Möjligt nytt läkemedel mot obotlig blodsjukdom
Forskning från Karolinska Institutet visar att sorafenib, ett läkemedel som används vid långt framskriden cancer i njurarna och levern, även skulle kunna fungera mot multipelt myelom. Sjukdomen är en av de vanligare formerna av blodcancer och är i regel omöjlig att bota.
- De nya läkemedel som kommit på senare år, så som bortezomib, har ökat överlevnaden i denna svåra och komplexa sjukdom. Dock har heterogenitet i sjukdomsförloppet, behandlingssvar och utveckling av resistens mot aktuella läkemedel, som leder till återfall hos i stort sett alla patienter, gjort det nödvändigt att hitta nya och bättre behandlingar, säger Theocharis Panaretakis, docent i experimentell onkologi, som lett studien. Myelom förekommer enbart hos vuxna; det är ovanlig före 40 års ålder och de flesta patienter är över 60 år när de får sin diagnos. Sjukdomen kan ligga latent i kroppen i många år, men blir inte farlig eller behandlingsbar förrän patienten börjar uppvisa symptom. Myelomcellerna finns i första hand i benmärgen, och eftersom det är i benmärgen som blodcellerna bildas blir därmed den normala blodbildningen kraftigt störd. Det kan även uppstå ansamlingar av elakartade cancerceller eller tumörer utanför benmärgen och ordet multipelt syftar just på denna spridning. En vanlig effekt av multipelt myelom är benskörhet och till följd av det benfrakturer och sammanpressade ryggkotor med kraftig ryggsmärta som resultat. Patienterna drabbas också av blodbrist (anemi), trötthet, njursvikt och ofta ökad infektionsbenägenhet. Den aktuella studien, som publiceras i vetenskapstidskriften Cancer Research, är gjord på cellprover från människa och i möss (cellinjer). De patienter vid Karolinska Universitetssjukhuset som lämnade prover hade fått diagnosen multipelt myelom och hade med några undantag inte genomgått tidigare behandling mot sjukdomen. Forskarna visar bland annat hur sorafenib genom att förhindra viss aktivitet på proteinnivå framkallar celldöd i humana myelomcellinjer i laboratoriemiljö. Detta sker även när myelomcellerna utvecklat resistens mot bortezomib. Forskarna testade också sorafenib i levande möss och kunde då se att läkemedlet antingen förhindrade eller försenade sjukdomsförloppet. Sammantaget menar forskarna att resultaten stödjer användning av sorafenib i kombination med andra läkemedel vid behandling av multipelt myelom. I arbetet med studien har även forskargrupper vid Uppsala universitet och Belgien deltagit. Forskningen har utförts med finansiellt stöd av Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Cancerföreningen och Åke Wibergs Stiftelse. Publikation: ”Sorafenib has potent anti-tumor activity against multiple myeloma in vitro, ex vivo and in vivo, in the 5T33MM mouse model”, Pedram Kharaziha, Hendrik De Raeve, Charlotte Fristedt, Qiao Li, Astrid Gruber, Per Johnsson, Georgia Kokaraki, Maria Panzar, Edward Laane, Anders Österborg, Boris Zhivotovsky, Helena Jernberg-Wiklund, Dan Grandér, Fredrik Celsing, Magnus Björkholm, Karin Vanderkerken, Theocharis Panaretakis, Cancer Research, online first 4 September 2012, doi: 10.1158/0008-5472.CAN-12-0658.
Kontakter
För frågor, kontakta:
Theocharis Panaretakis, docent
Institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet
Tel: 08 517 732 18 eller 070 628 06 34
E-post: theoharis.panaretakis@ki.se (https://email.ki.se/owa/redir.aspx?C=13b7c1a93cb64830a0d25f6d6387ad0d&URL=mailto%3atheoharis.panaretakis%40ki.se)
Webbsida: http://goo.gl/nX3fb
Kontakta presstjänsten: http://ki.se/pressrum
Karolinska Institutet (http://ki.se) är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Postcovid-markörer funna – har samband med andningsbesvär30.4.2025 17:00:00 CEST | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny studie identifierat biomarkörer i blod som kan kopplas till symtom av postcovid, framför allt svåra respiratoriska besvär. Upptäckten kan bana väg för framtida diagnos och behandling. Resultaten publiceras nu i den högt rankade vetenskapliga tidskriften Nature Immunology.
Höjda cigarettskatter kan förbättra barns överlevnad30.4.2025 00:30:00 CEST | Pressmeddelande
Höjda skatter på cigaretter i låg- och medelinkomstländer kan bidra till att minska barnadödligheten, särskilt bland de fattigaste barnen. Det visar en ny studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i The Lancet Public Health.
Karolinska Institutet får stöd från Tim Bergling Foundation till digital utbildning i suicidprevention av barn och unga7.4.2025 11:57:26 CEST | Pressmeddelande
Tim Bergling Foundation bidrar med finansiellt stöd under fyra år, vilket möjliggör Karolinska Institutets satsning på digital utbildning som ska stärka läkarstudenters förmåga att identifiera och bemöta suicidala barn och unga. Målet med projektet är att stärka framtidens läkare i deras förmåga att möta och stödja unga i riskzonen.
Ny metod avslöjar hur hjärnan och innerörat bildas3.4.2025 20:00:00 CEST | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod som visar hur nervsystemet och sinnesorganen formas i ett embryo. Genom att märka stamceller med en genetisk ”streckkod” har de kunnat följa cellernas resa och ta reda på hur innerörat bildas hos möss. Upptäckten, som publicerats i Science, kan ge viktig kunskap för framtida behandling av hörselnedsättning.
Fluorid i dricksvatten kan kopplas till sämre kognition hos barn7.3.2025 10:30:00 CET | Pressmeddelande
Höga fluoridhalter kan förekomma i brunnsvatten i Sverige, och i vissa länder tillsätter man fluorid till dricksvattnet för att motverka karies. Nu visar en studie från Karolinska Institutet att exponering för fluorid under fosterlivet eller uppväxten kan kopplas till försämrad kognition hos barn. Studien har publicerats i tidskriften Environmental Health Perspectives.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum