Ljusare tider för landets spannmålsodlare – vädret avgör skörden 2024

Prognosen inför skörden 2024 bygger på två fiktiva svenska växtodlingsgårdar av olika storlek och i olika delar av Sverige. Den mindre gården är belägen i ett område från Småland upp till södra Dalarna och den större gården i trakterna Skåne, Blekinge, Västergötland eller Östergötland.

”2023 var ett kämpigt år med torka följt av översvämningar. Sveriges bönder är i stort behov av ett bra odlingsår för att kunna fortsätta utveckla svensk matproduktion”. Säger Fredrik Andersson, lantbrukare och ledamot i LRFs förbundsstyrelse

Bättre resultat att vänta under 2024 även om läget är osäkert

För den mindre gården förväntas resultatet nästan fördubblas jämfört med katastrofåret 2023. Även om intäkterna sjunker med drygt 300 000 kronor (-8 %) så minskar kostnaderna med knappt en halv miljon kronor under året (13 %).

På den större gården som ligger i ett område med en högre markkostnad sjunker kostnaderna med drygt 1,7 miljoner kronor (-14 %) under 2024. Det gör att resultatet ökar med nästan 46 % jämfört med 2023 även om intäkterna minskar med nästan 1,8 miljoner kronor (- 8%).

”Räntan är äntligen på väg ned och priset på bränsle och gödning likaså. Men även om det ser betydligt bättre resultatmässigt just nu jämfört med i fjol så måste vi komma ihåg det är det en ökning från historisk låga nivåer”. Säger Fredrik Andersson.

Jämfört över en femårsperiod förväntas resultatet för den mindre gården bli 57 procent lägre i år och för den större gården 35 procent lägre. Från 700 000 kronor till drygt 300 000 kronor respektive 3,3 miljoner till 2,1 miljoner kronor innan företagsgemensamma kostnader.

Vädret i Sverige och omvärlden avgörande för priset på grödor

Priset på grödor sätts på världsmarknaden och under senaste månaderna har det skett stora förändringar  där försäljningspriset på de flesta grödor stigit. Hur vädret faller ut under odlingssäsongen både i Sverige och i resten av världen kan därför avgöra om odlingsåret 2024 blir ett bra eller sämre år för landets växtodlare.

“Nu står mycket på spel. Vi är i mångt och mycket utelämnade till vädret den närmaste tiden. Både gällande vår egen skörd men vädret i vår omvärld utvecklar sig och hur det kommer påverka världsmarknadspriserna på grödorna vi odlar. Lika snabbt som det gått åt ett håll nu kan det svänga tillbaka”. Säger Fredrik Andersson.

Rapporten samt kalkylor finns i bilagor.

Om rapporten
Rapporten har tagits fram av LRF i samarbete med Hushållningssällskapet. Analysen bygger på två fiktiva svenska växtodlingsgårdar av olika storlek och i olika delar av Sverige. Analysen följer hur jordbruksföretagen påverkas av olika ekonomiska faktorer under året. Data i analysen har inhämtats under perioden april och maj 2024.

Om gårdarna i rapporten
Den ena gården (gård A) är 200 hektar stor och är belägen i så kallad skogsbygd eller mellanbygd. Geografiskt sätt placerar det gården någonstans från Småland upp till södra Dalarna. Den andra gården (gård B) är 500 hektar stor och belägen i trakterna kring Skåne, Blekinge, Västergötland eller Östergötland.  De geografiska skillnaderna, exempelvis markpriset gör att marknadsförändringar som räntenivån påverkar företagen i olika omfattning. Bägge gårdar odlar brödvete, maltkorn och höstraps.

Vad är svensk växtodling?
Det finns idag Svensk växtodling är odling av vete, havre, korn, råg, raps, rybs, lin, åker böna, ärter, socker beta, potatis för konsumtion och stärkelse, vall (gräs), grönfoder, fröodling och salix.