Ny granskning av elbilsindustrin avslöjar brister i förhindrandet av männsikorättskränkningar i leverantörskedjor.

I rapporten Recharge for Rights: Ranking the Human Rights Due Diligence Reporting of Leading Electric Vehicle Makers, har Amnesty gjort en omfattande bedömning av 13 stora elfordonstillverkares policyer och egna rapporter om metoder de använder i sitt due diligence arbete, dvs ansvaret att identifiera, förebygga, mildra och redovisa företagets risker och negativa påverkan på mänskliga rättigheter i hela leverantörskedjan. Med hjälp av kriteriter, baserade på internationella standarder, har vi utvärderat och poängsatt respektive företag och sedan gjort en rangordning utifrån detta. Granskningen visar huruvida dessa elfordonsföretag lever upp till eller misslyckas att följa sina människorättsförpliktelser.

Då den globala efterfrågan på batterimineraler ökar kraftigt uppmanar rapporten elfordonstillverkarna att identifiera och minska riskerna för människorättskränkningar i sina leverantörskedjor. Det handlar om att till exempel bidra till eller orsaka tvångsvräkningar, hälsoskador från miljöföroreningar och kränkningar av urfolks rättigheter i länder där mineraler utvinns, till exempel Demokratiska republiken Kongo och Filippinerna.

- Den enorma efterfrågan på de metaller som behövs för att tillverka batterier till elfordon sätter en enorm press på de samhällen som påverkas av gruvdriften. Människorättskränkningar i samband med utvinning av mineraler för energiomställningen är alarmerande och genomgripande, och industrins svar är mycket bristfälligt. Lokalsamhällen drabbas av tvångsvräkningar, hälsoproblem orsakade av föroreningar och svårigheter att få tillgång till vatten. I takt med att efterfrågan på elfordon ökar måste tillverkarna se till att mänskliga rättigheter respekteras, säger Amnesty Internationals generalsekreterare Agnès Callamard.

Tydliga brister i BYD, Hyundai och Mitsubishis arbete med mänskliga rättigheter
Amnestys rangordning, som har en poängskala på max 90 poäng, bedömer företagens prestationer utifrån kriterier som engagemang i policyer för mänskliga rättigheter, riskidentifieringsprocesser, kartläggning av leverantörskedjan, rapportering samt att avhjälpa de risker eller problem som identifieras, inklusive gottgörelse. 

Inget av bolagen fick högre poäng än 51 i Amnestys granskning. Längst ner på listan hamnade kinesiska BYD, som fick ett uselt betyg på 11/90. Det tyska företaget Mercedes-Benz fick högst poäng med 51/90.

-Även om vissa framsteg har gjorts är resultaten överlag en stor besvikelse. BYD, ett av de största och snabbast växande elfordonsföretagen, hamnade längst ner i vår lista. Företagets redovisning visar på en allvarlig brist på transparens när det gäller mänskliga rättigheter i leverantörskedjorna för batterier, säger Agnès Callamard.

- Andra företag i botten av listan, som Hyundai och Mitsubishi, saknade fördjupad information om deras arbete med sitt  due diligence arbete för mänskliga rättigheter. De åtaganden som dessa företag rapporterar om är ofta vaga och ger få bevis på meningsfulla åtgärder, vilket visar att de har en lång väg att gå för att uppfylla internationella standarder, säger Agnès Callamard.

Även om företag som Renault och General Motors har uttalade åtaganden gällande sitt due diligence åtagande och rankas högre än några av de företag som får lägst poäng, har de fortfarande lagt fram begränsade bevis på att de fullt ut integrerar dessa åtaganden i sin verksamhet i hela leverantörskedjan. Detta inkluderar begränsad information om sina riskbedömningar, engagemang gentemot intressenter och brist på transparens när det gäller leverantörskedjan.

- Bristen på transparens i leverantörskedjan som dessa företag uppvisar är ett allvarligt problem med tanke på sannolikheten att de köper in batterier som tillverkats med mineraler som kobolt eller nickel som utvunnits under förhållanden som kan kränka människors mänskliga rättigheter, säger Agnès Callamard.

Konsekvenser för urfolk
Även om en snabb övergång från fossilbränsledrivna fordon till elfordon är absolut nödvändig för att påskynda utfasningen av fossila bränslen och bidra till att bromsa den globala temperaturökningen, har den en dold kostnad.

- Gruvdrift för att få fram mineraler som används i elfordon kan innebära enorma risker för människor och miljö. Amnestys tidigare utredningar har visat hur industriell koboltutvinning kan kopplas till tvångsvräkningar i Demokratiska republiken Kongo. Det är därför av största vikt att elfordonsföretagen använder sitt enorma inflytande, i egenskap av globala inköpare av mineraler, för att påverka gruvföretag och andra leverantörer längre ned i leveranskedjan att minska risker för människorättskränkningar, säger Agnès Callamard.

När det gäller information om kartläggning av leverantörskedjan fick företag som BYD, Geely Auto, Hyundai, General Motors och Mitsubishi Motors lägst poäng, eftersom de inte lämnade någon detaljerad information om sina leverantörskedjor. BYD avslöjar inte heller namnen på smältverk, raffinaderier eller gruvor. Geely Auto angav endast allmänna uppgifter om var deras mineraler kommer ifrån utan att specificera platser för mineralutvinning.

Hyundai och Mitsubishi Motors uppvisade en liknande brist på transparens. De delade inga bevis för att de utför omfattande kartläggning av leverantörskedjan eller identifiering av gruvområden för kobolt, koppar, litium och nickel, vilket gör det svårt för intressenter att verifiera hur dessa verksamheter påverkar närliggande samhällen.

Vägen framåt
Alla företag, inklusive de som är involverade i leveranskedjan för elfordonsbatterier, har ett ansvar att respektera alla mänskliga rättigheter var de än bedriver sin verksamhet. För att fullgöra sitt ansvar att respektera de mänskliga rättigheterna, som beskrivs i FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP), måste företagen genomföra en due diligence-process för mänskliga rättigheter för att identifiera, förebygga, mildra och redovisa hur de hanterar negativ påverkan på mänskliga rättigheter som de kan orsaka, bidra till eller vara direkt kopplade till genom sin verksamhet, sina produkter eller tjänster.

Även om en del av de företag som Amnesty granskat i den här rapporten, har vidtagit positiva åtgärder för att leva upp till sitt ansvar för mänskliga rättigheter och anpassat sina företagspolicyer till internationella normer för mänskliga rättigheter, behöver mycket mer göras. BMW, Ford, Mercedes-Benz, Stellantis, Tesla och VW Group hörde till dem som fick högst poäng, men de kan fortfarande göra mer för att visa hur de faktiskt implementerar sina policyer i praktiken genom att addressa människorättsrisker och säkerställa juridisk prövning och gottgörelse för berörda personer.

- I takt med att den globala omställningen till elfordon tar fart och driver på den globala konkurrensen , vilket möjliggör enorma vinster för bolagen, så uppmanar Amnesty alla bilstillverkare att stärka sina due diligence-insatser och anpassa dem till internationella människorättsnormer. Vi uppmanar också regeringar att stärka sin egen due diligence-lagstiftning gällande företags ansvar för mänskliga rättigheter, säger Agnès Callamard.

- De som ligger efter i sitt due diligence arbete måste arbeta ännu hårdare och snabbare för att visa att mänskliga rättigheter inte bara är en fras som de slänger sig med, utan en fråga som de tar på största allvar. Det är dags att växla upp och se till att elfordon inte lämnar efter sig ett arv av människorättskränkningar. Istället måste branschen driva på för en rättvis framtid som inte lämnar någon utanför, säger Agnès Callamard.


Om granskningen: 

• De företag som granskats och bedömts i den här rapporten är följande. (med poäng inom parentes): BYD (11), Mitsubishi (13), Hyundai (21), Geely Auto (22), Nissan (22), Renault (27), General Motors (32), Ford (41), BMW (41), VW Group (41), Stellantis (42), Tesla (49) och Mercedes-Benz (51).    

• Bolagen har sina huvudkontor i Kina (BYD, Geely Auto), Frankrike (Renault), Tyskland (BMW, Mercedes-Benz, VW Group), Japan (Mitsubishi, Nissan), Nederländerna (Stellantis), Sydkorea (Hyundai) och USA (Ford, General Motors, Tesla).  

• Företagen bedömdes utifrån kriterier som bygger på internationellt erkända ramverk, däribland FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP), OECD:s riktlinjer för multinationella företag och OECD:s riktlinjer för ansvarsfullt företagande (Due Diligence Guidance for Responsible Business Conduct).  

• Företagen har bedömts utifrån följande kriterier: Policy och åtaganden för mänskliga rättigheter; åtagande för due diligence i leverantörskedjan; jämställdhetsperspektiv och inkludering i due diligence; engagemang gentemot intressenter; åtagande för att respektera urfolks rättigheter; riskidentifieringsprocess; omfattande kartläggning av leverantörskedjan och identifiering av gruvområden; användning av olika informationskällor; riskreducerande åtgärder; inflytande över leverantörer; ansvarsfullt avbrytande; spårning och utvärdering av due diligence-aktiviteter; offentlig rapportering om due diligence; beskrivning av åtgärder för att avhjälpa de risker eller problem som identifieras; klagomålsmekanism på operativ nivå. 

• Amnestys bedömning baseras på företagets offentligt tillgängliga rapporter, policyer och anmälningar. Alla företag som nämns i rapporten gavs före publiceringen möjlighet att bemöta slutsatserna och lägga fram ytterligare offentligt tillgängliga bevis. Denna bedömning omfattar inte alla åtgärder som företagen kan vidta, eftersom den endast bygger på offentligt tillgänglig information som företagen själva har lämnat i sina offentliga redovisningar och som de har uppmärksammat i sina svar på Amnestys förfrågningar. Rapporten utvärderar kvaliteten och detaljerna i företagens policyer och rapportering om hur de säger att de genomför due diligence för mänskliga rättigheter. Däremot försöker den inte bedöma den faktiska effektiviteten i företagens arbete.   

• Amnesty uppmanar regeringar att införa och tillämpa obligatorisk lagstiftning om due diligence avseende mänskliga rättigheter och miljö som omfattar företagens globala verksamhet och leveranskedjor, säkerställa tillgång till juridisk prövning och gottgörelse för människorättskränkniingar som är kopplade till effekterna av elbilstillverkarnas globala verksamhet, kräva att företagen genomför miljöskyddsåtgärder och rehabiliteringsplaner, säkerställa skydd för arbetstagarnas rättigheter samt vidta åtgärder för att ta itu med de luckor och misslyckanden som identifierats i Amnestys rapport och offentligt redovisa åtgärder som vidtagits för att minska risker för människorättkränkningar i leveranskedjan för batterimineraler.