Hot och våld mot anställda inom staten riskerar rättssäkert beslutsfattande

Undersökningen är baserad på drygt 22 000 svar från Fackförbundet STs medlemmar som arbetar inom stat och bolag, och utfördes under april 2024. Den visar att förekomsten av hot och våld fortsätter att öka på medlemmarnas arbetsplatser.

- Staten måste bli bättre på att skydda medarbetarna. Rättssäkerheten måste försvaras. För en bättre kontroll krävs bland annat ett sammanhållet rapporteringssystem hos myndigheterna för detta. Det saknas idag. Staten har inte hängt med i utvecklingen på det här området, och det drabbar både våra medlemmar och allmänheten, säger Britta Lejon, förbundsordförande för Fackförbundet ST.

Det är långtifrån bara anställda inom rättskedjan (Polisen, domstolarna, Kriminalvården och Sis) som drabbas av hot, våld, och trakasserier. Även handläggare på Försäkringskassan, Skatteverket, Arbetsförmedlingen och Kronofogden vittnar om att våldet och hoten blir ett allt större problem. Det förekommer också på lärosäten, där lärare blir utsatta av studenter och forskare ansatta för att de är en del av den offentliga debatten. Även de som jobbar i tågtrafiken utsätts, i synnerhet under ensamarbete.

Rättssäkerheten hotad

Hoten och våldet ökar risken för så kallad otillåten påverkan, där anställda på statligt uppdrag får svårare att bedriva en rättssäker myndighetsutövning. Undersökningen visar att av de som fattar myndighetsbeslut uppger fem procent att de anpassat ett beslut för att minska risken för att bli utsatt. En procent uppger att de ändrat ett beslut efter påtryckningar.

- Våra myndigheter behöver kunna hantera en större hotnivå i dag, det gäller inte bara på ett högre nationellt plan, utan också i relation till enskilda medborgare. Våra medlemmar vittnar om att det i dag sker betydande försök till påverkan på beslutsfattandet, säger Britta Lejon.

Distansarbete mer positivt

En anmärkningsvärd attitydförändring i årets undersökning är synen på distansarbete. I Fackförbundet STs undersökning från 2020 uppgav 21 procent av de svarande att de inte såg några problem alls med distansarbete. En siffra som nu fyra år senare har stigit till 41 procent, där kvinnor mer än män uppskattar att kunna jobba på distans.

- Det har uppenbarligen skett en attitydförändring där distansarbete ses som en mer naturlig del av vardagen för tjänstepersoner i statsförvaltningen, för de som kan arbeta så. Nu när många kan välja om de vill arbeta på distans verkar många hittat en balans som ses som oproblematisk. Samtidigt känner yngre, 18–29 år, ett större behov av kollegor och vägledning. Det får vi inte glömma bort. Alla kan och vill inte jobba på distans, säger Martina Cras, utredare på Fackförbundet ST och en av författarna till rapporten.

Fortsatt hög nivå av stress och arbetsbelastning

Undersökningen visar att anställda på statligt uppdrag har både högre stress- och arbetsbelastningsnivå än anställda i andra sektorer. 7 av 10 uppger att de ofta känner sig stressade över sitt arbete. Kvinnor generellt i högre utsträckning än män. Dessa siffror har tyvärr inte förbättrats sedan STs förra mätning 2022.

- De som redan känner stress arbetar också ofta övertid och uppger att de inte kan vara sjuka tills de är friska på grund av stress över den egna arbetssituationen. Som ett brev på posten är de mer missnöjda än andra och de funderar i högre grad på att lämna sina jobb just på grund av stress. Stress är en viktig och central arbetsmiljöfråga som vi behöver ta på allvar, säger Martina Cras.

Av undersökningen framgår också att stress, hög arbetsbelastning och snabba förändringar får anställda inom statlig verksamhet att tvivla på om de orkar jobba fram till pension. Hela 23 procent bedömer att de inte kommer orka det och den främsta orsaken som anges är stress.