Privilegierade mest förberedda för kris

– Trots oroliga tider är det främst personer som redan har bättre förutsättningar att klara sig själva vid en kris, utan samhällets hjälp, som väljer att engagera sig, säger Mats Eriksson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet. 

Myndigheter arbetar för att stärka människors hemberedskap, som en del av det svenska totalförsvaret. De försöker få fler att bli aktiva med hjälp av information och kampanjer. 

– Vi har undersökt vilka det är som har tagit till sig informationen och förbereder sig för kris. Det första man kan säga är att det är fler än tidigare men det är inte överraskande med tanke på att det är oroliga tider, säger Mats Eriksson. 

Tagits på rejält allvar

Undersökningen visar att 62 procent har plockat fram och läst MSB-broschyren Om kriget eller krisen kommer. 

– Att en myndighetsbroschyr som funnits i fem år plötsligt plockas fram av en så stor andel av befolkningen bör betraktas som nästintill unikt och ett tecken på att hemberedskapsfrågan tagits på rejält allvar sedan starten av kriget i Ukraina, säger Mats Eriksson.

Över 70 procent har uppmärksammat nyheter om hemberedskap och 68 procent har funderat över om de kan klara sig utan samhällets hjälp. Samtidigt har 61 procent inte valt att skaffa några hemberedskapsprylar. 

Men sedan pandemin och Rysslands anfall mot Ukraina har fler människor valt att både delta i kurser och vara med i grupper i sociala medier för hemberedskap. 

– De som går kurser verkar ha en större tilltro till samhällets förmåga medan det i sociala medier ofta är en mer kritisk diskussion. 

Män upplever samhället mer sårbart

Det är en skillnad som forskarna även ser mellan könen. Män upplever att samhället är mer sårbart och oförberett än kvinnor. Samtidigt är det ofta män som har prepping som ett intresse och livsstil. 

De traditionella medierna påverkar samtal och frågor både på kurser och i sociala medier. Deras agenda och logik kan skifta snabbt från kommunalt dricksvatten till skyddsrum eller medicinbrist och det märks i de andra forumen. 

– Medierna både konkurrerar och samspelar med samhällsinformationen. Det behöver myndigheterna ha i åtanke. 

Tonläget i kampanjer och i media

Mats Eriksson påpekar också att man behöver fundera över tonläget i kampanjer och i media. Risker, hot och säkerhetspolitiska frågor kommer stå högt på samhälls- och medieagendan även framåt och kan leda till en ökad rädsla. 

– Oro är en drivkraft som leder till engagemang men en kultur av fruktan och rädsla kan medföra en ökande polarisering och misstro mot samhället. Då blir vi mer sårbara för manipulation och desinformation. 

– Skaffa gärna en vattendunk, vev-radio och konserver men glöm inte att det är minst lika viktigt att lära känna och ha förtroende för dina grannar, avslutar Mats Eriksson. 

Kännetecken för de mest engagerade:

• Är mitt i livet eller lite äldre
• Hög inkomst
• Välutbildad
• Sambo eller gift
• Äger sitt boende
• Upplever sin hälsa som god
• Är intresserad av politik
• Nöjd med demokratin
• Har förtroende och tillit till myndigheter och medmänniskor
• Är aktiv i föreningar

Mats Eriksson leder Centrum för kriskommunikation, CCC. I studien medverkade även forskarna Johanna Stenersen, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap och Thomas Denk, professor i statskunskap. 

Projektet är en del av Durcom som finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.