Mellanchefer agerar kameleonter för att hantera pressen
Polare eller befälhavare? Mellanchefer tar på sig båda rollerna och har ofta en komplicerad situation genom att vara just mellan medarbetarna och ledningen. Ny forskning från Högskolan i Halmstad om mellanchefer i offentlig verksamhet visar att positionen kan leda till en känsla av alienation, stress och ständig press att passa in.

Mellanchefer kan drabbas av känslor av främlingskap och svårigheter att förstå sin roll. De strävar efter att ständigt passa in och anpassa sig. I en ny studie beskrivs det som en mörkare del av ledarskapet.
– Det som kan se ut som ett gott ledarskap och ett välfungerande team kan visa sig vara väldigt annorlunda när vi studerar ledarskap på djupet och tittar på dess konsekvenser, säger Daniel Tyskbo, biträdande universitetslektor i hälsoinnovation vid Högskolan i Halmstad och en av forskarna bakom studien.
Forskarna använder metaforen ”Karma Chameleon” efter låten från 1980-talet med samma namn med bandet Culture Club för att beskriva mellanchefens position.
Ledare och följare
Mellanchefer är fångade i en ständig ledarföljarpendel, menar Daniel Tyskbo. De växlar mellan att vara ledare och följare, vilket påverkar ledarskapet. Det sker inte bara huxflux utan pendeln rör sig beroende på situationen och vilka som är närvarande. Är det i huvudsak mellanchefernas chefer som är där eller deras underordnade? Pendelrörelsen gör att mellancheferna ständigt anpassar sig till omgivningen.
– De blir som kameleonter för att överleva. Det kan leda till stress och skapa en känsla av förvirring bland mellancheferna och även bland de medarbetare som inte förstår sina respektive roller eller vem som leder i en specifik situation.
Polare eller befälhavare
Konsekvenserna för cheferna och hur de navigerar kommer fram genom intervjuer och observationer med mellanchefer. Dessa jobbar i offentlig sektor där det ofta presenteras som att ambitionen är jämlika organisationer som jobbar för invånarnas bästa, och som samtidigt har allt stramare budgetar och mål. Studien visar att mellanchefen skiftar mellan att vara det som forskarna delar in i rollen polare respektive befälhavare.
– Det är lätt att anta att det är bra att vara som en kompis. Kompisskap kan kännetecknas av att man är på samma nivå, stödjande. Det andas vi-känsla och är avslappnat. Men kompisrelationen gör också att gränserna suddas ut och försvagar ledarskapsrollen både för chefen och medarbetarna.
Respekten och legitimiteten kan ifrågasättas, menar Daniel Tyskbo:
– När tuffa beslut ska tas, när kompischefen ska säga att någon inte gör som den ska eller om någon ska sägas upp blir relationen motstridig. Det är svårt för medarbetarna att förstå vem som är chef.
Konsekvensen kan bli att de vänder sig till någon annan för vägledning.
– För mellanchefen kan man också tänka sig att det blir jobbigt. Kompisdelen av relationen kan leda till en oförmåga att ta beslut, till handlingsförlamning och passivitet, säger Daniel Tyskbo.
Peka med hela handen
Ibland handlar ledarskapet mer om att kommendera.
– Chefen behöver peka med hela handen och det är ett nödvändigt ont. Här handlar det om att leverera resultat och kunna visa att mål är uppnådda. När det krävs att någon tar beslut finns liten plats för kompisrelationer och skoj, säger Daniel Tyskbo.
Medarbetarna vill både ha polaren och befälhavaren. När beror på situationen och på individerna.
– Ibland måste någon ta beslut och man vill bli tillsagd vad man ska göra. Om det blir fel vill man att någon ska ta ansvar, säger Daniel Tyskbo och fortsätter:
– Lika mycket som ledarskapet spelas ut av mellancheferna, bidrar och upprätthåller medarbetarna de olika rollerna.
Ett samspel
Kunskap om ledare har länge fokuserat på nästan heroiska personer med starka visioner som får saker att hända. Det faktiska ledarskapet är mer komplext och det är inte bara ledaren som spelar en roll, menar Daniel Tyskbo:
– Ledarskapet är ett samspel. Vilka medarbetare som man är chef för, liksom sammanhanget, spelar roll för viket ledarskap som finns och hur det fungerar i olika situationer. Mellanchefer är extra intressanta eftersom de är inklämda just mellan olika nivåer och har förväntningar på sig både från överordnade och underordnade.
Mer om forskningen
Studien är gjord av Daniel Tyskbo, biträdande universitetslektor, Högskolan i Halmstad, och Alexander Styhre, professor, Göteborgs universitet. Analysen är gjord med hjälp av observationer och genomgång av olika styrdokument. Forskarna gjorde djupintervjuer med 18 personer, två I ledningsposition, 12 mellanchefer och 4 medarbetare.
Läs hela artikeln:
Karma chameleon: Exploring the leadership complexities of middle managers in the public sector
Artikeln har publicerats i International Public Management Journal.
Nyckelord
Kontakter
Daniel TyskboBiträdande universitetslektor i hälsoinnovation
Tel:072-977 35 98daniel.tyskbo@hh.seKristina RörströmKommunikatör
Tel:072-977 38 36kristina.rorstrom@hh.seBilder

Länkar
Om Högskolan i Halmstad
Högskolan i Halmstad
Box 823 (Besöksadress: Kristian IV:s väg 3)
301 18 Halmstad
035-16 71 00
https://www.hh.se/
Det innovationsdrivande lärosätet
Högskolan i Halmstad rustar människor för framtiden genom att skapa värden, driva innovation och utveckla samhället. Ända sedan starten 1983 har verksamheten präglats av nytänkande och omfattande samverkan med samhället. Högskolan erbjuder populära verklighetsförankrade utbildningar. Forskningen är tydligt profilerad mot de två fokusområdena Hälsoinnovation respektive Smarta städer och samhällen.
Följ Högskolan i Halmstad
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Högskolan i Halmstad
Byggnader som batterier – så kan flerbostadshus avlasta elnätet19.3.2025 08:20:27 CET | Pressmeddelande
I takt med att energisystemet förändras och andelen förnybar energi ökar, blir behovet av att anpassa energianvändning efter tillgång allt större. En studie från Högskolan i Halmstad visar att stomvärme – där byggnadens stomme används som värmelager – kan vara en del av lösningen. – Ju mer av energin som kommer från sol och vind, desto viktigare blir det att kunna styra byggnadernas energianvändning efter tillgången. På så sätt kan vi ta vara på så mycket som möjligt av den förnybara energin, säger Johan Lind, doktorand vid Högskolan i Halmstad.
Knepigt när AI möter vardagen i primärvården6.3.2025 08:59:53 CET | Pressmeddelande
Många gör det, men det saknas kunskap om vilket sätt som är bäst. Det handlar om användningen av AI-verktyg i patientens första kontakt med primärvården. Verksamhetschefer och andra i ledande roller i primärvården vill inte missa AI-tåget. För att komma med använder de en mängd strategier för att överkomma hinder.
Genomtänkta val när gymnasieelever använder AI i skolarbetet27.2.2025 08:35:05 CET | Pressmeddelande
Många elever använder ChatGPT i sitt skolarbete. Ny forskning från Högskolan i Halmstad visar att natur- och teknikgymnasieelever har bra strategier i sin AI-användning. Detta trots att de överskattar sin kunskap och egentligen har väldigt liten förståelse för hur en sådan avancerad språkmodell egentligen arbetar.
Kunniga tränare hjälper unga att behålla idrottsglädjen26.2.2025 09:40:25 CET | Pressmeddelande
Hur kan man få fler barn och ungdomar att fortsätta att idrotta? Ett svar på den frågan är att förbättra hur vuxna bemöter de unga idrottarna. Tränarnas ledaregenskaper spelar en nyckelroll för barns och ungdomars motivation, glädje och självkänsla.
Högskolan i Halmstad bjuder in till öppet hus24.2.2025 11:47:34 CET | Pressmeddelande
Vad kan du plugga på Högskolan i Halmstad? Vilka ämnen läser du på de olika programmen? Hur är studentlivet? Vad kan du jobba med efter examen? Det är några av alla de frågor som besökarna kan få svar på när Högskolan i Halmstad bjuder in till öppet hus nu på torsdag, den 27 februari.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum