Transplantation då, nu och i framtiden

Journalister är välkomna till symposierna om Transplantation då, nu och i framtiden Tid och plats: 23 oktober 2014, kl 13:00 - 16:30, Aula Medica, Nobels väg 6, Karolinska Institutet Campus Solna, för allmänheten. 24 oktober 2014 kl 8.30 - 13:00, Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm, för forskare och sjukvårdspersonal. Under jubileumssymposiet på torsdagen får vi följa med Göran Lundgren, docent och tidigare transplantationsläkare, tillbaka till 60-talet och höra hur det gick till när den första njuren transplanterades i Sverige. Vi träffar också Rafael Perez Valenciano som har levt med en transplanterad njure i mer än 40 år och Marta Ehlin som varit med om att få flera nya organ vid samma tillfälle. - Från 1964 och fram till nu har förståelsen för hur bra organtransplantation fungerar som medicinsk behandling verkligen växt. Med tiden har metoderna blivit väldigt mycket säkrare och det har varit så framgångsrikt att transplantation idag är en rutinbehandling för njure, lever, bukspottkörtel, hjärta och lungor. Tarmtransplantationer är fortfarande sällsynta, säger Bo-Göran Ericzon, professor i transplantationskirurgi vid Karolinska Institutet och huvudarrangör för symposierna. För bara någon vecka sedan kom också nyheten om de unika livmodertransplantationer som gjorts i Sverige och där nu det första barnet fötts som vuxit i en transplanterad livmoder. Immundämpande behandling är än så länge nödvändig efter de flesta transplantationer. Behandlingen hämmar immunförsvaret så att det inte stöter bort det nya organet. Många patienter upplever biverkningar av behandlingen och en av framtidens stora utmaningar blir därför att antingen förbättra den immunosuppressiva behandlingen eller att minska behovet av den. David Berglund, Uppsala universitet, talar om olika sätt att påverka patientens egna vita blodkroppar så att de skyddar det nya organet. Under torsdagen kommer också konstgjorda organ att diskuteras. Här är en av förhoppningarna att kunna koppla ett mekaniskt organ till mänskliga funktioner, så att till exempel nerver kan styra funktionen av ett organ. - Transplantation har betraktats som något onaturligt och främmande, men det är egentligen det mest naturliga eftersom det löser en förstörd funktion på samma sätt som naturen själv skulle lösa problemet. Det har visat sig svårt att ersätta kroppens organ med konstgjorda organ. Det naturliga hjärtat har till exempel både funktionen att pumpa men också inbyggda reparationsmekanismer och funktionen att hålla kontroll över hur blodtrycket behöver justeras i kroppen, säger Bo-Göran Ericzon. Idag används donerade organ från andra personer vid transplantationer, men med större användning av patientens kroppsegna material minskar risken för avstötningsreaktioner. Under det senaste året har sex personer i Sverige varit med om en njurcellstransplantation. Då tas celler ut från den egna njuren innan den helt förlorat sin funktion. Cellerna förökas utanför kroppen och sätts sedan tillbaka in i patienten. Det här är ett sätt att förlänga den tid som patienten kan leva med sin egen njure. Under dag två berättar Torbjörn Lundgren, Karolinska Institutet, mer om hur det går till. Stephen Strom har rekryterats till Karolinska Institutet från USA för att forska om leverceller och så kallade placentala stamceller vid transplantation. De senare cellerna, som finns under fosterstadiet, kan bilda många andra typer av celler, till exempel leverceller eller njurceller. Forskarna sätter nu stort hopp till möjligheterna att kunna använda placentala stamceller för att bygga nya organ eftersom de också har unika reparationsprocesser. Hör Stephen Strom tala under fredagen. För mer information och program, se: http://www.transplantationsjubileum.se/ För frågor, kontakta: Professor Bo-Göran Ericzon Tel: 070 - 609 67 50 E-post: Bo-Goran.Ericzon@ki.se