Håll Sverige Rent

Så mycket får kommunerna i ersättning för skräpet

Dela

Skräpet kostar Sveriges kommuner hundratals miljoner kronor varje år. Sedan 2021 ska producenter av engångsplast stå för sin del av skräpnotan enligt EU:s engångsplastdirektiv och principen ”förorenaren betalar”. Nu, två år efter att kommunerna rapporterade in sina nedskräpningskostnader för första gången, är det dags för en första utbetalning. Nu står det klart vad alla kommuner i Sverige får för ersättning för skräpet. Se hela listan här.

Producenter ska bland annat bekosta städningen av plastförpackningar och fimpar. Foto: Håll Sverige Rent / Jonas Holmqvist
Producenter ska bland annat bekosta städningen av plastförpackningar och fimpar. Foto: Håll Sverige Rent / Jonas Holmqvist

Den 1 januari 2023 trädde förordningen om nedskräpningsavgifter i kraft. Det betyder att kommuner nu kan få ersättning från producenterna av engångsplastprodukter årligen, för att täcka kostnader för uppstädning och tillhörande kostnader. Producenterna av vanliga engångsplastföremål som fimpar får betala mer, och det skräp som är mindre vanligt kommer generera en mindre kostnad för producenten. Producenter ska bland annat bekosta städningen av plastförpackningar för godis, glass eller snacks, matlådor och muggar i engångsplast samt fimpar. 

Den slutliga ersättningen för att hantera skräpet beräknas av Naturvårdsverket och baseras på olika steg: 

  1. Beräkningen utgår från den kostnad för nedskräpning som kommunen själv rapporterat in. Naturvårdsverket kvalitetsgranskar och justerar vid behov. 
  2. En förväntad kostnad tas sedan fram utifrån en bedömningsmodell som bygger på olika bakgrundsfaktorer, exempelvis folkmängd, befolkningstäthet, turismen och andra faktorer som kan påverka kommunens kostnader för nedskräpning.
  3. Därefter jämförs respektive kommuns inrapporterade kostnad mot den förväntade kostnaden och justeras utifrån Naturvårdsverkets bedömning.  
  4. Sista steget är att räkna ut den andel av kommunernas kostnader som ska ersättas av engångsplastproducenterna. Detta räknas ut med hjälp av den nationella skräpmätning Håll Sverige Rent gjorde på uppdrag av Naturvårdsverket år 2023, och som kommer genomföras vartannat år framöver.  

SÅ MYCKET FÅR VARJE KOMMUN I ERSÄTTNING FÖR SKRÄPET – KLICKA HÄR 

Kostnaden kraftigt underskattad 

227 av Sveriges 290 kommuner rapporterade tillsammans in över 400 miljoner kronor i kostnader för nedskräpningen under 2022. Nu när den första utbetalningen ska ske har Naturvårdsverket gjort en annan bedömning än kommunerna, och meddelar att den förväntande kostnaden endast är drygt 300 miljoner. 

– Vi anser att kostnaden för skräpet redan är kraftigt underskattad. Naturvårdsverkets beräkningar speglar inte verkligheten för kommunerna och det resulterar i att producenterna inte belastas med den rättmätiga kostnaden, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent. 

Bedömningen resulterar också i att flera kommuner blir utan ersättning för skräpet.  

– Alla Sveriges invånare har rätt att bo i en ren kommun och ersättningen för att hantera nedskräpningen ska vara rättvis och baseras på verkliga kostnader, menar Johanna Ragnartz.  

Läs mer om Naturvårdsverkets uträkning på naturvårdsverket.se 

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Producenter ska bland annat bekosta städningen av plastförpackningar och fimpar. Foto: Håll Sverige Rent / Jonas Holmqvist
Producenter ska bland annat bekosta städningen av plastförpackningar och fimpar. Foto: Håll Sverige Rent / Jonas Holmqvist
Ladda ned bild

Om oss

Skräpet finns överallt – i staden, i naturen och i havet. Håll Sverige Rent arbetar för att förebygga och motverka nedskräpningen. Vi samlar kunskap, driver opinion och tar fram konkreta verktyg och lösningar för att stoppa skräpet.

Håll Sverige Rent är en ideell obunden stiftelse. Vi har 90-konto och är därmed en del av Svensk insamlingskontroll.

Facebook

Instagram

Följ Håll Sverige Rent

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Håll Sverige Rent

Skräpiga lustgastuber – höga kostnader för kommuner men producenterna kommer undan ansvar8.10.2024 08:10:00 CEST | Pressmeddelande

Försäljningen av lustgastuber har ökat i takt med att de blivit allt vanligare som berusningsmedel för ungdomar i Sverige. Denna utveckling har inte bara medfört farliga konsekvenser för ungdomars hälsa, det har även bidragit till ökad nedskräpning och utmaningar i avfallshantering av dessa produkter. Många kommuner redovisar höga kostnader för att hantera lustgastuberna, men trots att tuberna klassas som förpackningar kommer producenterna idag undan sitt ansvar.

Nu ska skräpet designas bort1.10.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Nedskräpning är ett av vår tids största samhällsproblem. Och trots att det är olagligt att skräpa ner i Sverige hittar vi skräp överallt - i havet, i städer, på höga bergstoppar och alla ställen där emellan. Mycket av skräpet är förpackningar från sånt vi äter och dricker. Nu lanserar Håll Sverige Rent och Näringslivets Producentansvar en guide som ska hjälpa producenter och förpackningsutvecklare att ta med nedskräpningsperspektivet redan i designfasen av förpackningar.

132 128 skräphjältar plockade 240 ton skräp i lördags – här var de flitigast25.9.2024 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

I lördags deltog 132 128 svenskar, gamla som unga, när hela Sverige plockade skräp tillsammans med Håll Sverige Rent på World Cleanup Day. Tillsammans samlades över 240 000 kilo skräp in. – Engagemanget under dagen var helt otroligt. Nu gäller det att hålla i resterande 364 dagar på året, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent. Här kan du se topplistor över landets flitigaste kommuner och län samt var det plockades mest skräp.

Den skräpiga baksidan av hummerfisket23.9.2024 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

I dag, den 23 september, går årets hummerfiskepremiär av stapeln och många fritidsfiskare ger sig ut längs svenska väst- och bohuskusten i jakt på havets läckerhet. Men den skräpiga baksidan av hummerfisket är att det förloras nästan 4 000 hummertinor varje år. De blir kvar i havet och fortsätter fånga fisk och skaldjur i flera år – helt i onödan. Men det finns knep som minskar risken för att förlora en hummertina.

Hur skräpar vi ner? Skräpbarometern avslöjar svenskarnas beteenden och åsikter20.9.2024 07:30:00 CEST | Pressmeddelande

7 av 10 svenskar tycker att skräp är ett stort problem och hela 97 % av svenska folket tycker att skräpet behöver minska. Det visar Håll Sverige Rents årliga Skräpbarometer där allmänhetens inställning till nedskräpning har undersökts. Snusare är de som i högst grad erkänner nedskräpning och rekordmånga, 6 av 10, uppger att de plockat skräp efter andra det senaste året.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye