
Sverige har inte gjort hemläxan till FN-mötet om biologisk mångfald
Vid FN-mötet om biologisk mångfald i Colombia (COP 16) ska världens länder återkoppla vad de ska göra för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030. Inför denna träff ska länderna ha lämnat in sina nationella handlingsplaner. Sveriges plan är en av många som saknas.

– Det är hög tid för Sverige att fullfölja sina åtaganden och skydda mer natur. Vi måste även återskapa mer natur, det vill säga restaurera enligt nya EU-lagen. Människan behöver naturen på så många sätt – för att trygga livsmedelsproduktion, klimatanpassa våra samhällen, förbättra folkhälsan och säkra andra viktiga ekosystemtjänster, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.
Nu har två år gått sedan Montreal-mötet och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari ska återigen åka på FN-möte (Convention on Biological Diversity CBD), denna gång i Cali i Colombia. Hon deltar under den andra veckan, i slutet av oktober, då många av världens miljöministrar kommer att vara där. Men hon har inte med sig någon nationell handlingsplan för Sverige. Trots att den skulle varit inlämnad innan mötet.
När hon deltog i förra FN-mötet i Montreal för två år sedan, var hon med och klubbade det nya ramverket. Det var slutet på fyra år av tuffa förhandlingar som ledde till det så kallade Kunming-Montreal ramverketsom antogs av 196 länder, med målet att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030.
– Mötet i Colombia måste visa på politiskt ledarskap för att påskynda arbetet och se till att alla länder uppfyller sina åtaganden. Annars når vi ingenstans. En välmående natur är kritisk för vår framtid. Det finns ingen tid att spilla – det är endast sex år kvar till 2030! säger Åsa Ranung, policyexpert biologisk mångfald på WWF.
Årets möte i Colombia är det första mötet efter att det nya ramverket kom på plats och ett kritiskt tillfälle att sätta ljuset på genomförandet. En central fråga är att säkra finansiering för att möjliggöra genomförande, inte minst till utvecklingsländer. För att säkerställa uppföljning av att de uppsatta målen nås ska man även färdigställa en uppföljningsmekanism som beskriver hur länder bör följa upp och återrapportera det nationella genomförandet.
Det globala ramverket som antogs i Montreal innehåller fyra tillståndsmål som ska uppnås till 2050 och 23 åtgärdsmål som ska nås till 2030.
Ett av målen handlar om att skydda 30 procent av världens land, vatten och hav till 2030. Det finns även mål med krav på åtgärder för att bevara arter och stoppa artutrotningen. Ett annat handlar om att 30 procent av alla skadade ekosystem ska restaureras.
Målen vänder sig också till de olika ekonomiska sektorerna, efterlyser ett hållbart nyttjande av naturresurser och uppmanar till en hållbar produktion och konsumtion.
Planen inkluderar även mål om att öka de ekonomiska resurserna för naturen och att de rika länderna ska stötta utvecklingsländerna med resurser för att bevara den biologiska mångfalden, liksom åtaganden om att stoppa eller styra om subventioner som är skadliga för den biologiska mångfalden.
Det finns även mål om att säkerställa jämställdhet vid genomförandet, tydliga formuleringar kring mänskliga rättigheter och urfolks rättigheter, och om att säkra fullt och effektivt deltagande i genomförandet.
FAKTA: Vad är CBD?
Konvention om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity, CBD) är en av tre Rio-konventioner som beslutades på FN:s konferens om miljö och utveckling, Earth Summit, i Rio de Janeiro, Brasilien 1992. De andra två Rio-konventionerna är FN:s konventioner om klimatförändring (UNFCCC) och bekämpning av ökenspridning (UNCCD).
Konventionen om biologisk mångfald har tre övergripande mål:
- att den biologiska mångfalden ska bevaras,
- används på ett hållbart sätt,
- och att vinster av användning av genetiska resurser fördelas rättvist.
Alla länder som har undertecknat och ratificerat konventionen, idag 196, har åtagit sig att arbeta för att uppnå konventionens mål. COP står för Conference of the Parties (partsmöte) och siffran står helt enkelt för antalet gånger parterna till konvention har samlats.
Läs mer om COP16:WWF’s key expectations for COP16 i rapporten Changing course to halt and reverse biodiversity loss by 2030WWF COP16 webbsida
Har du frågor, kontakta:
Åsa Ranung, policyexpert biologisk mångfald WWF, asa.ranung@wwf.se, tel 0706-699290
Nina Schmieder, pressekreterare WWF, nina.schmieder@wwf.se, tel 073-5862622
Vill du intervjua WWFs generalsekreterare Gustaf Lind eller Ankin Ljungman, policyrådgivare för WWF Int. som är på plats på COP 16 i Colombia, kontakta Nina Schmieder.
Världsnaturfonden WWF är med sina sex miljoner supportrar en av världens ledande ideella natur- och miljöorganisationer. Vi arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer - genom att bevara den biologiska mångfalden, använda förnybara naturresurser på ett hållbart sätt samt minska föroreningar och ohållbar konsumtion.
Följ WWF
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från WWF
WWF: Vargen är i fara med ett referensvärde på 170 individer14.3.2025 10:46:55 CET | Pressmeddelande
Naturvårdsverket svarade idag på regeringens uppdrag hur man ska upprätthålla gynnsam bevarandestatus med ett nytt referensvärde på 170 vargar i Sverige. Det är nästan en halvering mot de 300 individer som gäller i dag. WWF menar att en sådan sänkning kan äventyra vargens överlevnad.
Ny rapport: Här hamnar den svenska strömmingen13.3.2025 06:00:00 CET | Pressmeddelande
Merparten av den strömming som fiskas av svenska fiskare i Östersjön går till olika former av djurfoder, främst som fiskolja och fiskmjöl för odling av fisk. För att säkra mer hållbara val för konsumenten behövs en ökad spårbarhet av var strömmingen tar vägen efter fångst. Det visas i en ny rapport från RISE, framtagen på uppdrag av WWF.
Klimatbarometern 2025: Stor oro för kommande generationer27.2.2025 06:00:00 CET | Pressmeddelande
Sju av tio svenskar är oroliga för att klimatförändringarna ska påverka kommande generationer. Och lika många tycker att regeringen borde göra mer för att både begränsa klimatförändringarna och bevara och skydda natur i Sverige. En åtgärd som svenskarna vill se för att främja klimatomställningen, både i städer och på landsbygd, är bättre kollektivtrafik. Det framkommer i WWFs Klimatbarometer 2025, som baserar sig på 2000 intervjuer under februari månad.
WWF om lodjursjakten: satsa på förebyggande arbete istället20.2.2025 15:43:45 CET | Pressmeddelande
Den 1 mars startar årets licensjakt på lodjur, en art som är fridlyst och klassad som sårbar i Sverige. 87 individer kommer att få fällas under årets jakt. WWF efterfrågar dock större satsningar på förebyggande arbete och full kompensation för skador på tamdjur.
WWF uppmanar länder att enas om finansiering på FN-mötet om biologisk mångfald18.2.2025 06:00:00 CET | Pressmeddelande
Om de länder som är med på FN:s konferens om biologisk mångfald (COP16.2) 25-27 februari i Rom inte kan komma överens om finansiering, blir det ett stort bakslag för naturen. I så fall riskerar genomförandet av det globala ramverket för biologisk mångfald att tappa fart.