Ny genupptäckt ger hopp om att bekämpa svår MS

Multipel skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som oftast debuterar i åldern 20­–40 år och är vanligare hos kvinnor. Vid MS angriper immunsystemet av misstag hjärnan och ryggmärgen, vilket resulterar i skovvisa symtom samt en gradvis ökning av funktionsbortfall, så kallad progress. Trots utveckling av effektiva behandlingar för skov, kan dagens behandlingar inte på ett tillfredsställande sätt förhindra sjukdomsprogress.

Tidigare studier har identifierat genetiska faktorer som ökar risken att utveckla MS. Dessa leder till dysfunktion i immunsystemet som till viss del kan behandlas, vilket saktar ner sjukdomen. Men dessa riskfaktorer förklarar inte den stora variationen i sjukdomens svårighetsgrad.

Den nya genetiska kartläggningen, ledd av forskare från UCSF (USA), University of Cambridge (UK) och Karolinska Institutet (Sverige), pekar på en genvariant som ökar sjukdomens svårighetsgrad. När denna genvariant ärvts från båda föräldrarna påskyndades tiden till att behöva ett gånghjälpmedel med nästan fyra år.

– Det här är ett genombrott eftersom fyndet innebär det första verkliga framsteget för att förstå långvarig funktionsnedsättning vid MS, där patienter gradvis förlorar sin rörlighet och självständighet. Detta ger oss en möjlighet att utveckla nya behandlingar för att kontrollera sjukdomsprogress, något som många MS-patienter är i stort behov av, säger Ingrid Kockum, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, som lett den europeiska delen av studien.

Genvarianten sitter mellan två gener som kallas DYSF och ZNF638 och som inte har någon tidigare koppling till MS. Dessa är normalt sett aktiva i det centrala nervsystemet och involverade i att reparera skadade celler, respektive kontrollera virusinfektioner.

– Genvarianten som ger svårare MS verkar alltså påverka mekanismer i hjärnan och ryggmärgen, till skillnad från gener som ökar risken att utveckla MS, där immunsystemet är centralt. Det tyder på att dagens antiinflammatoriska standardbehandlingar kan behöva kompletteras med läkemedel som skyddar nervsystemet, säger Pernilla Stridh, forskare i Ingrid Kockums grupp vid Karolinska Institutet och medförfattare till artikeln.

Forskarna fann också att hög utbildning var kopplad till långsammare sjukdomsprogress, vilket stöder hypotesen att kognitiva reserver som ökar hjärnans motståndskraft spelar en nyckelroll i svårighetsgraden av MS.

Studien är resultatet av ett stort internationellt samarbete mellan mer än 70 institutioner från hela världen, där två stora MS-forskningskonsortier gått samman: International Multiple Sclerosis Genetics Consortium (IMSGC) och MultipleMS Consortium.

Totalt inkluderades över 22 000 personer med MS, varav många rekryterats i Sverige genom de nationella MS-studierna GEMS, EIMS, IMSE och COMBAT-MS som koordineras av Karolinska Institutet.

– En av styrkorna med dessa studier är att de kan kombineras med det nationella MS-registret som innehåller unika data insamlade av neurologer i hela Sverige. Det har varit avgörande för att kunna spåra sjukdomens svårighetsgrad över tid, säger Pernilla Stridh.

Forskningen finansierades huvudsakligen av medel från EU:s Horizon 2020 (MultipleMS-projektet, koordinerat av Ingrid Kockum, Karolinska Institutet), National Institutes of Health (International Multiple Sclerosis Genetics Consortium), the National Multiple Sclerosis Society, MS Canada, deCODE Genetics/Amgen, Vetenskapsrådet, Margaretha af Ugglas stiftelse och Hjärnfonden. Några av författarna har mottagit arvoden/finansiering från läkemedelsföretag, se den vetenskapliga artikeln för en komplett lista över potentiella intressekonflikter.

Publikation: “Locus for severity implicates CNS resilience in progression of multiple sclerosis”, International Multiple Sclerosis Genetics Consortium, MultipleMS Consortium (se den vetenskapliga artikeln för en komplett lista av författare), Nature, online 28 juni 2023, doi: 10.1038/s41586-023-06250-x.