CSN

Studielån allt vanligare – försämrad ekonomi en anledning

Dela

En högre andel studerande tog studielån under förra året. En tuffare ekonomi med ökade levnads­omkostnader beskrivs som en av flera anledningar till den ökande lånebenägenheten hos landets studerande.

Sedan 2011 har andelen studiemedelstagare som använder studiemedlens lånedel ökat stadigt, men de två senaste åren har ökningen varit ovanligt stor. Under 2023 tog 75 procent lån utöver bidraget. Det är en ökning med en procentenhet jämfört med året innan. Att en högre andel studiemedelstagare läser på eftergymnasial nivå, där lånebenägenheten är högre, har bidragit till ökningen. En annan bidragande faktor är den stigande inflationen.

– De allra flesta som studerar i Sverige tar både studielån och studiebidrag från CSN för att finansiera sina studier. Vi ser dock en stigande andel som utnyttjar lånedelen och inte bara bidraget. En anledning till det var troligen ökande priser i samhället som vi såg under fjolåret, säger Jonas Larsson, analytiker på CSN.

Även förändringar på arbetsmarknaden kan bidra till hur benägen man är att låna.

– Många studerande arbetar vid sidan av studierna för att förbättra sin ekonomiska situation och minska behovet av lån. Men förändras arbetsmarknaden och möjligheterna att arbeta minskar, så som under pandemin till exempel, så ökar benägenheten att låna, säger Jonas Larsson.

Fler kan ta tilläggslån

14 procent av alla studiemedelstagare valde under förra året att ta tilläggslån, vilket är i nivå med året innan. Tilläggslån är ett extra lån på som mest cirka 4 000 kr som kan ges till studerande över 25 år som haft en viss inkomst innan studierna. En tidigare rapport från CSN visar att fler studerande skulle kunna använda möjligheten att ta tilläggslån.

– Rapporten visade att 25 procent av alla studerande med studiemedel skulle kunna ta tilläggslån, vilket kan vara ett viktigt tillskott om man exempelvis är en äldre studerande och har större utgifter, säger Jonas Larsson.

Nivån på studiemedlet höjdes – med en viss eftersläpning

Studiemedelsnivån är knuten till prisbasbeloppet och inför varje nytt år justeras nivån för att studiemedlen ska följa den allmänna prisutvecklingen i samhället. Under förra året höjdes studiemedlen från 12 052 kronor till 13 156 kronor för fyra veckors studier (bidragsdel 3 988 kronor, lånedel 9 168 kronor). Men den snabba prisökningen fortsatte under 2023 vilket påverkade studiemedlets köpkraft, åtminstone tillfälligt.

– Snabba prisökningar som de vi såg under 2023 urholkar studiemedlens köpkraft. Men när ett nytt prisbasbelopp sätts justeras studiemedelsbeloppen så att de kommer ikapp prisutvecklingen i samhället, om än med viss eftersläpning, säger Jonas Larsson.

För mer information om hur studiestödet utvecklades under 2023 finns rapporten Studiestödet 2023.

Nyckelord

Kontakter

Stefan TärnhuvudPressekreterareCSN

CSN:s pressekreterare hjälper dig som journalist att få svar på dina frågor och komma i kontakt med rätt person.

Tel:073 18 16 004pressekreterare@csn.se

Bilder

Länkar

Om oss

CSN ansvarar för studiestödet med bidrag och lån till studerande. Varje år betalar CSN ut 48 miljarder kronor till cirka en miljon studerande och 1,8 miljoner personer har svenska studielån. Myndigheten finns på 11 orter, från Kiruna i norr till Lund i söder med huvudkontor i Sundsvall

Följ CSN

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från CSN

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye