Lantbrukarnas Riksförbund

Tungt med myndighetskontakter för bönderna

Dela

LRF ser en alarmerande utveckling i rapporten ”Vägen till gott företagsklimat”. Över hälften, 55% (2023) av lantbruket tycker kontakten med myndigheter är tunga. En ökning med 13 procent på bara fyra år (2019). Rapporten visar även att fyra av tio lantbrukare funderar på att lägga ner sin livsmedelsproduktion, eller delar av den, på grund av att regler och villkor känns så betungande.

Mikaela Johnsson, LRFs vice förbundsordförande
Mikaela Johnsson, LRFs vice förbundsordförande Foto: LRF. Fri att använda

”Lantbrukare har generellt inget emot regler och myndigheter, men vi behöver rimligt många att förhålla oss till, det behöver ta rimligt mycket tid och mötet med myndigheten ska inte var något som gör den svenska livsmedelsproduktionen svårare och tyngre, utan lättare”. Säger Mikaela Johnsson, LRFs vice förbundsordförande. 

Lantbrukarna ser behovet av samarbete med myndigheter för att öka den svenska livsmedelsproduktionen. Men då behöver även myndigheter förstå lantbrukarnas perspektiv. Myndigheterna måste, på ett bättre sätt än idag, ge stöd och hjälp. Lätt att göra rätt ska vara det gemensamma målet. Samtidigt upplever fyra av tio lantbrukare att myndigheternas tillämpning av regler negativt påverkar lantbrukarens möjligheter att utveckla sitt företag. 

”För att lantbruket ska våga genomföra sina planerade investeringar behöver vi känna att det finns en sann vilja hos myndigheter att underlätta för företagen i deras livsmedelsproduktion. Idag upplever endast 14 % lantbrukarna att den sanna viljan finns hos myndigheterna”. 

Säger Mikaela Johnsson, LRFs vice förbundsordförande och fortsätter

”När vi även närmar oss att nästan majoriteten av lantbrukarna (47%) saknar förtroende för hur regler och villkor tillämpas av myndigheter måste vi alla vidta kraftiga åtgärder så det blir rätt i verkligheten, på gården”.

En myndighet som går mot trenden är Jordbruksverket där kundnöjdheten bland lantbrukarna har ökat från 44 till 49 procent. Skatteverket är den myndighet som får bäst resultat, 65 procent av lantbrukarna anser sig vara nöjda. Övriga myndigheter som nämns i rapporten är Skogsstyrelsen, länsstyrelserna, kommunerna och Livsmedelsverket.

Fakta. Myndigheternas förbättringspotential
Så kan myndigheter förbättra sin kontakt med lantbrukarna:

  • Enklare och färre regler. 
  • Större flexibilitet i tillämpningen. 
  • Kortare handläggningstider.
  • Vara en rådgivande och stödjande funktion snarare än kontrollerande.
  • Mer samordning mellan myndigheter.
  • Bättre information och enklare blanketter.


Fakta. Ökade investeringar
Minskad regelbörda kan underlätta beslut om investeringar inom lantbruket. Om investeringarna ökar med 10 procent betyder det 1–1,5 miljarder kronor om året, vilket i sin tur ökar produktionsvärdet i lantbruket och stärker den svenska livsmedelsberedskapen.

Klicka här för att komma till rapporten ”Vägen till gott företagsklimat”.

Kontakter

För mera information, kontakta LRF pressavdelning 010-184 40 70

Om oss

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med drygt 120 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen.

LRFs medlemmar driver omkring 60 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 151 miljarder kronor, vilket är 3,4 procent av landets BNP. http://www.lrf.se/

Följ Lantbrukarnas Riksförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Lantbrukarnas Riksförbund

1995: En stabil grund för införande av naturrestaureringslagen i Sverige20.12.2024 16:02:20 CET | Pressmeddelande

Regeringen klargör i regleringsbrevet till Naturvårdsverket att referensarealen för att en skoglig naturtyp ska anses ha god bevarandestatus ska utgå från 1995 års nivå. Detta har stor betydelse för 10 000-tals jord- och skogsbrukare och påverkar Sveriges implementering av EU:s Naturrestaureringslag. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har tidigare uppskattat kostnaden till närmare 100 miljarder kronor för att uppnå målen enligt Sveriges tidigare sätt att rapportera. Sveriges rapportering har skiljt sig från övriga EU-länder. Med 1995 som referensmål innebär det att Sverige får liknade ambitionsnivå som flertalet EU-länder.

Ersättningsrätt i Skogsutredningens delbetänkande19.12.2024 15:55:39 CET | Pressmeddelande

Skogsutredningens förslag kan skapa ett tydligt regelverk för skogen och öka rättssäkerheten för landets skogsägare. Positivt för landets enskilda skogsägare vars förutsättningar de senaste åren har varit osäkra. Dyra och långdragna rättsprocesser påverka stabilitet och långsiktighet inom skogen. Vilket sin tur riskerar att svenska skogsägare tappar investeringsvilja och konkurrenskraft. LRF välkomnar förslag för långsiktigt och konkurrenskraftigt skogsbruk som bidrar till tillväxtfrämjande åtgärder likväl som insatser som främjar naturvård och biologisk mångfald.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye