Stöd från anhöriga viktigt när mammor och barn flyr från våld
Vänner och familj spelar ofta en viktig roll för kvinnor och barn som flyr våld i nära relationer. Samtidigt har många våldsutsatta kvinnor ett begränsat socialt nätverk, som en konsekvens av våldet.
– Det behövs en medvetenhet om att flykten från våld kan se olika ut, säger forskaren Linda Arnell.
![En mamma håller sitt barn i handen.](/data/images/public/3236907/3518782/365dca1a-ddde-46d3-873b-64becd256a1f-w_720.jpg)
Linda Arnell och Sara Thunberg är forskare i socialt arbete och har nyligen publicerat två artiklar i internationella tidskrifter. De bygger på intervjuer med mammor till barn mellan 0–6 år som flytt från våld i hemmet till ett skyddat boende.
Den ena artikeln handlar om hur mammorna upplever sin flykt och hur de resonerat kring sina små barns välbefinnande före och under flykten från våld. Många har planerat sin flykt och passar på när risken att utsättas för våld är som minst.
– Det kan vara när partnern gått till jobbet, sover eller är frånvarande på annat sätt. Planeringen kan ha pågått i allt ifrån ett par timmar till veckor i förväg, berättar Sara Thunberg.
I enstaka fall har kvinnan planerat flykten tillsammans med socialtjänsten, men många av de kvinnor som ingår i studien har behövt stöd från någon i sitt sociala nätverk: en vän, förälder eller släkting. Det kan handla om att få skjuts eller ha någonstans att sova de första nätterna, innan man kommer till ett skyddat boende.
Anhöriga spelar viktig roll
Kunskapen om att det ofta behövs ett mellansteg i form av en vän eller släkting är en tankeställare, enligt Linda Arnell.
– Vi vet att våldsutsatta kvinnor ofta har ett begränsat socialt nätverk som en konsekvens av våldet. Det behövs en medvetenhet om att många väljer att inte kontakta polis och socialtjänst på en gång – och om att flykten från våld kan se olika ut, säger hon.
Att sakna socialt nätverk kan få allvarliga konsekvenser. Det kan dessutom ofta vara svårt att få plats på ett skyddat boende på en gång.
– Risken är att kvinnan stannar i relationen, vilket i värsta fall kan leda till dödligt våld, säger Linda Arnell.
En slutsats som forskarna drar är att barn som fått mellanlanda hos en vän eller släkting får en större förståelse för vad ett skyddat boende är innan de anländer. En annan slutsats är att anhöriga kan vara en viktig ingång för myndigheter som vill hjälpa våldsutsatta.
– Ofta försöker man nå kvinnor och barn direkt, men det gäller att inte låsa sig vid det. En väg kan vara att gå genom de anhöriga, säger Sara Thunberg.
Svår process att lämna skyddat boende – inte minst mentalt
Forskarnas andra artikel handlar om mammor och barn som flytt undan våld och står i begrepp att lämna ett skyddat boende för att starta om på nytt. Den processen startar i princip samtidigt som de anländer till det skyddande boendet, visar studien.
– Mamman ska inte bara hitta ett boende, ordna med säkerheten och ordna skyddade personuppgifter utan också förbereda sig mentalt på vad som väntar. Många längtar efter friheten, men den är också läskig. Du ska hantera både dina egna och dina barns farhågor och rädslor, säger Sara Thunberg.
Här behövs stöd från både boendet och socialtjänsten för att övergången ska fungera. Men när hotet om våld inte längre är akut, kan stödet från myndigheterna upphöra tvärt.
– Det finns en risk att du lämnas lite vind för våg, samtidigt som du behöver skapa en helt ny vardag, söka plats på skola eller förskola och hitta vänner. Ofta finns det dessutom kvar en oro – och en risk – för nytt våld, säger Linda Arnell.
Behövs av mer forskning om barnperspektivet
Här har barn en särskilt utsatt position, menar forskarna, som betonar att det behövs mer forskning som lyfter barnens situation och upplevelser av våld i nära relationer. Stor del av den forskning som finns idag fokuserar på mammornas behov av stöd.
– Man brukar säga att en mamma som mår bra kan stötta sina barn. Men både vår och andras forskning visar att barn har sina egna behov av stöd och av att få prata om sina erfarenheter av våld. Det gäller både om de bevittnad våld och om de själv blivit direkt utsatta, säger Sara Thunberg.
Fakta:
Ungefär 6 500 mödrar och 6 200 barn bor på skyddat boende i Sverige varje år. Det finns runt 280 skyddade boenden i landet.
De två artiklarna är en del av forskningsprojektet Artikel 19. Här hittar du fler artiklar och information om projektet.
Nyckelord
Kontakter
Sara Thunberg, socionom och forskare i socialt arbete vid Örebro universitet: sara.thunberg@oru.se, 070-292 85 12.
Linda Arnell, genusvetare och docent i socialt arbete vid Umeå universitet och affilierad till Örebro universitet: linda.arnell@oru.se, 072-713 36 22.
Anna LorentzonKommunikatör
Tel:019 302118Tel:0737 621943anna.lorentzon@oru.seLänkar
Om oss
Örebro universitet är ett bredduniversitet med starka professionsutbildningar och forskning som spänner över 36 ämnen inom alla vetenskapliga fält. Vi har 15 000 studenter, 85 utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå och ett stort utbud av fristående kurser. Örebro universitet har samlat spetskompetens inom tre profilområden: AI och robotik, Mat och hälsa och Föroreningar och samhälle.
Följ Örebro universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Örebro universitet
Ny studie visar brister i hur äldres sexualitet hanteras på boenden24.6.2024 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
Det finns ett gap mellan vad vård- och omsorgspersonal uttrycker kring äldres sexualitet och hur de agerar i praktiken. Dessutom saknar vård- och omsorgspersonal utbildning och riktlinjer för att hantera äldres sexuella behov och rättigheter. Det visar en ny studie i socialt arbete från Örebro universitet.
Ny bok: ”Vi vill förklara varför det går så trögt”18.6.2024 09:01:02 CEST | Pressmeddelande
– Vi pratar om omställning och kris men många har inte bottnat i vad det innebär. Det finns motstånd på alla nivåer. Vi är paralyserade, säger Magnus Boström, professor i sociologi vid Örebro universitet. Han har skrivit boken Environmental Sociology and Social Transformation tillsammans med Rolf Lidskog för att ge läsare redskap för hur de kan tänka och handla när det gäller klimatkrisen och miljöproblem.
Förbränning av avloppsslam ökar möjligheten att återvinna fosfor17.6.2024 09:16:28 CEST | Pressmeddelande
Idag används avloppsslam från reningsverk som gödningsmedel direkt på åkrar. Att förbränna slammet först är bättre för miljön – och ökar möjligheten att återvinna den värdefulla fosforn. Det visar Charlotte Nilsson i sin avhandling i kemi vid Örebro universitet.
Bredare uppfattning om vad politik är kan få fler att engagera sig13.6.2024 08:17:33 CEST | Pressmeddelande
För vissa handlar nästan allt om politik, medan andra uppfattar att väldigt lite är politiskt. Det konstaterar statsvetaren Carl Görtz i sin avhandling vid Örebro universitet. – En gemensam idé om vad politik är skulle kunna göra det politiska deltagandet mer jämnt fördelat, säger han.
Forskarlista: Här är Örebro universitets experter sommaren 202410.6.2024 09:12:11 CEST | Pressmeddelande
Från snaps och sill till könsroller vid grillen, fästingar, träningsvanor och mikroplast i badsjön. Här är några av Örebro universitets forskare som gärna medverkar i intervjuer under sommaren.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum