Fler dödsolyckor: Sverige på väg att missa trafiksäkerhetsmålen

– Sverige är på väg att missa de nationella trafiksäkerhetsmålen. Målet är att antalet omkomma på vägarna ska ha minskat till åtminstone 133 år 2030. Men de senaste åren har antalet legat stadigt över 200 omkomna. Förra året omkom 229 personer, vilket är det högsta antalet sedan 2019, säger Tony Gunnarsson, sakkunnig i trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige.

År 1997 antog svenska riksdagen Nollvisionen med målet om att ingen ska dödas eller skadas allvarligt inom vägtransportsystemet. I februari 2020 beslutade Regeringen om ett nytt etappmål där det preciserades att antalet omkomna i vägtrafiken ska halveras till år 2030 och att antalet allvarligt skadade ska minska med minst 25 procent. Målens utgångspunkt är genomsnittet av olyckorna år 2017–2019.

– Antalet dödsolyckor minskar alldeles för sakta. Även gällande andra delmål ligger vi efter. Antalet allvarligt skadade i både vägtrafikolyckor och cykelolyckor har exempelvis ökat kraftigt sedan målen sattes. Detta måste anses vara ett stort misslyckande, som bör mana politikerna till eftertanke, säger Tony Gunnarsson.

De säkerhetshöjande åtgärderna sker inte i tillräcklig takt i förhållande till ökningen av trafikarbetet på vägarna. Trafikverket har bland annat pekat ut att 15–20 mil väg årligen skulle behöva förses med mitträcke, men med nuvarande resurser byggs bara 5–8 mil mötesfri väg.

– Sverige har länge varit världsledande i trafiksäkerhet och kanske har det lett till att en positiv utveckling tagits för given. Vi har tappat tempot när det gäller säkerhetshöjande åtgärder, samtidigt som underhållsskulden har skjutit i höjden och farliga vägavsnitt lämnats utan åtgärd, säger Tony Gunnarsson.

Flest dör på landsvägar där maxhastigheten är 70 eller 80 km/h. Vägar med lägre hastighetsgräns har sämre vägutformning, drift och underhåll. Det handlar exempelvis om tvärare kurvor, fler potthål och fler brister i vägarnas sidoområden. Högst risk för dödsolyckor är på tvåfältsvägar med hastighetsgränser på 70, 80 eller 90 km/tim och som saknar mitträcken.

– En betydande del av trafikarbetet och dödsolyckorna sker på mindre landsvägar, men när resurserna trutit har dessa vägar prioriterats ned och får allt sämre funktion. Det är naturligt att motorvägar och högtrafikerade stråk har högst prioritet, men ska dödsolyckorna minska måste pengarna räcka även till underhåll och mitträcken på regionala vägar. säger Tony Gunnarsson.

Under hösten 2024 avser regeringen att lämna en infrastrukturproposition till riksdagen med inriktning för den nationella planen för transportinfrastrukturen under perioden 2026–2037.

Riksförbundet M Sverige anser att högsta prioritet bör vara att börja betala av den stora underhållsskulden för vägnätet som uppgår till över 25 miljarder kronor. Därtill vill organisationen se större anslag till länsplanerna, vilka omfattar investeringar i de regionala vägnäten, varigenom ombyggnad till mötesfria vägar i huvudsak kan finansieras.

– Att det länge har underinvesterats i vägarna börjar nu bli kännbart. Att vi får fler akutlagningar och mindre förebyggande underhåll är väldigt kostnadsdrivande. Att trafiksäkerhetsinvesteringar skrinläggs innebär tyvärr också färre räddade liv, säger Tony Gunnarsson.