Världsnaturfonden varnar i ny rapport: Vi har fem år på oss
Talltitans sång har varit ett vanligt inslag i våra skogar. Men dess lite försynta drill hörs allt mer sällan. Antalet talltitor har halverats i Sverige sedan 1970-talet. Och den knubbiga lilla fågeln är, tyvärr, i gott sällskap. Hundratals andra arter som är beroende av skogen räknas som hotade, framför allt av det moderna kalhyggesbruket.
Dalarna tillhör de län i Sverige som har flest antal hotade skogsarter: 246 stycken enligt SLU Artdatabanken. Mosippan, orkidén knärot, den vackra finken tallbit och fjärilen urskogsfly är några av arterna som riskerar att försvinna, om inget görs.
Att vi människor utsätter naturen för stark press, som driver på en eskalerande natur- och klimatkris, är smärtsamt tydligt i WWFs nya “Living Planet Report 2024”. Siffrorna i rapporten är svåra att ta till sig: Storleken på bestånden av vilda ryggradsdjur har minskat med i snitt 73 procent sedan 1970. Allra kraftigast är nedgången av populationer i floder, sjöar och andra sötvatten – 85 procent.
På samma sätt som kalhuggningen drabbar talltitan är förlusten av djurens naturliga livsmiljöer den främsta orsaken till att den biologiska mångfalden minskar globalt. Denna utveckling drivs framför allt av vår matproduktion, där det intensiva jordbruket är grunden för att över 80 procent av alla hotade fågel- och däggdjursarter på land riskerar att förlora sina livsmiljöer.
Och när ekosystemen skadas så minskar deras förmåga att förse oss människor med ren luft, rent vatten, maten vi äter och andra tjänster vi är beroende av.
Det är lätt att tappa hoppet av alla röda siffror och dystra budskap. Men då glömmer vi att det ännu går att vända utvecklingen – om vi agerar skyndsamt.
De närmsta fem åren är avgörande för vår framtid på jorden. Detta eftersom flera viktiga globala överenskommelser har 2030 som målår, till exempel att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald. De beslut som fattas fram till dess avgör om vi kan undvika oåterkalleliga och farliga brytpunkter i naturen, så kallade tipping points.
Förutom att utsläppen måste ner och avskogningen minska, behövs en rejäl omställning när det gäller maten. WWFs “Living Planet Report” visar på en rad lösningar. Det handlar om att ställa om till naturpositiv matproduktion – där målet är ett hållbart och motståndskraftigt livsmedelssystem som är bra för både människor och planeten. Det handlar om att äta mer ekologisk mat och mindre men bättre kött, såsom naturbeteskött. Här behöver också bönderna få skälig ersättning för de klimat- och naturnyttor som jordbruket kan leverera. Till exempel för att hålla naturbetesmarker – där många fjärilar, fåglar och olika växter trivs – öppna.
Sist men inte minst handlar det om att få bukt med att drygt en tredjedel av all mat som framställs i dag hamnar i soptunnan.
Att det går att vända skutan finns det flera exempel på. Till exempel att kapaciteten för förnybar energi har fördubblats globalt. Liksom att naturvårdsinsatser haft effekt för vissa arter, såsom bergsgorillan som är på uppgång tack vare förvaltning av skyddade områden och nära samarbete med lokalbefolkning.
I höst finns dessutom en gyllene chans för världens länder att öka takten för att vända kurvorna för planeten: vid FN-mötena om biologisk mångfald och klimat. Det är bara att hoppas att den svenska regeringen, trots förödande nedskärningar i naturvården här på hemmaplan, driver på för ambitiösa beslut internationellt.
För nu krävs enorma insatser. Vi har fem år på oss att vända utvecklingen. För att talltitan ska fortsätta sjunga i våra skogar. Och för vår egen framtid på jorden.
Gustaf Lind
Generalsekreterare Världsnaturfonden WWF
Bilder
Världsnaturfonden WWF är med sina sex miljoner supportrar en av världens ledande ideella natur- och miljöorganisationer. Vi arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer - genom att bevara den biologiska mångfalden, använda förnybara naturresurser på ett hållbart sätt samt minska föroreningar och ohållbar konsumtion.
Följ WWF
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från WWF
Nya mål kan få kommuninvånare att äta mer planetvänligt21.11.2024 07:01:02 CET | Pressmeddelande
Kommuner kan spela stor roll i omställningen till mer hållbar mat. Därför har WWF tagit fram mål för hållbar mat för kommunerna som omfattar både klimat, biologisk mångfald och matsvinn. Målen gäller både maten som serveras i kommunens egna verksamheter såsom skolor – och hur kommunen kan sporra alla invånare att äta mer hållbart.
Skogsbränderna i Sydamerika – akut läge för djur, natur och människor30.10.2024 06:00:00 CET | Pressmeddelande
Runt om i Sydamerika pågår nu en brandssäsong utan motstycke, där människor saknar dricksvatten, grödor förstörs och djur fastnar i lågorna. Hittills i år har över 100 000 bränder brutit ut, bara i brasilianska Amazonas – och situationen är akut.
Erik Hanssons “Upplevelser i Sveriges natur” får utmärkelsen Årets pandabok 202524.10.2024 16:11:46 CEST | Pressmeddelande
Boken hjälper oss att förverkliga äventyret i vår fantastiska svenska natur – och att hitta guldkornen, från norr till söder. Den visar också på betydelsen av att skydda vår sista vilda natur. Utmärkelsen för årets bästa naturskildring i WWFs anda går till författaren och journalisten Erik Hansson för boken “Upplevelser i Sveriges natur”.
Helena Röcklinsberg prisas för sitt arbete om djuretik24.10.2024 14:48:53 CEST | Pressmeddelande
Helena Röcklinsberg, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet i i Uppsala, har idag fått ta mot Stiftelsen Marie-Claire Cronstedts pris. Hon tilldelas priset för sin livslånga gärning att lyfta fram ämnet teoretisk djuretik. Utmärkelsen delades ut under WWFs höstmöte i Stockholm.
Emil Nilsson är årets miljöhjälte 202424.10.2024 13:32:51 CEST | Pressmeddelande
Emil Nilsson har i dag utsetts till Årets Miljöhjälte av Världsnaturfonden WWF för sitt arbete med att ideellt ha återskapat ängs- och hagmark. Han tog emot priset på 50 000 kronor under WWFs höstmöte den 24 oktober i Stockholm.