissionen, har tidigare lyft behovet av trygga bostadsförhållanden för att skapa jämlika uppväxtvillkor. Dessutom är det svårt att se hur lagändringarna går i linje med regeringens strategi om att minska antalet barn och vuxna som befinner sig i hemlöshet.

3. Remissinstansernas hårda kritik
Många remissinstanser var kritiska till utredningens förslag, inte minst de organisationer som arbetar med hemlöshet, barn och bostadsfrågor. Även statliga myndigheter och domstolar i Sverige har framfört kritik och en röd tråd i kritiken handlar om en oförutsägbarhet i tillämpningen av dessa nya bestämmelser. Hur ska brott i närmiljön exempelvis tolkas, vilken typ av brott och var går gränsen för närmiljö? Kritik har även lyfts mot att det är hyresvärdarna som tar beslutet och att överklagningsprocessen kan bli dyr och svår för familjen att driva. Allt detta skapar en rättsosäkerhet och Bris ser risken att det öppnar upp för godtyckliga bedömningar och diskriminering hos hyresvärdar.

Sammanfattningsvis ser Bris stora risker att lagändringarna kommer att öka utsattheten i stället för att skapa trygghet, tvärtemot utredningens uppdrag. Familjer som ofta har det svårt ekonomiskt och har barn som befinner i miljöer ingen förälder vill att de ska vara i riskerar nu dessutom att förlora sina hem. Bris ser inte att hot om vräkning kommer att underlätta för de föräldrar vars barn är involverade i brottslighet eller leda till minskad kriminalitet.

– Vad som också är problematiskt är att barn som själva inte är involverade i kriminalitet riskerar att hamna i större utsatthet på grund av anhörigas agerande. Kampen mot gängkriminaliteten får inte ske på bekostnad av att barns grundläggande rättigheter åsidosätts, säger Anna Dorrian Påverkansansvarig Bris

Bris efterfrågar även hur regeringen ser på sin strategi om att minska antalet vuxna och barn i hemlöshet. På vilket sätt bidrar de lagändringar som nu möjliggör vräkning av barnfamiljer till målen i regeringens strategi?