Närhet till personal och ökat självbestämmande får äldre att vilja flytta till särskilt boende

Avhandlingen visar att äldre som vill flytta till ett särskilt boende ofta har flera funktionsnedsättningar – fysiska, kognitiva och känslomässiga – vilket skapar svårigheter i deras dagliga liv.

– Det stöd de får från hemtjänst och anhöriga räcker ofta inte till för att möta deras upplevda behov. De äldre upplever att andra har tagit över deras liv, deras hem och vardagsrutin och att de befinner sig i en beroendeställning, vilket leder till en ohållbar hemsituation och behovet av att vilja flytta uppstår, säger Lisa Spang.

Hon har intervjuat äldre som är sjuka, men utan demensdiagnos. Just den gruppen förväntas i större utsträckning ta emot vård och omsorg hemma. Hon har också intervjuat anhöriga och analyserat 160 beviljade beslut om flytt till äldreboende.

Resultaten visar att äldre och deras anhöriga såg särskilt boende som det enda alternativet, eftersom det för närvarande är den enda boendeformen med personal dygnet runt.

– Det finns stora variationer i de äldres behov. Vissa var relativt självständiga, men kände sig otrygga eller oroliga hemma, medan andra ansökte på grund av påverkan från anhöriga som inte längre orkade hantera den äldres behov.

Faktorer som påverkar beslutet

Åtta återkommande aspekter i det dagliga livet påverkar äldres beslut att ansöka om att flytta till ett särskilt boende. Dessa är: svårigheter att utföra vardagliga aktiviteter, beroendeställning i sitt dagliga liv, brist på social samhörighet, nedstämdhet, påverkan från anhöriga, avsaknad av närhet till vårdpersonal och livsförändrande händelser, såsom stroke eller tumör.

– Denna komplexitet visar att särskilt boende uppfattas som en lösning på många olika typer av problem, trots att det främst är tänkt för dem med omfattande vård- och omsorgsbehov, säger Lisa Spang.

Utvecklingsbehov inom äldreomsorgen

Att bo kvar och åldras hemma är en samhällsnorm, inte bara i Sverige utan även internationellt. Som ett resultat av detta är platser på äldreboenden begränsade, samtidigt som antalet äldre i samhället ökar – en utveckling som beräknas fortsätta i framtiden.

– Vi behöver förbättra tillgänglig information om olika boendealternativ och den vård de erbjuder. Det finns även behov av att se över boendeformerna och eventuellt skapa ytterligare en som erbjuder närhet till personal som arbetar med schemalagda besök, men som också snabbt kan vara tillgängliga vid akuta situationer, säger Lisa Spang.

Hon ser också ett behov av att hemtjänsten utvecklas mot ett mer klientcentrerat arbetssätt för att minska känslan av beroendeställning hos de äldre.

– Genom att förbättra både boendeformer och hemtjänstens arbetssätt kan samhället bättre möta de äldre personernas behov och därigenom minska trycket på särskilda boenden.