Ny metod avslöjar hur hjärnan och innerörat bildas
3.4.2025 20:00:00 CEST | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod som visar hur nervsystemet och sinnesorganen formas i ett embryo. Genom att märka stamceller med en genetisk ”streckkod” har de kunnat följa cellernas resa och ta reda på hur innerörat bildas hos möss. Upptäckten, som publicerats i Science, kan ge viktig kunskap för framtida behandling av hörselnedsättning.

– Vår studie visar hur olika celltyper uppstår från stamceller i embryot och hur de sedan organiseras för att skapa viktiga strukturer i hjärnan. Man kan säga att vi har skapat ett släktträd för cellerna i nervsystemet och innerörat, förklarar Emma Andersson, docent vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet.
Ersätta skadade celler
Forskarna använde en teknik där de injicerade en speciell typ av virus i embryonala stamceller från möss vid en tidig utvecklingsfas. Viruset innehöll en genetisk ”streckkod” som integrerades i stamcellernas DNA och sedan följde med när cellerna delade sig. Genom att följa denna kod kunde forskarna spåra hur cellerna utvecklades till olika typer av nervceller och celler i innerörat.
Resultaten visade att cellerna i innerörat, som är avgörande för hörseln, utvecklas från två huvudtyper av stamceller. Kunskapen kan leda till nya behandlingar för hörselnedsättningar.
– Att kunna spåra cellernas ursprung och utveckling ger oss en unik möjlighet att förstå de grundläggande mekanismerna bakom hörselnedsättningar. Det kan hjälpa oss att hitta nya sätt att reparera eller ersätta skadade celler i innerörat, säger Emma Andersson.
Utforska hela nervsystemet
Forskargruppen planerar nu att använda metoden för att studera andra delar av nervsystemet, men också hur resten av kroppen utvecklas. De hoppas att deras arbete ska leda till nya insikter och behandlingar för olika genetiska och utvecklingsrelaterade sjukdomar.
– Vi är bara i början av att förstå de komplexa processerna bakom nervsystemets utveckling. Vår metod öppnar upp för många spännande möjligheter att utforska hur nervsystemet och resten av kroppen formas under den embryonala utvecklingen. Dessutom kan tekniken minska antalet möss som används i forskningen, avslutar Emma Andersson.
Hon har lett studien tillsammans med Jingyan He, postdoktor, och Sandra de Haan, tidigare doktorand i Emma Anderssons forskargrupp. Forskningen finansierades av Karolinska Institutet, Europeiska unionen, Erling-Perssons Stiftelse, Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Hörselforskningsfonden, Horizon Europe och Wallenberg Bioinformatics Support. Medförfattaren Jonas Frisén är konsult för 10x Genomics. Inga andra intressekonflikter uppges.
Publikation: ”Ectoderm barcoding reveals neural and cochlear compartmentalization”, Sandra de Haan, Jingyan He, Agustin A. Corbat, Lenka Belicova, Michael Ratz, Elin Vinsland, Jonas Frisén, Matthew W. Kelley, Emma R. Andersson, Science, online 3 april 2025, doi: 10.1126/science.adq9248.
Kontakter
Emma AnderssonSenior forskare och docent vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet
Tel:070-968 1816emma.andersson@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder



Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Hälsosammare kost kopplas till lägre demensrisk hos äldre i riskzonen26.6.2026 13:45:16 CEST | Nyheter
En hälsosammare kost kan vara förknippad med en lägre risk för demens hos äldre vuxna, även hos de med blodbiomarkörer som tyder på ökad biologisk risk, inklusive tecken på Alzheimersrelaterad sjukdomsprocess. Detta framgår av en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i JAMA Network Open.
Nytt läkemedel mot kronisk hjärtsvikt testad i tidig studie25.6.2026 00:30:00 CEST | Pressmeddelande
Ett nytt läkemedel som tas i tablettform har i en tidig klinisk studie visat sig vara säkert och väl tolererat hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Studien, som letts av forskare vid Karolinska Institutet, publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.
Immunbehandling kan tillfälligt återställa fertilitet vid tidig menopaus24.6.2026 10:44:48 CEST | Pressmeddelande
En pilotstudie från Karolinska Institutet visar att immunbehandling kan göra det möjligt att stimulera äggmognad hos kvinnor med autoimmun POI (prematur ovariell insufficiens) – en sjukdom som vanligtvis leder till infertilitet. Tre av tio kvinnor födde friska barn efter behandlingen.
Fler farliga prostatacancerfall hittas med nytt blodtest23.6.2026 08:00:00 CEST | Nyheter
Ett nytt blodtest kan göra det lättare att hitta de farligaste formerna av prostatacancer i tid. I en studie från Karolinska Institutet upptäckte blodtestet Stockholm3 fler kliniskt betydelsefulla cancerfall än PSA-testet, utan att fler män utsattes för onödig utredning. Studien är publicerad i Annals of Internal Medicine.
Längre pappaledighet kopplas till lägre risk för depression18.6.2026 22:00:00 CEST | Pressmeddelande
Pappor som tar flera månaders föräldraledighet löper lägre risk att utveckla depressiva symtom under småbarnsåren än pappor som tar kortare ledighet. Det visar en ny svensk studie från bland annat Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften American Journal of Public Health.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum