Ny forskning: Därför är det svårare för äldre att lära sig nytt
14.10.2024 09:09:32 CEST | Örebro universitet | Pressmeddelande
Våra hjärnor förändras när vi blir äldre – och kopplingen mellan olika delar av hjärnan fungerar sämre. Det förklarar varför det är svårare för äldre att lära sig nya saker, konstaterar Pernilla Andersson i sin avhandling i psykologi vid Örebro universitet.

Våra hjärnor hjälper oss att glömma kunskap vi inte behöver. Det lämnar plats för nyare och mer relevant information som vi har större nytta av. När vi blir äldre avtar den förmågan och gammal information kan i stället ”störa” vårt arbetsminne när vi försöker lära oss nya saker. Det är en form av minnesstörning som kallas för proaktiv interferens.
Pernilla Andersson är forskare i kognitiv neurovetenskap vid Örebro universitet och har i sin avhandling studerat vad som händer med hjärnans struktur och funktion vid en sådan minnesstörning.
Resultatet visar att äldre personer med minnesstörningar har sämre kommunikation mellan olika regioner i hjärnan. De tenderar även att ha lägre kvalitet på de fibrer som kopplar ihop de olika hjärnregionerna.
– De här kopplingarna är viktiga för att olika hjärnregioner ska kunna kommunicera med varandra. När kvaliteten är lägre kan det påverka hur effektiv och snabb kommunikationen är, säger Pernilla Andersson.
Förändringar i hippocampus
Hennes forskning visar också att förändringar i hippocampus, en hjärnregion som är central för minnet, verkar spela en stor roll för hur väl vi kan hantera minnesstörningar som äldre.
– När hippocampus krymper ökar risken för proaktiv interferens i äldre ålder. Hippocampus spelar en viktig roll när det handlar om att notera i vilket sammanhang en viss information eller händelse sker i.
Det här är viktiga pusselbitar till forskningen om varför vårt minne blir sämre när vi åldras – och varför det är svårare för äldre att lära sig nya saker.
Än så länge finns det inga konkreta råd för hur man minskar risken att drabbas av minnesstörningar och försämrat arbetsminne som äldre.
– Det är ett område som än så länge är ganska outforskat. Det finns en studie som visar att mindfulness kan ha positiv effekt på förmågan att kontrollera proaktiv interferens. Men det behövs väldigt mycket mer forskning när det gäller åldrande.
Mer forskning behövs
Vad som avgör om man drabbas av försämrad minnesförmåga som äldre är inte helt känt ännu.
– Det finns en stor variation när det gäller kognitivt åldrande, där vi ser att vissa fortsätter att prestera som om de vore yngre. Det är ett område som jag gärna skulle fortsätta forska om, säger Pernilla Andersson.
Fakta: Proaktiv interferens är en form av minnesstörning som innebär att äldre information stör förmågan att komma ihåg och lära sig ny och relevant information. Äldre personer har ofta en nedsatt förmåga att kontrollera denna störning, vilket leder till ett sämre arbetsminne.
Här hittar du avhandlingen Age-differential effects on indices of brain structure and function associated with proactive interference control in working memory.
Nyckelord
Kontakter
Kontakt: pernilla.andersson@oru.se, 0720 15 05 09
Anna LorentzonKommunikatör
Tel:019 302118Tel:0737 621943anna.lorentzon@oru.seBilder

Länkar
Om oss
Örebro universitet är ett bredduniversitet med starka professionsutbildningar och forskning som spänner över 36 ämnen inom alla vetenskapliga fält. Vi har 15 000 studenter, 85 utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå och ett stort utbud av fristående kurser. Örebro universitet har samlat spetskompetens inom tre profilområden: AI och robotik, Mat och hälsa och Föroreningar och samhälle.
Följ Örebro universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Örebro universitet
En rask långpromenad i veckan minskar risken för sarkopen obesitas24.2.2026 08:40:55 CET | Pressmeddelande
Äldre personer som är fysiskt aktiva har betydligt lägre risk att drabbas av sarkopen obesitas – en kombination av fetma och svaga muskler. Det visar ny forskning från Örebro universitet. Resultaten pekar på att även måttlig rörelse kan göra stor skillnad.
”Vi kan inte fortsätta som vi gjort hittills”23.2.2026 08:46:32 CET | Pressmeddelande
Naturresurser som luft, vatten och mark har länge setts som självklara och obegränsade. – Vi kan inte fortsätta som vi gjort hittills. Vi måste tänka om kring hur vi använder naturresurser i företagande, säger Örebroprofessor Frans Prenkert. I en vetenskaplig artikel beskriver han hur naturresurser måste behandlas mer som man behandlar maskiner, teknik och personal i ekonomiska sammanhang.
Blodprov kan avslöja risk för tarmsjukdom – långt innan man blir sjuk20.2.2026 08:49:14 CET | Pressmeddelande
Forskare vid Örebro universitet har hittat spår i blodet som kan visa vem som senare i livet riskerar att utveckla ulcerös kolit – en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Det handlar om spår som kan finnas många år innan de första symtomen märks.
AI och övervakning bidrar till attacker på civila17.2.2026 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Massövervakning, AI-system och insamling av personuppgifter väcker nya frågor för internationell rätt i en tid av konflikter. Örebroforskaren Mais Qandeel har undersökt hur tekniken används i Israels krig i Gaza och om den strider mot mänskliga rättigheter och ”krigets lagar”.
Formen kan avgöra hur probiotika hjälper hjärnan16.2.2026 08:01:38 CET | Pressmeddelande
Hur du får i dig probiotika kan avgöra effekten på hjärnan. En studie från Örebro universitet visar på nya möjligheter till individuell anpassning, beroende på om det viktigaste är att till exempel förbättra minnet eller om det är viktigare att minska nedstämdhet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum