Boprisförväntningarna dämpas – trots fallande räntor

De flesta bostadsägarna tror på stigande bostadspriser – men förväntningarna har dämpats något på senare tid

SBAB har, via Verian (Sifos webbpanel), frågat knappt 1 200 bostadsägare om vad de tror om bostadsprisernas utveckling framöver (se tabell 1). Undersökningen genomfördes den 22–26 augusti, det vill säga strax efter att Riksbanken valde att sänka styrräntan för andra gången i år och också aviserade troliga kommande sänkningar. Indextalet HPE som fångar prisförväntningarna på ett års sikt är positivt (se diagram 1), viket visar att det är fler som tror på stigande än sjunkande bostadspriser. 61 procent av de svarande tror på stigande priser medan 2 procent i stället tror på fallande priser. 26 procent tror på stillastående priser. Bland de som tror på stigande priser hänvisar 3 av 4 till sjunkande räntor och drygt hälften till ett högt efterfrågetryck. Bland de fåtal som i stället tror på fallande priser anges en svag efterfrågan vara det huvudsakliga skälet.

På tre års sikt är det 66 procent som tror på stigande priser, varav drygt 4 av 5 tror på prisökningar upp till 10 procent och knappt 1 av 5 på prisökningar över 10 procent. 1 procent tror i stället på fallande priser på samma tidshorisont. Bland de som tror på stigande priser anger 74 procent sjunkande räntor som ett skäl för detta. Det fåtal som tror på sjunkande priser anger stramare krav på bankernas kreditgivning som huvudskäl för detta.

– De flesta bostadsägarna tror på stigande bostadspriser det kommande året. Däremot ser vi ingen uppgång i optimismen efter att Riksbanken valde att sänka styrräntan igen och samtidigt aviserade fler troliga kommande sänkningar än tidigare. Vi ser tvärtom en liten nedgång. Det är dock tydligt i vår undersökning att tron på stigande bostadspriser ändå i huvudsak beror på förväntningar om sänkta bolåneräntor framöver, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

– Av de 61 procent som tror på stigande bostadspriser på ett års sikt tror 4 av 5 att priserna kommer att stiga med maximalt 5 procent. Det ligger mycket väl i linje med vår egen prognos på samma tidshorisont, säger Robert Boije.

– Även om gruppen som tror på fallande bostadspriser på tre års sikt är liten är jag förvånad över att huvudskälet som anges till detta är mer strikta krav på kreditgivningen. Min gissning är att den utredning som nu analyserar bland annat bolånetaket och amorteringskraven kan komma att föreslå vissa lättnader i dessa, men jag kan ha fel. Sen ska ju förvisso även regeringen säga sitt efter den sedvanliga remissrundan, där troligen såväl Finansinspektionen som Riksbanken kommer med invändningar, beroende på hur förslagen kommer att se ut. Samtidigt har ju regeringen själva tidigare i år gått ut och föreslagit en höjning av bolånetaket, säger Robert Boije.   

Bostadsägare som grupp är mer optimistisk än andra grupper

När SBAB:s indikator – som utgår från bostadsägarnas prisförväntningar – jämförs med SEB:s, där även boende i andra upplåtelseformer tillfrågats, och Erik Olssons indikator, där gruppen bostadsspekulanter tillfrågats, framgår att bostadsägarna som grupp är mer optimistisk om prisutvecklingen än andra (se diagram 1). Det ligger i linje med hur det sett ut historiskt.

– När man jämför vår indikator med SEB:s och Erik Olssons, inte bara nu utan över tid, är det tydligt att bostadsägare som grupp som vanligt är lite mer optimistiska om bostadsprisernas utveckling än andra, säger Robert Boije.

Se bifogat pressmeddelande för samtliga tabeller och diagram.

Om granskningen:

Undersökningen genomfördes 22 – 26 augusti 2024 av Verian på uppdrag av SBAB. Undersökningen genomfördes online via Kantars Sifopanel. Knappt 1200 individer (alla bostadsägare) mellan 18–79 år har svarat på frågorna. Sifopanelen består av slumpmässigt rekryterade individer från ett riksrepresentativt urval avseende kön, ålder och region. Det finns ingen möjlighet att själv gå med i panelen. De som deltagit i undersökningen har blivit slumpmässigt utvalda. Samtliga redovisade siffror är avrundade till närmsta hela procentenhet och behöver därför inte nödvändigtvis summera till exakt 100 procent.