Lägre läkemedelskostnader 20 år efter fetmakirurgi
En ny analys av den svenska så kallade SOS-studien (Swedish Obese Subjects) visar att personer som genomgår fetmakirurgi fortsätter att utnyttja sjukvården lika mycket som personer som får konventionell fetmabehandling. Detta trots att det kirurgiska ingreppet i sig ofta ger bestående viktnedgång över en 20-årsperiod - och därmed minskad risk för livsstilssjukdomar som diabetes, hjärtinfarkt, stroke och cancer. De flesta som genomgår fetmakirurgi använder dock på sikt mindre läkemedel jämfört med patienter som behandlats på vanligt sätt mot sin fetma.
Analysen är utförd av forskare vid Karolinska Institutet och Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och publiceras i ett temanummer av den ansedda vetenskapstidskriften JAMA. SOS-studien har drivits från Sahlgrenska akademin sedan 1987 och är världens längsta och största kontrollerade studie som jämför fetmakirurgi med konventionell fetmabehandling. I SOS ingår 2010 personer mellan 37 och 60 år som genomgått kirurgisk behandling mot fetma mellan åren 1987 och 2001 samt 2037 kontrollpersoner. Tidigare analyser av det insamlade materialet har visat att fetmakirurgi ger bestående viktminskning och även minskar risken för insjuknande i diabetes, hjärtinfarkt, stroke och cancer jämfört med konventionell behandling mot fetma. Efter 20 år hade kirurgigruppen gått ner i genomsnitt 20 kilo mer än kontrollgruppen. I den nu aktuella analysen har forskarna undersökt hur mycket slutenvård, öppenvård (exklusive primärvård) och läkemedel som patienter i de båda behandlingsgrupperna konsumerat under en uppföljningstid på upp till 20 år. Forskarna fann då att trots den stora effekten på både viktnedgång och hälsa uteblev en minskning när det gäller sjukvårdsutnyttjande hos den grupp som genomgått fetmakirurgi. - Tvärt om konsumerade kirurgigruppen mer sjukvård under de första åren efter operation på grund av komplikationer och effekter relaterade till ingreppet, såsom gallsten och behov av plastikkirurgi. Därefter konsumerade de lika mycket sjukvård som kontrollgruppen, trots de positiva hälsoeffekterna avseende hjärtkärlsjukdomar, diabetes och cancer, säger Martin Neovius, docent vid Karolinska Institutet i Stockholm, som lett studien. När det gäller läkemedelskostnader sågs ingen skillnad mellan kirurgigruppen och gruppen som fått konventionell behandling under de första sex åren. Men från och med det sjunde året av uppföljningstiden var kostnaderna för läkemedel i genomsnitt cirka 1500 kronor lägre per år i kirurgigruppen. Framförallt var det en minskad användning av läkemedel mot diabetes och hjärtkärlsjukdom som drog ner kostnaderna. JAMA:s temanummer om fetma utkommer vart tionde år. Den nu publicerade analysen har genomförts med hjälp av ekonomiskt stöd från AFA Försäkring. SOS-studien har tidigare finansierats genom bidrag från bland annat Vetenskapsrådet, Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) och flera läkemedelsbolag. Publikation: ”Weight Loss and Health Care Use During 20 Years Following Bariatric Surgery”, Neovius M, Narbro K, Keating C, Pelttonen M, Sjöholm K, Ågren G, Sjöström L, Carlsson L., JAMA 2012;308(11):1132-41, online 18 September 2012.
Kontakter
För frågor, kontakta:
Martin Neovius, docent, försteförfattare
Institutionen för medicin (Solna), Karolinska institutet
Tel: 073-903 3774
E-post: martin.neovius@ki.se
Lars Sjöström, professor
Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin
Ordförande i styrgruppen för Swedish Obese Subjects
E-post: lars.v.sjostrom@medfak.gu.se
Lena Carlsson, professor
Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin
Administrativ chef för Swedish Obese Subjects
Tel: 070-679 1154
E-post: lena.carlsson@medic.gu.se
Kontakta KI:s presstjänst: ki.se/pressrum
Mer om Karolinska Institutet – ett medicinskt universitet: ki.se Mer om Sahlgrenska akademin: www.sahlgrenska.gu.se (http;/www.sahlgrenska.gu.se)
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Postcovid-markörer funna – har samband med andningsbesvär30.4.2025 17:00:00 CEST | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny studie identifierat biomarkörer i blod som kan kopplas till symtom av postcovid, framför allt svåra respiratoriska besvär. Upptäckten kan bana väg för framtida diagnos och behandling. Resultaten publiceras nu i den högt rankade vetenskapliga tidskriften Nature Immunology.
Höjda cigarettskatter kan förbättra barns överlevnad30.4.2025 00:30:00 CEST | Pressmeddelande
Höjda skatter på cigaretter i låg- och medelinkomstländer kan bidra till att minska barnadödligheten, särskilt bland de fattigaste barnen. Det visar en ny studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i The Lancet Public Health.
Karolinska Institutet får stöd från Tim Bergling Foundation till digital utbildning i suicidprevention av barn och unga7.4.2025 11:57:26 CEST | Pressmeddelande
Tim Bergling Foundation bidrar med finansiellt stöd under fyra år, vilket möjliggör Karolinska Institutets satsning på digital utbildning som ska stärka läkarstudenters förmåga att identifiera och bemöta suicidala barn och unga. Målet med projektet är att stärka framtidens läkare i deras förmåga att möta och stödja unga i riskzonen.
Ny metod avslöjar hur hjärnan och innerörat bildas3.4.2025 20:00:00 CEST | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod som visar hur nervsystemet och sinnesorganen formas i ett embryo. Genom att märka stamceller med en genetisk ”streckkod” har de kunnat följa cellernas resa och ta reda på hur innerörat bildas hos möss. Upptäckten, som publicerats i Science, kan ge viktig kunskap för framtida behandling av hörselnedsättning.
Fluorid i dricksvatten kan kopplas till sämre kognition hos barn7.3.2025 10:30:00 CET | Pressmeddelande
Höga fluoridhalter kan förekomma i brunnsvatten i Sverige, och i vissa länder tillsätter man fluorid till dricksvattnet för att motverka karies. Nu visar en studie från Karolinska Institutet att exponering för fluorid under fosterlivet eller uppväxten kan kopplas till försämrad kognition hos barn. Studien har publicerats i tidskriften Environmental Health Perspectives.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum