Mellanchefer agerar kameleonter för att hantera pressen
Polare eller befälhavare? Mellanchefer tar på sig båda rollerna och har ofta en komplicerad situation genom att vara just mellan medarbetarna och ledningen. Ny forskning från Högskolan i Halmstad om mellanchefer i offentlig verksamhet visar att positionen kan leda till en känsla av alienation, stress och ständig press att passa in.

Mellanchefer kan drabbas av känslor av främlingskap och svårigheter att förstå sin roll. De strävar efter att ständigt passa in och anpassa sig. I en ny studie beskrivs det som en mörkare del av ledarskapet.
– Det som kan se ut som ett gott ledarskap och ett välfungerande team kan visa sig vara väldigt annorlunda när vi studerar ledarskap på djupet och tittar på dess konsekvenser, säger Daniel Tyskbo, biträdande universitetslektor i hälsoinnovation vid Högskolan i Halmstad och en av forskarna bakom studien.
Forskarna använder metaforen ”Karma Chameleon” efter låten från 1980-talet med samma namn med bandet Culture Club för att beskriva mellanchefens position.
Ledare och följare
Mellanchefer är fångade i en ständig ledarföljarpendel, menar Daniel Tyskbo. De växlar mellan att vara ledare och följare, vilket påverkar ledarskapet. Det sker inte bara huxflux utan pendeln rör sig beroende på situationen och vilka som är närvarande. Är det i huvudsak mellanchefernas chefer som är där eller deras underordnade? Pendelrörelsen gör att mellancheferna ständigt anpassar sig till omgivningen.
– De blir som kameleonter för att överleva. Det kan leda till stress och skapa en känsla av förvirring bland mellancheferna och även bland de medarbetare som inte förstår sina respektive roller eller vem som leder i en specifik situation.
Polare eller befälhavare
Konsekvenserna för cheferna och hur de navigerar kommer fram genom intervjuer och observationer med mellanchefer. Dessa jobbar i offentlig sektor där det ofta presenteras som att ambitionen är jämlika organisationer som jobbar för invånarnas bästa, och som samtidigt har allt stramare budgetar och mål. Studien visar att mellanchefen skiftar mellan att vara det som forskarna delar in i rollen polare respektive befälhavare.
– Det är lätt att anta att det är bra att vara som en kompis. Kompisskap kan kännetecknas av att man är på samma nivå, stödjande. Det andas vi-känsla och är avslappnat. Men kompisrelationen gör också att gränserna suddas ut och försvagar ledarskapsrollen både för chefen och medarbetarna.
Respekten och legitimiteten kan ifrågasättas, menar Daniel Tyskbo:
– När tuffa beslut ska tas, när kompischefen ska säga att någon inte gör som den ska eller om någon ska sägas upp blir relationen motstridig. Det är svårt för medarbetarna att förstå vem som är chef.
Konsekvensen kan bli att de vänder sig till någon annan för vägledning.
– För mellanchefen kan man också tänka sig att det blir jobbigt. Kompisdelen av relationen kan leda till en oförmåga att ta beslut, till handlingsförlamning och passivitet, säger Daniel Tyskbo.
Peka med hela handen
Ibland handlar ledarskapet mer om att kommendera.
– Chefen behöver peka med hela handen och det är ett nödvändigt ont. Här handlar det om att leverera resultat och kunna visa att mål är uppnådda. När det krävs att någon tar beslut finns liten plats för kompisrelationer och skoj, säger Daniel Tyskbo.
Medarbetarna vill både ha polaren och befälhavaren. När beror på situationen och på individerna.
– Ibland måste någon ta beslut och man vill bli tillsagd vad man ska göra. Om det blir fel vill man att någon ska ta ansvar, säger Daniel Tyskbo och fortsätter:
– Lika mycket som ledarskapet spelas ut av mellancheferna, bidrar och upprätthåller medarbetarna de olika rollerna.
Ett samspel
Kunskap om ledare har länge fokuserat på nästan heroiska personer med starka visioner som får saker att hända. Det faktiska ledarskapet är mer komplext och det är inte bara ledaren som spelar en roll, menar Daniel Tyskbo:
– Ledarskapet är ett samspel. Vilka medarbetare som man är chef för, liksom sammanhanget, spelar roll för viket ledarskap som finns och hur det fungerar i olika situationer. Mellanchefer är extra intressanta eftersom de är inklämda just mellan olika nivåer och har förväntningar på sig både från överordnade och underordnade.
Mer om forskningen
Studien är gjord av Daniel Tyskbo, biträdande universitetslektor, Högskolan i Halmstad, och Alexander Styhre, professor, Göteborgs universitet. Analysen är gjord med hjälp av observationer och genomgång av olika styrdokument. Forskarna gjorde djupintervjuer med 18 personer, två I ledningsposition, 12 mellanchefer och 4 medarbetare.
Läs hela artikeln:
Karma chameleon: Exploring the leadership complexities of middle managers in the public sector
Artikeln har publicerats i International Public Management Journal.
Nyckelord
Kontakter
Daniel TyskboBiträdande universitetslektor i hälsoinnovation
Tel:072-977 35 98daniel.tyskbo@hh.seKristina RörströmKommunikatör
Tel:072-977 38 36kristina.rorstrom@hh.seBilder

Länkar
Om Högskolan i Halmstad
Högskolan i Halmstad
Box 823 (Besöksadress: Kristian IV:s väg 3)
301 18 Halmstad
035-16 71 00
https://www.hh.se/
Det innovationsdrivande lärosätet
Högskolan i Halmstad rustar människor för framtiden genom att skapa värden, driva innovation och utveckla samhället. Ända sedan starten 1983 har verksamheten präglats av nytänkande och omfattande samverkan med samhället. Högskolan erbjuder populära verklighetsförankrade utbildningar. Forskningen är tydligt profilerad mot de två fokusområdena Hälsoinnovation respektive Smarta städer och samhällen.
Följ Högskolan i Halmstad
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Högskolan i Halmstad
Ny forskning: Vården blir bättre när barnen får säga sitt9.12.2025 09:05:00 CET | Pressmeddelande
Barn har rätt att vara delaktiga i sin egen vård. Ändå är det ofta vuxna som styr samtalen, besluten och verktygen. Ny forskning från Högskolan i Halmstad undersöker hur normkritisk design kan göra det lättare för barn att komma till tals. Resultaten visar att små förändringar i perspektiv och arbetssätt kan få stor betydelse för barns hälsa, trygghet och inflytande.
Grannar över gränsen – så samarbetar samhällen i krigets skugga5.11.2025 10:30:18 CET | Pressmeddelande
När kriget i Ukraina hotar att rita om Europas karta riktar Sara Svensson, docent vid Högskolan i Halmstad, blicken mot gränsregionerna. Hon studerar hur människor klarar vardagen mitt i osäkerhet och oro – och hur lokala samhällen kan bygga motståndskraft när världspolitiken gungar.
De får Högskolans pris för samverkan22.10.2025 07:45:00 CEST | Pressmeddelande
Henrik Barth och Bengt-Göran Rosén tilldelas Högskolan i Halmstads pris för samverkan och innovation 2025. De två professorerna belönas för sitt långsiktiga arbete med att omsätta forskning till konkret samhällsnytta – genom nära samarbete med näringsliv, samhällsaktörer och internationella partner.
Forskning slår hål på myten om varför vi drabbas av stress13.10.2025 08:13:54 CEST | Pressmeddelande
Högutbildade kvinnor med flera barn syns ofta i statistiken över stressrelaterad sjukfrånvaro. Men en ny avhandling från Högskolan i Halmstad visar att förklaringen inte ligger i kön, utbildning eller familjesituation – utan i hur vi skapar mening och balans i vardagen. En viktig nyckel till hälsa är att förstå att det inte bara handlar om vad vi gör, utan också om hur och varför vi gör det.
Ny forskning: Arbetarklassen halkar efter på flera fronter6.10.2025 10:04:48 CEST | Pressmeddelande
Johan Alfonsson, sociolog vid Högskolan i Halmstad, visar i ny bok hur arbetarklassen tappat både ekonomiskt, politiskt och socialt inflytande.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum