Ungarelationer.se kommenterar regeringens åtgärdsprogram

Åtgärdsprogrammet omfattar 132 punkter mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel.

Ända sedan vi öppnade stödlinjen Ungarelationer.se 2019 har vi pekat på att det krävs särskilda insatser för att motverka killars våld mot tjejer om vi vill få ett stopp på mäns våld mot kvinnor. Vi är därför glada över att våld i ungas parrelationer lyfts i åtgärdsprogrammet, med stärkt stöd till barn och unga samt ökad kunskap om digitala dimensioner av våld som särskilda utvecklingsområden. 

Det finns också ett tydligare fokus på barn och unga i programmet som helhet och här är det mycket viktigt att de som är utsatta för olika former av sexuell exploatering inkluderas i det kommande arbetet. Den målgruppen möter vi i vår andra stödverksamhet Ellencentret, och vi vill därför understryka vikten av att punkten om att "Förebygga digital och fysisk sexuell exploatering och våld mot unga" finns med. Vi ser också positivt på att en ny nationell handlingsplan för åren 2025–2027 mot utnyttjande i prostitution och människohandel ska tas fram. 

Regeringen har nu också i ett regeringsuppdrag till Jämställdhetsmyndigheten skjutit till medel för den fortsatta driften av stödlinjen ungarelationer.se. Det är en stor lättnad att vi kan fortsätta erbjuda barn och unga stöd men det saknas fortsatt en långsiktig lösning för finansieringen. Detta måste komma på plats snarast så att vi inte återigen befinner oss i samma situation redan om ett halvår vid nästa årsskifte. 

Mäns och killars våld mot kvinnor och flickor kostar Sverige miljarder varje år. Det är bra att det tillsätts resurser till arbetet men det är fortfarande långt ifrån tillräckligt. Särskilt arbetet mot killars våld mot tjejer och våld i ungas relationer som fortfarande är ett relativt "nytt" område behöver extra mycket resurser och detsamma gäller arbetet mot prostitution och människohandel.

Det finns flera positiva delar i programmet men vi saknar både tillräcklig finansiering, en tydlig involvering av civilsamhället samt ett tydligare helhetsgrepp. Civilsamhället, med kvinnojoursrörelsen i spetsen med sin expertis, kunskaps- och metodutveckling och praktiskt stöd och hjälp, spelar en roll som inte kan underskattas och måste inkluderas i alla aspekter av arbetet. Samtidigt måste det offentliga ta sitt ansvar och dess arbete måste följas upp och ge tydliga resultat. För den våldsutsatta är det helt avgörande att alla parter gör sitt yttersta. Det handlar om flickors och kvinnors rätt till ett liv fritt från våld och förtryck.