Slutbetygen för årskurs 9 sjunker

Av de drygt 122 000 elever som gick ut nian i våras saknade nästan 20 000 elever behörighet till gymnasieskolan.

– Det är oroande att betygsresultaten i årskurs 9 sjunker. Fler elever måste klara av grundskolan, inte färre. Att inte klara grundskolan är en stor riskfaktor för såväl arbetslöshet som utanförskap, säger Anna Castberg, avdelningschef på Skolverket.

	2019/20	2020/21	2021/22	2022/23	2023/24
Behöriga till gymnasieskolan	85,6%	86,2%	85,0%	85,2%	83,7%

Fler elever behöver klara matematik

Det är 12,8 procent av eleverna som inte når målen i matematik, och får betyget F eller streck. Det motsvarar drygt 15 600 elever. Förra året var det 10,9 procent av eleverna som inte nådde målen i matematik, andelen har alltså ökat med 1,9 procentenheter. 

– För många elever är det ett godkänt betyg i just matematik som saknas för att man ska bli behörig till gymnasiet. Skolväsendet behöver kraftsamla runt matematikundervisningen, säger Anna Castberg.

Föräldrars utbildningsnivå påverkar mycket

Oavsett elevernas kön eller migrationsbakgrund så har föräldrars utbildningsnivå stor betydelse för betygsresultaten. Drygt 91 procent av eleverna vars föräldrar har eftergymnasial utbildning är behöriga till något nationellt program i gymnasieskolan, jämfört med knappt 73 procent av eleverna vars föräldrar har högst gymnasieutbildning. Samma mönster återfinns också i de internationella studierna. Skillnaden mellan grupperna våren 2024 är den största som har uppmätts under den senaste tioårsperioden

– Elevernas socioekonomiska bakgrund har en stor – och ökande – betydelse för betygen. Skolan lyckas idag med andra ord inte kompensera för elevers skilda förutsättningar, säger Anna Castberg.

Fakta om behörighet
Med behörighet till gymnasieskolans nationella program avses behörighet att söka till ett yrkesprogram, vilket är den behörighet som kräver minst antal godkända betyg. Kraven för att vara behörig till ett yrkesprogram är godkända betyg i matematik, engelska och svenska/svenska som andraspråk samt i minst ytterligare fem ämnen. För att vara behörig till högskoleförberedande program krävs godkända betyg i minst 12 ämnen.

Fakta om betyg
Forskning och flera uppföljningar har visat att betygen inte alltid speglar elevernas kunskapsnivå. Det kan dels finnas inslag av betygsinflation, dels finnas skillnader i bedömning mellan lärare och skolor. För att betygen ska bli mer rättvisande och på ett bättre sätt spegla elevernas kunskapsnivå har regeringen tillsatt en statlig betygsutredning.

Skolverket publicerar internationella studier som är konstruerade för att mäta kunskapsutveckling över tid, exempelvis TIMSS om kunskaperna i matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och årskurs 8 som publiceras i december 2024.

Betygsstatistiken finns på kommun- och skolnivå

På Skolverkets webbplats redovisas betygsresultaten för riket men även för län, kommuner, huvudmän och skolenheter.

PM - Slutbetyg i grundskolan 2023/2024 (skolverket.se)
Sveriges Officiella statistik, statistik på riksnivå (skolverket.se)
Statistik på kommunnivå (kommunala och fristående skolor)(skolverket.se)

Relaterat

Skolverkets bedömning av läget i skolväsendet 2023 (skolverket.se)
Betygsutredningen - Likvärdiga betyg och meritvärden (regeringen.se)
En tydligare kunskapsinriktning i läroplanerna (regeringen.se)
Utredningen om fler vägar till arbetslivet (regeringen.se)