Människan - en superorganism styrd av bakterier
Människan är inte bara en enda organism utan våra kroppar härbärgerar också trillioner av bakteriella organismer som samspelar och påverkar vår utveckling och funktion under hela livet. Detta nya perspektiv på människan diskuteras vid en konferens på Karolinska Institutet.
Journalister är välkomna till konferensen och att intervjua forskarna. Konferens: Who controls who? A Systems Biology View of Host - Microbiome Interactions Tid: Fredagen den 31 augusti - lördagen den 1 september, 2012 Plats: Rolf Luft Auditorium, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Ett mikrobiom är en samling bakterier som lever på en avgränsad plats, till exempel i människan. Den senaste tidens forskning om hur mikrobiomet i människan verkligen är med och styr utveckling och funktion av människans celler, organ och gener har lett till en ny diskussion om människan som superorganism. Detta har nyligen uppmärksammats i vetenskapliga tidskrifter som Nature, Science och Cell och i finanstidningen The Economist. - Livsstilssjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, fetma, inflammatoriska tarmsjukdomar och diabetes har ökat under de senaste 50 åren och det är svårt att förklara ökningen utifrån enbart genetiska faktorer. Kronisk inflammation är ofta en vanlig komponent i livsstilssjukdomarna och det finns nu mycket som tyder på att mikrobiomet i samverkan med våra matvanor väsentligt bidrar till sjukdomsprocessen hos dessa sjukdomar, säger Sven Pettersson, professor mikrob-värdinteraktion. De senaste resultaten kring mikrobiomets effekter på utvecklingen av bland andra tarmkanal, moderkaka, lunga, ben och hjärna kommer att presenteras av några av världens ledande forskare på området. Sven Pettersson och Rochellys Diaz Heijtz, Karolinska Institutet, har i djurstudier till exempel visat hur mammans mikrobiom påverkar det växande fostrets hjärna och hur det leder till förändrat beteende i vuxen ålder. Bakteriefria djur är mer hyperaktiva och orädda, benägna att ta risker. Ny forskning visar att miljöer som man tidigare trott varit sterila, till exempel i vissa delar av lunga och tarm, i själva verket innehåller sina egna mikrobiom. Mikrobiologerna Philippe Sansonetti, Paris och Yeojun Yun, Tyskland, kommer att diskutera detta. Lyssna också till:
- Biologerna Stephan Schuster, Singapore, och Gregor Reid, Toronto, samt populationsgenetikern Peter Gregersen, New York, som berättar mer om hur mikrobiomet påverkar våra gener och på så sätt kan bidra till sjukdom.
- Betty Diamond, New York, som talar om hur samspelet mellan mammans mikrober, hennes antikroppar och fostret sker via moderkakan och hur det kan leda till störningar i hjärnans utveckling och funktion tidigt i livet.
- Walter Wahli, Schweiz, som talar om samspelet mellan visa typer av receptorer i mänskliga cellkärnor, hur dessa påverkas av mikrobiomet och hur det på så sätt styr kroppens ämnesomsättning.
Mer information: www.fp7TORNADO.eu
För frågor, kontakta: Professor Sven Pettersson Tel: 070-528 66 86 E-post: sven.pettersson@ki.se Pressekreterare Sabina Bossi Tel 08-524 860 66 eller 070-614 60 66 E-post: sabina.bossi@ki.se
Karolinska Institutet (http://ki.se) är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Postcovid-markörer funna – har samband med andningsbesvär30.4.2025 17:00:00 CEST | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny studie identifierat biomarkörer i blod som kan kopplas till symtom av postcovid, framför allt svåra respiratoriska besvär. Upptäckten kan bana väg för framtida diagnos och behandling. Resultaten publiceras nu i den högt rankade vetenskapliga tidskriften Nature Immunology.
Höjda cigarettskatter kan förbättra barns överlevnad30.4.2025 00:30:00 CEST | Pressmeddelande
Höjda skatter på cigaretter i låg- och medelinkomstländer kan bidra till att minska barnadödligheten, särskilt bland de fattigaste barnen. Det visar en ny studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i The Lancet Public Health.
Karolinska Institutet får stöd från Tim Bergling Foundation till digital utbildning i suicidprevention av barn och unga7.4.2025 11:57:26 CEST | Pressmeddelande
Tim Bergling Foundation bidrar med finansiellt stöd under fyra år, vilket möjliggör Karolinska Institutets satsning på digital utbildning som ska stärka läkarstudenters förmåga att identifiera och bemöta suicidala barn och unga. Målet med projektet är att stärka framtidens läkare i deras förmåga att möta och stödja unga i riskzonen.
Ny metod avslöjar hur hjärnan och innerörat bildas3.4.2025 20:00:00 CEST | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod som visar hur nervsystemet och sinnesorganen formas i ett embryo. Genom att märka stamceller med en genetisk ”streckkod” har de kunnat följa cellernas resa och ta reda på hur innerörat bildas hos möss. Upptäckten, som publicerats i Science, kan ge viktig kunskap för framtida behandling av hörselnedsättning.
Fluorid i dricksvatten kan kopplas till sämre kognition hos barn7.3.2025 10:30:00 CET | Pressmeddelande
Höga fluoridhalter kan förekomma i brunnsvatten i Sverige, och i vissa länder tillsätter man fluorid till dricksvattnet för att motverka karies. Nu visar en studie från Karolinska Institutet att exponering för fluorid under fosterlivet eller uppväxten kan kopplas till försämrad kognition hos barn. Studien har publicerats i tidskriften Environmental Health Perspectives.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum