Ny forskning: Därför är det svårare för äldre att lära sig nytt
Våra hjärnor förändras när vi blir äldre – och kopplingen mellan olika delar av hjärnan fungerar sämre. Det förklarar varför det är svårare för äldre att lära sig nya saker, konstaterar Pernilla Andersson i sin avhandling i psykologi vid Örebro universitet.
Våra hjärnor hjälper oss att glömma kunskap vi inte behöver. Det lämnar plats för nyare och mer relevant information som vi har större nytta av. När vi blir äldre avtar den förmågan och gammal information kan i stället ”störa” vårt arbetsminne när vi försöker lära oss nya saker. Det är en form av minnesstörning som kallas för proaktiv interferens.
Pernilla Andersson är forskare i kognitiv neurovetenskap vid Örebro universitet och har i sin avhandling studerat vad som händer med hjärnans struktur och funktion vid en sådan minnesstörning.
Resultatet visar att äldre personer med minnesstörningar har sämre kommunikation mellan olika regioner i hjärnan. De tenderar även att ha lägre kvalitet på de fibrer som kopplar ihop de olika hjärnregionerna.
– De här kopplingarna är viktiga för att olika hjärnregioner ska kunna kommunicera med varandra. När kvaliteten är lägre kan det påverka hur effektiv och snabb kommunikationen är, säger Pernilla Andersson.
Förändringar i hippocampus
Hennes forskning visar också att förändringar i hippocampus, en hjärnregion som är central för minnet, verkar spela en stor roll för hur väl vi kan hantera minnesstörningar som äldre.
– När hippocampus krymper ökar risken för proaktiv interferens i äldre ålder. Hippocampus spelar en viktig roll när det handlar om att notera i vilket sammanhang en viss information eller händelse sker i.
Det här är viktiga pusselbitar till forskningen om varför vårt minne blir sämre när vi åldras – och varför det är svårare för äldre att lära sig nya saker.
Än så länge finns det inga konkreta råd för hur man minskar risken att drabbas av minnesstörningar och försämrat arbetsminne som äldre.
– Det är ett område som än så länge är ganska outforskat. Det finns en studie som visar att mindfulness kan ha positiv effekt på förmågan att kontrollera proaktiv interferens. Men det behövs väldigt mycket mer forskning när det gäller åldrande.
Mer forskning behövs
Vad som avgör om man drabbas av försämrad minnesförmåga som äldre är inte helt känt ännu.
– Det finns en stor variation när det gäller kognitivt åldrande, där vi ser att vissa fortsätter att prestera som om de vore yngre. Det är ett område som jag gärna skulle fortsätta forska om, säger Pernilla Andersson.
Fakta: Proaktiv interferens är en form av minnesstörning som innebär att äldre information stör förmågan att komma ihåg och lära sig ny och relevant information. Äldre personer har ofta en nedsatt förmåga att kontrollera denna störning, vilket leder till ett sämre arbetsminne.
Här hittar du avhandlingen Age-differential effects on indices of brain structure and function associated with proactive interference control in working memory.
Nyckelord
Kontakter
Kontakt: pernilla.andersson@oru.se, 0720 15 05 09
Anna LorentzonKommunikatör
Tel:019 302118Tel:0737 621943anna.lorentzon@oru.seBilder
Länkar
Om oss
Örebro universitet är ett bredduniversitet med starka professionsutbildningar och forskning som spänner över 36 ämnen inom alla vetenskapliga fält. Vi har 15 000 studenter, 85 utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå och ett stort utbud av fristående kurser. Örebro universitet har samlat spetskompetens inom tre profilområden: AI och robotik, Mat och hälsa och Föroreningar och samhälle.
Följ Örebro universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Örebro universitet
Ny forskning om hur restaurangbranschen kan locka fler21.11.2024 11:16:18 CET | Pressmeddelande
– Målet är inte att få mer dricks eller att ge restaurangen ett bättre omdöme. De vill snarare påverka gästens smak och konsumtion, säger Kajsa Hult. Hennes doktorsavhandling vid Örebro universitet handlar om serveringspersonal - deras drivkrafter och vad som kan locka fler att jobba i restaurangbranschen.
Ny hjärtmodell av mänskliga celler ska förklara uppkomsten av hjärtsjukdomar18.11.2024 09:15:02 CET | Pressmeddelande
Forskare vid Örebro universitet har skapat en modell av ett hjärta med hjälp av mänskliga celler. Målet är att förstå vad som orsakar hjärt- och kärlsjukdomar, och varför infektioner kan öka risken att drabbas av dem. – I första studien ska vi undersöka blod från influensapatienter som sökt akutvård, säger forskaren Geena Paramel.
Nödvändigt med specialistutbildning för socionomer14.11.2024 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Socionomutbildningen behöver förstärkas med vidareutbildningar på avancerad nivå. Det är slutsatsen i en rapport som nu överlämnas till socialtjänstministern och utbildningsministern. – Det krävs en utveckling av specialistkompetenser inom området för att möta dagens samhällsutmaningar, säger Alexandru Panican, professor i socialt arbete vid Örebro universitet och medförfattare till rapporten.
Studie visar för första gången att avföringsprover mäter tarmbakterier tillförlitligt13.11.2024 07:36:39 CET | Pressmeddelande
– Vi har för första gången visat att enklare avföringsprover är en bra spegel av hur det ser ut inne i tjocktarmen, säger Julia Rode, forskare i medicin vid Örebro universitet Studien visar också att topsning ger samma tillförlitliga resultat som prover på avföringen.
Två kandidater återstår till posten som rektor vid Örebro universitet12.11.2024 12:00:14 CET | Pressmeddelande
I januari ska Örebro universitets nya rektor utses. Nu är det klart vilka två kandidater som har gått vidare i processen. Det är professorerna Anna-Karin Andershed, Örebro universitet, och Åke Ingerman, Göteborgs universitet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum