Vanliga immunceller kan förhindra läkning av tarmen
B-celler är avgörande för att vårt immunförsvar ska fungera, men nu visar forskare vid Karolinska Institutet att dessa immunceller ibland gör mer skada än nytta. Vid kronisk inflammation i tjocktarmen ökar nämligen B-cellerna kraftigt i antal vilket förhindrar läkning av vävnaden. Fynden som presenteras i tidskriften Immunity kan få betydelse för behandling av inflammatorisk tarmsjukdom.

B-celler är vita blodkroppar som har en viktig funktion i vårt immunförsvar, bland annat genom att producera antikroppar som bekämpar bakterier och virus. Tidigare forskning har visat att personer med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit, har många fler B-celler i tarmen än friska individer. Det har därför föreslagits att B-celler kanske kan påverka dessa sjukdomars svårighetsgrad. Forskare vid Karolinska Institutet har nu försökt ta reda på om, och i så fall hur, B-celler bidrar till IBD.
Ökar kraftigt under läkningsprocessen
– Vi har kunnat visa att antalet B-celler ökar kraftigt under läkningsprocessen av tjocktarmen efter skada och att dessa celler mestadels ansamlas i områden med allvarlig skada. Detta förhindrar i sin tur interaktionen mellan två andra celltyper, stromaceller och epitelceller, som krävs för att vävnaden ska läka, säger Eduardo Villablanca, docent vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, som lett studien.
Forskarna studerade möss med IBD-liknande tillstånd och vävnad från patienter med ulcerös kolit. De använde en rad olika metoder för att analysera olika cellpopulationer, med särskilt fokus på hur B-celler påverkar läkningen av tarmens slemhinna. Möss som helt saknade B-celler återhämtade sig mycket snabbare efter skada på tarmen jämfört med vanliga möss. Fyndet att B-cellerna verkar göra mer skada än nytta vid inflammation i tjocktarmen kan få betydelse för behandling av IBD.
Läkemedel som påverkar B-cellerna
– Det finns redan godkända läkemedel som påverkar B-cellssvaret och som används vid andra sjukdomstillstånd. Vi vill nu gå vidare och testa om dessa skulle kunna fungera även vid IBD. Vi behöver också ta reda på om ansamlingen av B-celler kan ha en gynnsam effekt på lång sikt, till exempel genom att förändra sammansättningen av bakterier i mag-tarmkanalen, säger Gustavo Monasterio, postdok i Villablancas forskargrupp vid Karolinska Institutet och en av huvudförfattarna.
Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (Wallenberg Academy Fellow-programmet) och den tyska forskningsstiftelsen DFG. Eduardo Villablanca har fått forskningsanslag från läkemedelsbolaget F. Hoffmann-La Roche och medförfattaren Camilla Engblom är vetenskaplig konsult för bioteknikföretaget 10X Genomics Inc. Julio Saez-Rodriguez får finansiering från Glaxo Smith Kline och Sanofi samt konsultarvoden från Travere Therapeutics.
Publikation: ”B cell expansion hinders the stroma-epithelium regenerative crosstalk during mucosal healing”. Annika Frede, Paulo Czarnewski, Gustavo Monasterio, Kumar P. Tripathi, David A Bejarano, Ricardo O. Ramirez Flores, Chiara Sorini, Ludvig Larsson, Xinxin Luo, Laura Geerlings, Claudio Novella-Rausell, Chiara Zagami, Raoul Kuiper, Rodrigo A Morales, Francisca Castillo, Matthew Hunt, Livia Lacerda Mariano, Yue O. O. Hu, Camilla Engblom, Ana-Maria Lennon-Dumenil, Romy Mittenzwei, Nadine Hövelmeyer, Joakim Lundeberg, Julio Saez-Rodriguez, Andreas Schlitzer, Srustidhar Das, Eduardo J. Villablanca. Immunity, online 2 december 2022, doi: 10.1016/j.immuni.2022.11.002.
Kontakter
För mer information, kontakta:
Eduardo J. Villablanca, docent
Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
E-post: eduardo.villablanca@ki.se
Tel: 0736-28 22 89
Bilder


Karolinska Institutet (https://ki.se/) är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Postcovid-markörer funna – har samband med andningsbesvär30.4.2025 17:00:00 CEST | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny studie identifierat biomarkörer i blod som kan kopplas till symtom av postcovid, framför allt svåra respiratoriska besvär. Upptäckten kan bana väg för framtida diagnos och behandling. Resultaten publiceras nu i den högt rankade vetenskapliga tidskriften Nature Immunology.
Höjda cigarettskatter kan förbättra barns överlevnad30.4.2025 00:30:00 CEST | Pressmeddelande
Höjda skatter på cigaretter i låg- och medelinkomstländer kan bidra till att minska barnadödligheten, särskilt bland de fattigaste barnen. Det visar en ny studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i The Lancet Public Health.
Karolinska Institutet får stöd från Tim Bergling Foundation till digital utbildning i suicidprevention av barn och unga7.4.2025 11:57:26 CEST | Pressmeddelande
Tim Bergling Foundation bidrar med finansiellt stöd under fyra år, vilket möjliggör Karolinska Institutets satsning på digital utbildning som ska stärka läkarstudenters förmåga att identifiera och bemöta suicidala barn och unga. Målet med projektet är att stärka framtidens läkare i deras förmåga att möta och stödja unga i riskzonen.
Ny metod avslöjar hur hjärnan och innerörat bildas3.4.2025 20:00:00 CEST | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod som visar hur nervsystemet och sinnesorganen formas i ett embryo. Genom att märka stamceller med en genetisk ”streckkod” har de kunnat följa cellernas resa och ta reda på hur innerörat bildas hos möss. Upptäckten, som publicerats i Science, kan ge viktig kunskap för framtida behandling av hörselnedsättning.
Fluorid i dricksvatten kan kopplas till sämre kognition hos barn7.3.2025 10:30:00 CET | Pressmeddelande
Höga fluoridhalter kan förekomma i brunnsvatten i Sverige, och i vissa länder tillsätter man fluorid till dricksvattnet för att motverka karies. Nu visar en studie från Karolinska Institutet att exponering för fluorid under fosterlivet eller uppväxten kan kopplas till försämrad kognition hos barn. Studien har publicerats i tidskriften Environmental Health Perspectives.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum