Forskare: Orealistiska språkkrav inom äldreomsorgen
Det behöver skapas flera enkla jobb inom vård och omsorg, där lägre spårkkrav kan tolereras. Det skriver Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Ratio och Stockholms universitet, och Philip Rehnberg, masterstudent i demografi och uppsatsstudent vid Ratio i en debattartikel i Dagens samhälle. Samtidigt som språkkraven inom äldreomsorgen skärps nationellt, visar författarna i den nya rapporten, "Alla ska snabbt lära sig svenska", att många nyanlända inte har förutsättningarna att nå de politiskt fastställda kraven.
Debatten om språkkrav inom äldreomsorgen har intensifierats de senaste åren, och regeringen har tillsatt en utredning för att införa språkkrav på nationell nivå. Socialstyrelsen rekommenderar nivå B2 på Europarådets skala, en nivå som författarna anser vara orealistisk för många nyanlända.
Rapporten pekar på att så många som 35 procent av utrikes födda i Sverige har otillräckliga färdigheter i läsning och skrivning, vilket gör språkinlärning svårt. Detta försvåras ytterligare av den språkliga distansen, d.v.s. graden av olikhet, mellan svenska och många utomeuropeiska språk.
En studie från Nederländerna, som undersökte vuxna migranters andraspråksinlärning, visade att endast 11 procent av deltagarna med begränsade läs- och skrivfärdigheter kunde nå den grundläggande språknivån A1 efter 1000 timmars undervisning. Att nå ännu högre nivåer, som krävs inom äldreomsorgen, blir därför enligt författarna en oöverstiglig utmaning.
"Om målet är självförsörjning, och att man ska kunna dra nytta av dessa personers kompetenser och färdigheter inom den svenska äldreomsorgen, krävs en bättre anpassad språkutbildning. Men framför allt krävs fler enkla jobb där en lägre språklig kompetens kan tolereras", skriver författarna.
Kontakter
Dennis JernkrookPressansvarig
Presskontakt
Följ Ratio
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Ratio
Ny rapport: Föråldrat plansystem boven bakom bostadsbrist och segregation18.11.2024 13:16:26 CET | Pressmeddelande
Sveriges plansystem har under decennier förhindrat byggandet av småhus och förvärrat sociala problem i både tätorter och glesbygd. Det skriver Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, i den nya rapporten Den planlösa planeringen, utgiven vid forskningsinstitutet Ratio.
Ny rapport: Organiserad kriminalitet hotar konkurrenskraft och företagande17.10.2024 13:00:00 CEST | Pressmeddelande
I den nya Ratio-rapporten ”Från det nordiska guldet till det svenska tillståndet” kartlägger nationalekonomen Anna Thoursie den organiserade kriminalitetens allvarliga påverkan på företag och företagande i Sverige. Rapporten ger en överblick hur kriminella företag underminerar sund konkurrens och presenterar förslag på åtgärder för att motverka utvecklingen.
Ny studie: Så påverkar AI-kompetens din lön8.8.2024 15:28:01 CEST | Pressmeddelande
Forskning tyder på en lönepremie för nyanställda inom jobb som kräver AI-kompetens. Men en bredare lönekonkurrens uteblir.
Ny rapport från Ratio: Begränsa rätten till sympatiåtgärder och inför ett proportionalitetskrav22.5.2024 13:00:00 CEST | Pressmeddelande
I en ny Ratio-rapport utforskar nationalekonomen och statsvetaren Nils Karlson förekomsten av sympatiåtgärder på den svenska arbetsmarknaden och dess konsekvenser för företag, arbetstagare och samhället i stort. Rapporten föreslår att rätten till sympatiåtgärder begränsas och att ett proportionalitetskrav införs.
Välkommen på rapportlansering: Om sympatiåtgärdernas logik och praktik17.5.2024 13:53:43 CEST | Pressmeddelande
I Sverige är möjligheten att ta till sympatiåtgärder såväl generös som omstridd. Vissa menar att sympatiåtgärderna bidrar till att vårt land har få utbrutna arbetsmarknadskonflikter medan kritikerna hävdar att regelverket är förlegat, med hänsyn till nutidens sammankopplade värdekedjor och global konkurrens. Klart är dock att sympatiåtgärder drabbar parter som inte är direkt berörda av en konflikt, något som på senare tid varit särskilt uppmärksammat i och med Teslakonflikten. I en ny rapport kartlägger Nils Karlson, professor i statsvetenskap, sympatiåtgärdernas historia, logik, praktik och konsekvenser. Vilka är sympatiåtgärdernas avsedda och oavsedda effekter? Vilka kostnader är förenade med sympatiåtgärdernas användning? Och finns det skäl att förändra regelverket kring dessa stridsåtgärder? Rapporten kommenteras av en panel bestående av: German Bender, utredningschef, tankesmedjan Arena Idé Elisabeth Thand Ringqvist, riksdagsledamot (C) Oliver Rosengren, riksdagsledamot (M) Modera
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum