Förbränning av avloppsslam ökar möjligheten att återvinna fosfor
Idag används avloppsslam från reningsverk som gödningsmedel direkt på åkrar. Att förbränna slammet först är bättre för miljön – och ökar möjligheten att återvinna den värdefulla fosforn. Det visar Charlotte Nilsson i sin avhandling i kemi vid Örebro universitet.
Charlotte Nilsson har undersökt avloppsslam från tio kommunala reningsverk runt Mälardalen. Hon har torkat slammet, eldat det i en förbränningsugn och genomfört analyser av de olika ämnena, före och efter förbränning.
Resultatet visar att egenskaperna hos den fosfor som finns i slammet förändras av förbränningen. Det blir enklare att återvinna fosforn – och att separera den från farliga ämnen och föroreningar.
– Det minskar risken för att tungmetaller, läkemedelsrester och PFAS sprids på våra åkrar, säger hon.
Idag använder de flesta reningsverk järn eller aluminium i sina processer för att ta ut fosfor. Då bildas järn- och aluminiumfosfater, som endast har en begränsad användbarhet som gödningsmedel.
– När man däremot bränner slammet omlagras de till kalciumfosfater, vilket är samma form som idag bryts och som används i framställningen av fosfor, säger Charlotte Nilsson.
Aluminium hämmar processen
Det är framför allt järnfosfaterna som omvandlas till kalciumfosfat. Aluminium har däremot en hämmande effekt på processen, enligt analyserna.
– Höga halter av järn innebär att det bildas järnoxid vid förbränningen. Det kan sedan användas för att binda in ytterligare fosfor eller metaller, vilket bidrar till att värdet på produkten ökar. Reningsverken bör alltså använda järn i stället för aluminium, säger hon.
Fosfor är en ändlig resurs som håller på att ta slut. Att återvinna fosfor från avloppsslam skulle minska beroendet av gruvbrytning och främja en mer hållbar resursanvändning, enligt Charlotte Nilsson.
– Att öka återvinningen av fosfor är nödvändigt för att kunna producera tillräckligt med mat för världens växande befolkningen, säger hon.
Fakta:
Charlotte Nilsson är anställd hos Fortum Waste Solutions och har som industridoktorand vid Örebro universitet skrivit en avhandling om återvinning av fosfor från avloppsslam, med fokus på askorna efter förbränning av slammet. Hon disputerade den 28 maj. Här hittar du hennes avhandling.
Fosfor är ett viktigt ämne som bland annat används som gödningsmedel i jordbruket. Den fosfor vi använder i Sverige kommer framför allt från Marocko. Även Kina, USA och Ryssland är stora producenter av fosfor.
Avloppsslam är resterna som blir kvar när man renar avloppsvatten. Den årliga produktionen av avloppsslam i Sverige uppgår till 200 000 ton, vilket är tillräckligt för att täcka 40 procent av gödningsmedelsbehovet.
Nyckelord
Kontakter
Charlotte Nilsson: charlotte.nilsson@fortum.com, 0703–757 897
Anna LorentzonKommunikatör
Tel:019 302118Tel:0737 621943anna.lorentzon@oru.seBilder
Om oss
Örebro universitet är ett bredduniversitet med starka professionsutbildningar och forskning som spänner över 36 ämnen inom alla vetenskapliga fält. Vi har 15 000 studenter, 85 utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå och ett stort utbud av fristående kurser. Örebro universitet har samlat spetskompetens inom tre profilområden: AI och robotik, Mat och hälsa och Föroreningar och samhälle.
Följ Örebro universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Örebro universitet
Risk för hjärtinfarkt hälften så stor efter kirurgi jämfört med medicin vid obesitas och typ 2-diabetes23.1.2025 07:52:17 CET | Pressmeddelande
Kirurgi är mycket mer effektivt än läkemedel för patienter med obesitas och typ 2-diabetes. Men även läkemedel är en viktig behandlingsmetod. – Den viktigaste siffran vi fick fram när vi jämförde läkemedel mot kirurgi var att risken för hjärtinfarkt var hälften så stor efter kirurgi som vid behandling med medicin, säger Erik Stenberg, forskare vid Örebro universitet.
Stort internationellt forskningsprojekt för att förebygga Crohns sjukdom22.1.2025 10:03:03 CET | Pressmeddelande
Ett nytt internationellt EU-projekt har fått 38 miljoner euro för att undersöka Crohns sjukdom. Målet är att den obotliga sjukdomen ska förebyggas med hjälp av biomarkörer. – Biomarkörerna har verkligen potential att revolutionera behandlingen och stoppa sjukdomen innan den bryter ut, säger Jonas Halfvarson, professor i medicin vid Örebro universitet och överläkare vid Universitetssjukhuset Örebro.
Forskarföretaget bidrar till en mer kemikaliesäker miljö22.1.2025 07:27:32 CET | Pressmeddelande
Örebroforskarna Magnus Engwall och Maria Larsson har utvecklat innovativa analysmetoder för att undersöka förekomsten av miljö- och hälsofarliga kemikalier. Nu startar de tillsammans med Pia Engwall, entreprenör och affärsutvecklare, biotech- och analysföretaget Ambiotox för att bidra till en mer kemikaliesäker miljö.
Från forskning till techföretag21.1.2025 08:02:19 CET | Pressmeddelande
Det har varit tufft i början och tagit tid. Men i dag kan Henrik Andreasson och Rafael Mosberger konstatera att de lyckats ta sina idéer hela vägen från forskningslabbet på Örebro universitet till ett stabilt företag. – Det var en stor omställning att gå från att vara forskare till att vara entreprenör, säger Rafael Mosberger, medgrundare av Retenua.
Här är vinnarna av 2025 års priser för framstående forskningskommunikation20.1.2025 07:53:05 CET | Pressmeddelande
Kriminologiprofessor Amir Rostami vid Södertörns högskola, Maria Gunther, vetenskapsredaktör på Dagens Nyheter och Matilda Wurm, forskare i hälsopsykologi vid Örebro universitet, får The Hamrin Foundations och Örebro universitets priser för framstående forskningskommunikation 2025.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum