Regionerna saknar beredskap för kris och krig

- Vårdens beredskap är allt annat än god. Att alla medarbetare känner till de planer som finns och att de har övat är en grundläggande förutsättning för att sjukvården ska kunna hantera en kris eller krigssituation, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.

Regionerna har viktiga uppgifter inom svensk krisberedskap, då de ansvarar för hälso- och sjukvård. Enligt lag ska de också ha planer för detta. Natomedlemskapet har också ökat kraven på sjukvårdens kapacitet att hantera masskadehändelser.

En ny undersökning från Läkarförbundet visar dock att drygt fyra av tio läkare inte vet om arbetsgivaren har en plan. Två av tio svarar att plan saknas. Många vet inte heller vad de har för uppgift vid en kris. Färre än två av tio vet vad de förväntas göra och färre än var tionde har övat.

Drygt fyra av tio tycker att beredskapen har förbättrats efter Covid-19-pandemin. Samtidigt tycker var tredje att förmågan att hantera akuta kriser och krigssituationer är oförändrad eller försämrad.

- Det är tydligt att vårdens arbetsgivare behöver förbättra beredskapen. Trots erfarenheterna från pandemin i färskt minne saknas rutiner på många håll. Medarbetarna behöver veta vilka uppgifter de ska ha och de behöver få utrymme att öva, säger Sofia Rydgren Stale.

Idag arrangerar Läkarförbundet ett seminarium på Almedalsveckan med rubriken ”Vad innebär Natos krav på svensk sjukvård”? Seminariet genomförs 26 juni kl. 8:40 – 9:30 och livesänds på Läkarförbundets Facebooksida.   

Om undersökningen
Enkäten genomfördes 20-29 maj.1 650 läkare svarande och svarsfrekvensen är 38 procent. Svaren är viktade för att vara representativa för medlemsgruppen. Läkarförbundet har drygt 58 000 medlemmar.